1515
Annons

Preem måste få ett beslut

DEBATT. Klimatet är en av vår tids stora globala ödesfrågor. Trots det har regeringen en nationalistisk syn på klimatpolitiken, när alla vet att klimatpåverkan går över nationsgränser. Samtidigt väntar den passivt med flera viktiga beslut. Regeringen måste omedelbart fatta beslut om Preems utbyggnad i Lysekil, skriver Moderaternas Ulf Kristersson och Jessica Rosencrantz.

Debattörerna Ulf Kristersson, partiledare, och Jessica Rosencrantz, miljö- och klimatpolitisk talesperson, båda M.
Debattörerna Ulf Kristersson, partiledare, och Jessica Rosencrantz, miljö- och klimatpolitisk talesperson, båda M.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Regeringens klimatpolitik håller inte måttet. Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket kritiserar regeringen för att politiken inte leder till att Sverige når klimatmålet. Flera av de profilerade satsningarna som Klimatklivet och bonus-malus för bilar har fått kraftig kritik från Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen för att vara dyra och ineffektiva.

Samtidigt är regeringens klimatpolitik snävt svensk och nationalistisk. Nationella åtgärder genomförs trots att det leder till högre utsläpp utomlands. När Ringhals 1 och 2 har stängt räknar Konjunkturinstitutet med 8 miljoner ton ökade utsläpp i EU.

Samma sak gäller den svenska flygskatten. I stället för att satsa på snabb omställningen av flyget jagar den rödgröna regeringen bort flygtrafik från Sverige. Utsläppen från flyget kommer finnas kvar men utanför Sveriges gränser, samtidigt som möjligheterna att resa försämras.

Denna klimatnationalism har också präglat regeringens hantering av Preems planerade utbyggnad i Lysekil. Efter flera år av rättsliga piruetter finns fortfarande inget besked. I ett unikt beslut bestämde regeringen till och med att ta över det slutliga avgörandet från domstolarna och gjorde partipolitik av hela frågan. Redan det var mycket illavarslande och för tankarna till länder som Ungern och Polen som ofta anklagas för att göra politik av juridiken.

Regeringen har hela tiden valt att bortse från den helt avgörande miljöfrågan: den bensin och diesel som används i Sverige kommer åtminstone under en övergångsperiod att behöva tillverkas antingen här med mer miljövänlig teknik eller i andra länder med mindre miljövänlig teknik. Preems raffinaderi släpper ut 20 procent mindre koldioxid än det genomsnittliga raffinaderiet i Västeuropa. Tillverkning vid raffinaderiet i Lysekil är alltså redan för traditionell bensin bättre för klimatet än tillverkning vid andra raffinaderier. Dessutom regleras raffinaderiets utsläpp i EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS.

Därtill ska Preem tillverka högt eftertraktat biodrivmedel i den nya anläggningen i Lysekil, vilket företaget i dag inte har tillstånd att göra vid raffinaderiet. Ökad inhemsk kapacitet för biodrivmedel är helt avgörande för att Sverige ska klara av omställningen och möta den ökade efterfrågan på renare drivmedel från både vägtransporter och flygtrafiken. I dag tvingas Sverige importera 85 procent av allt biodrivmedel.

Nu måste regeringen agera och fatta beslut. Lysekil förtjänar ett besked så de kan planera för framtiden. Det gäller även företaget Preem. Och Sverige behöver veta om det blir fler jobb och mer biobränsle här eller inte. Vi ser tre brådskande åtgärder:

* Säg ja till Preems utbyggnad i Lysekil

Mark- och miljööverdomstolen har i sitt yttrande sagt ja till Preems utbyggnad. Om regeringen tvärtom säger nej så underkänner den inte bara domstolen. Den fattar också ett beslut som innebär att regeringen medvetet bidrar till ökade utsläpp globalt. Det strider mot Sveriges klimatpolitiska ramverk – och undergräver EU:s system med handel med utsläppsrätter

* Tuffare krav på biodrivmedel i våra bilar

Utsläppen från biltrafiken måste minska, men det betyder inte att regeringen måste göra det svårare för människor att resa. Tillsammans med elektrifiering av bilar och lastbilar, är ökad användning av biodrivmedel avgörande för att ställa om transporter och nå klimatmålen. Den så kallade ”reduktionsplikten” gör det obligatoriskt att blanda i biobensin och biodiesel i tanken, men nuvarande nivåer gäller bara till och med 2020. För över ett år sedan presenterade Energimyndigheten ett förslag för de kommande tio åren, men regeringen lämnar inte något skarpt förslag. Det skapar osäkerhet både för företag som vill investera i förnybara drivmedel och för bilköpare. När regeringen inte vill fatta beslut minskar Sveriges möjligheter att minska utsläppen och nå klimatmålen. Det som behövs är tuffare krav och högre andel biobränsle.

