1515

Preem: Våra satsningar gynnar klimatet

DEBATT. Preem vill i sin nya anläggning producera ett drivmedel av högsta miljöklass. Endast 4 procent av de utsläpp som härrör från Preems bränsle beror på raffineringen, resten kommer från de transportmedel som använder bränslet. Preem vill också visa att det går att lagra koldioxid, skriver bolagets vd Petter Holland.

LYSEKIL. Intill Preems befintliga raffinaderi vid Brofjorden vill bolaget bygga en ny anläggning som kan uppgradera tjockoljan till ett bränsle med högsta miljöklass. Projektet har fått godkänt i lägre instanser men ska framöver prövas också av Mark- och miljööverdomstolen.
LYSEKIL. Intill Preems befintliga raffinaderi vid Brofjorden vill bolaget bygga en ny anläggning som kan uppgradera tjockoljan till ett bränsle med högsta miljöklass. Projektet har fått godkänt i lägre instanser men ska framöver prövas också av Mark- och miljööverdomstolen.Foto:Thomas Johansson/TT

Hösten 1997 togs ett avgörande beslut när världens länder enades om att bli kvitt sjöfartens svavelutsläpp, en gång för alla.

De höga svavelutsläppen hade redan då börjat få stor negativ miljöpåverkan. Sjöfartens tillväxt hade bidragit med mycket gott, som handel och möten mellan människor. Men det hade skett på bekostnad av närmiljö och hälsa. Försurning av världshaven och surt regn hade fått betydande negativa effekter på de levande havsmiljöerna, på lantbruket och på skogen. Men från 2005 skulle svavelutsläppen minska, och 1 januari 2020 skulle de skadliga utsläppen upphöra helt. En stor seger för miljön. Men utvecklingen har gått för långsamt fram till nu. Räknat från 1990 års nivåer har utsläppen i stället ökat med 90 procent, enligt Naturvårdsverket, och nu krävs det handling.

De höga svavelutsläppen har en huvudsaklig källa – bränslet. I dag drivs en stor del av sjöfarten av på tjockolja med höga svavelhalter. Men nu måste rederierna ställa om, och jakten på bättre drivmedel har börjat på allvar. I ett första steg kan tjockoljan bytas mot svavelfri diesel och bensin som minskar utsläppen snabbt, utan större investeringar och justeringar.

Efterfrågan på diesel och bensin väntas därför öka, och som ett av Europas mest energieffektiva raffinaderier ser Preem en stor möjlighet i att tillverka dessa produkter av högsta kvalitet för att kunna hjälpa till och bidra till sjöfartens hållbara omställning. Därför vill Preem investera i en ny anläggning i Lysekil som kan uppgradera den svavelrika tjockoljan – en restprodukt som blir över från den ordinarie drivmedelsproduktionen – till drivmedel av högsta miljöklass.

Processen med att uppgradera tjockolja till diesel och bensin kräver energi, och energi innebär utsläpp av koldioxid. Preem är Sveriges största drivmedelsföretag, med 80 procent av den totala raffinaderikapaciteten. Det gör även Preem till en av Sveriges största utsläppare av koldioxid. Det är en position med stort ansvar, men även stora möjligheter.

Det finns i huvudsak två källor till Preems utsläpp. Ungefär 4 procent av utsläppen genereras vid själva raffineringen. Tack vare decennier av hårt arbete och flera miljardinvesteringar släpper Preems raffinaderier ut 17 procent mindre än jämförbara anläggningar i Europa. Men vi är inte nöjda där.

I år togs ett nytt steg i vår satsning för minskade utsläpp. Preem inledde då ett nordiskt samarbete för att upprätta Sveriges största demonstrationsanläggning för infångning och lagring av koldioxid, så kallad CCS (Carbon Capture and Storage). FN:s klimatpanel har pekat ut CCS som en av de viktigaste åtgärderna för att nå de internationella klimatmålen, men i dag finns ingen kommersiell infrastruktur för CCS. Det vill vi ändra på.

Med vår anläggning vill vi visa världen att CCS är möjligt och att klimatvinsten är enorm. En enda anläggning skulle kunna minska utsläppen med 500.000 ton. Det är lika mycket som hela inrikesflygets utsläpp varje år. Uppsidan med projektet är att det inte bara kommer Preem till gagn.

När vi visar på de positiva effekterna kan infrastrukturen och tekniken användas av alla energiintensiva industrier som genererar utsläpp, och tillsammans kan vi bidra i resan mot klimatmålen.

Hela 95 procent av våra utsläpp genereras dock när våra kunder vrider om bilnyckeln och kör mot mataffären, jobbet eller skolan för att hämta barnen – alltså i användarledet. Genom ökad produktion av förnybar diesel och bensin kan våra produkter minska transportutsläppen med hela 90 procent inom en överskådlig framtid.

För att få till de stora minskade utsläppen i användarledet krävs stora investeringar i nya produktionsanläggningar. Dessa kommer att innebära ökade lokala utsläpp, men klimatvinsten är i användarledet är mångdubbelt större.