* Ökad användning av biodrivmedel i flyget

Flyget är viktigt för Sverige, både nationellt och internationellt. Teknikutvecklingen går nu snabbt framåt och utsläppen per flygkilometer minskar. Samtidigt flög vi före coronakrisen alltmer, så de totala utsläppen från flyget har ökat. Parallellt med satsningar på elflyg för kortdistans är ökad andel biobränslen viktigt även för flyget. För över ett år sedan föreslog en utredning obligatorisk och successivt ökad inblandning av biobränsle för flyget. Men regeringen har inte heller här lagt något förslag. Antingen är regeringen ointresserad eller så oense att de inte får något gjort. Frågan är vad som är värst.

Regeringen måste nu visa att den tar klimatfrågan på allvar – inte bara i yvig retorik utan i praktiken. Näringslivet och många konsumenter visar vägen och har höga miljöambitioner. Politiken måste gå från symbolfrågor till konkreta resultat. Regeringen borde leda det arbetet. Eller lämna plats för en regering som vill leda.

Ulf Kristersson, partiledare (M)

Jessica Rosencrantz, miljö- och klimatpolitisk talesperson (M)


Debatt: Ny politik behövs för att fler utlandssvenskar ska rösta

Utlandssvenskars valdeltagande kan avgöra vem som får bilda regering. De partier som inkluderar utlandssvenskarna har stor potential inför årets riksdagsval, skriver juristen och företagaren Magnus Dahl, bosatt i Portugal.

Historiskt bevandrade borgerliga politiker och opinionsbildare drömmer sig gärna tillbaka till 1979 när de sist inkomna utlandsrösterna ändrade utgången av riksdagsvalet några dagar efter valdagen. Dessa röster flyttade ett mandat från S till M. Med 175 borgerliga riksdagsplatser mot 174 socialistiska kunde regeringen Fälldin II bildas och det mest långtgående S-förslaget till löntagarfonder stoppas. Det borgerliga självförtroendet stärktes av att vinna återval efter tre turbulenta år med Fälldin- och Ullstenregeringarna.

Sedan dess har mycket hänt. Numera räknas de flesta utlandsröster redan på valnatten vilket gör det osannolikt att de i årets val ska få lika dramatisk roll, men utlandsrösternas antal ökar för varje val. De är i år betydligt fler än 1979 även om valdeltagandet i sig är lågt. Av 660.000 utlandssvenskar är 170.000 registrerade i röstlängden, men endast 40 procent av dessa, cirka 70.000 utlandssvenskar, röstade 2018. Det finns därför enorm potential att vinna väljare hos dem som inte nyttjar sin rösträtt eller ännu inte har registrerat sig i röstlängden.

Utlandssvenskar är ingen homogen grupp, utan fördelad över alla ålders-, utbildnings- och inkomstgrupper spridda över hela världen. SOM-undersökningen från 2014 visar att den ideologiska profilen på utlandssvenskar generellt är mer borgerlig och höger än hos Sverigeboende, men även att MP har starkare stöd. Tydligast är att M är klart starkare och S markant svagare än bland väljare i Sverige.

Bland utlandssvenskar återkommer flera förklaringar till det låga valdeltagandet. Den förda politiken verkar syfta till att exkludera utlandssvenskar från Sverige, vilket sänker det politiska engagemanget, men bidragande är även den bristande uppskattning som utlandssvenskar möter i svensk offentlighet. Aktivt odlade myter och direkta felaktigheter tillåts att sätta bilden av svenskar i utlandet, vars betydelse för svenskt välstånd ofta förtigs och förvanskas till att göra oss till svikare som lämnat Sverige och inte gör rätt för sig.

Längst i sin fientliga retorik riktad mot svenskar som bosatt sig i södra Europa gick dåvarande finansminister Magdalena Andersson (S) när hon i mars 2021 presenterade uppsägningen av dubbelbeskattningsavtalen med Portugal och Grekland. Andersson beskrev oss som samvetslösa parasiter som utnyttjar välfärdssystemen för egen nytta utan att själva bidra till dessa. De enda svenska politiker med civilkurage att invända mot denna oanständiga vrångbild var de borgerliga riksdagsledamöterna Boriana Åberg (M) och Gulan Avci (L). I övrigt blev det knäpptyst. Ingen svensk journalist faktagranskade Anderssons påståenden. Den av regeringen nyligen tillsatta utredningen om utflyttningsskatt bekräftar S negativa inställning till svenskar som flyttar utomlands.

S är emellertid inte ensamma om sin negativa retorik mot utlandssvenskar. Friskoleentreprenören Peje Emilsson lanserade i Dagens Industri 2018 det absurda förslaget att Portugalsvenskar som återvänder till Sverige skulle betala en särskild inflyttningsskatt för att åter omfattas av den allmänna sjukvården. Emilsson hade helt missat att Portugal- och andra utlandssvenskar är en rejäl vinstaffär för svenska staten. Utlandssvenskarna förser varje år den svenska statskassan med åtskilliga miljarder kronor utan att omfattas av många av de välfärdstjänster som invånarna i Sverige åtnjuter.

Svenskar bosatta i utlandet betalar varje år flera miljarder kronor i inkomstskatter i Sverige på statliga, kommunala och privata pensioner liksom på tjänstepensioner, samt avkastningsskatt på dessa. Utdelning från svenska bolag beskattas med upp till 30 procent. Många utlandssvenskar arbetar i eller leder svenskägda dotterbolag som årligen sänder många miljarder kronor i vinstmedel till sina svenska moderbolag som i sin tur betalar svensk bolagsskatt. Vid besök i Sverige bidrar utlandssvenskar till svenska konsumtionsskatter. Vi betalar fastighetsavgift på sommarhus i Sverige, men saknar rätt till RUT- eller ROT-avdrag på inkomster. 

Utlandssvenskarnas bidrag till Sverige är emellertid inte endast ekonomiskt. Få bidrar så mycket till Sveriges positiva anseende och till den av media och det politiska styret omhuldade Sverigebilden som just utlandssvenskar. I vardagen, på arbetsplatser, universitet och i grannskap, stärker utlandssvenskar dagligen bilden av svenskar som ett arbetsamt, pålitligt och innovativt folk. Det är något som alla svenskar har glädje av och som underlättar svenska företags möjligheter globalt.

Partier som på allvar är intresserade av att öka utlandssvenskarnas valdeltagande, och förtjäna vårt förtroende, måste inse att det inte räcker med att vart fjärde år skicka ett brev där de utlovar sänkt SINK-skatt. Fokus måste också flyttas från att handla om regler för eventuell flytt tillbaka till Sverige och i stället läggas på att skapa engagemang hos utlandsboende för Sveriges utveckling medan dessa bor utomlands.

Det krävs politiska initiativ för att inkludera utlandssvenskarna och engagera oss i Sverige. Intresset att rösta i riksdagsvalen kan öka om egen riksdagsvalkrets skapas för utlandssvenskar (lika stor som 

Blekinges!), men också med tydligare regler för antal dagar som kan tillbringas i Sverige, möjlighet att ta styrelseuppdrag i svenska bolag för att kunna bidra med erfarenheter från utlandet, rätt att öppna ISK-konto och vara aktiv sparare i Sverige, sänkt kupongskatt till 15 procent när dubbelbeskattningsavtal saknas, möjlighet till RUT- och ROT-avdrag mot inkomster från Sverige, samt att Sveriges regering tar initiativ till nya dubbelbeskattningsavtal med länder där sådana saknas.

Om fler utlandssvenskar röstar kan våra röster flytta mellan 15 och 20 riksdagsmandat. Det kan avgöra vem som får bilda regering. För de partier som på allvar visar att de vill föra en politik som inkluderar utlandssvenskarna i det svenska samhället finns därför stor potential inför årets riksdagsval.

Magnus Dahl

Jurist och företagare bosatt i Portugal  

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?