Vår styrka som drivmedelsproducent är att vi har möjlighet att flytta utsläppen mellan olika utsläppskällor. Genom att flytta utsläppen från transporterna till raffinaderierna, kan vi kontrollera dem, och i största möjliga mån fånga in dem och lagra dem djupt under havsbotten, där de stannar.

Frågan om klimatutsläpp är global och den känner inga gränser. Det viktiga är att de minskar över tid. I vissa anseenden är det därför bättre att vi behåller utsläpp innanför Sveriges och Europas gränser. Här kan vi kontrollera utsläppen och planera för att minska dem. Utanför våra gränser tappar vi kontrollen till länder som inte ser koldioxidutsläpp som en prioriterad utmaning. Det vore mycket olyckligt om vi gjorde oss beroende av dessa länder i en tid då omställningen mot hållbarhet är viktigare än någonsin tidigare. Det skulle inte bara omkullkasta våra klimatmål – det skulle vara förödande för klimatet.

Petter Holland, vd, Preem

Läs svar från Naturskyddsföreningen här. 


Innehåll från HSBAnnons

Här forskar HSB om hur vi ska bo i framtiden

HSB Living Lab i Göteborg är en världsunik arena där forskare testar och undersöker framtidens boende.
HSB Living Lab i Göteborg är en världsunik arena där forskare testar och undersöker framtidens boende.

Vilket bostadsbolag vågar bygga ett bostadshus som i  själva verket är ett enda stort labb för att testa innovativa, på gränsen till omöjliga, idéer?

Svaret är HSB. Hundraåringen som var först med moderniteter som sopnedkast och gemensam tvättstuga.

Läs mer om framtidens hållbara boende

På utsidan ser det ut som ett visserligen modernt men ändå helt vanligt flerbostads­hus där det ligger på en kulle i centrala Göteborg. Men skenet bedrar. Huset rymmer nämligen HSB Living Lab, en världsunik arena där forskare testar och undersöker framtidens boende, allt medan husets invånare lever sina vanliga liv mitt i  forskningsprojekten.

– Vi har en lång historia av innovation och av att vara först med nya, moderna lösningar, och med HSB Living Lab fortsätter vi på den linjen. Vi har till exempel infört byggnadsintegrerade solceller, ­moderna tvätt­studios och ett energieffektivt sätt att förvärma ventilationsluften i våra bostäder tack vare den forskning som ­sker där, förklarar Pernilla Bonde, vd för HSB Riksförbund.

Hundra forskningsprojekt

Tanken med HSB Living Lab är att testa och utveckla alla möjliga aspekter av framtidens boende. De cirka hundra forskningsprojekten undersöker allt från hur vi människor på enklast möjliga sätt kan dela vårt hem och våra saker för att minska klimatpåverkan och bostadsbrist, till hur digitala bikupor kan främja den biologiska mångfalden. Lägg därtill projekt som undersöker hållbar avfallshantering med sensorer, hur människor agerar med robotar i hemmet, byggnadsintegrerade solceller och mer sociala tvättstugor så inser man hur otroligt mycket kunskap som genereras här.

– Det här kommer verkligen att vara ett starkt bidrag till ett mer hållbart boende och en mer hållbar fastighetsbransch över huvud taget, men det har också potential att förflytta hur vi tänker kring vad ett hem och en bostad är, säger Pernilla Bonde.

Pernilla Bonde, vd för HSB ­Riksförbund.
Pernilla Bonde, vd för HSB ­Riksförbund.

Och det är ingen slump att det är just HSB som har vågat utveckla det här levande forskningslabbet.

– Vi är underifrånstyrda och tror på lokalt, agilt agerande. Idéer och initiativ får flöda ganska fritt i vår organisation, och i det här fallet var det en lokal eldsjäl i Göteborg som hade en idé, och i HSB fanns modet, viljan och vanan att satsa på sådana idéer. Dessutom är HSB en organisation där lönsamhet är viktigt men som framförallt styrs av viljan att skapa värde för medlemmarna. Idén är att återinvestera vinsten för att hela tiden vara en innovativ, nytänkande samhällsbyggare, det är ett naturligt sätt för HSB att jobba.

Vågar tro på människors idéer

– Men kunskap som inte omsätts gör ingen större nytta. Därför har HSB också satsat på att hitta sätt att föra ut forskningsresultaten från HSB Living Lab i organisationen, säger Pernilla Bonde.

– Bland annat håller vi precis på att sätta upp ett nätverk av lokala ambassa­dörer. De har som särskilt uppdrag att säkerställa att kunskaperna går ut i hela ­landet. Vi har också flera piloter igång där forskningsresultat från HSB Living Lag testas ute i vanliga bostadsrättsföreningar. Allt är verkligen möjligt om man bara vågar tro på människors idéer.

Läs mer om framtidens hållbara boende 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?