Regeringens klimatpolitik håller inte måttet. Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket kritiserar regeringen för att politiken inte leder till att Sverige når klimatmålet. Flera av de profilerade satsningarna som Klimatklivet och bonus-malus för bilar har fått kraftig kritik från Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen för att vara dyra och ineffektiva.

Samtidigt är regeringens klimatpolitik snävt svensk och nationalistisk. Nationella åtgärder genomförs trots att det leder till högre utsläpp utomlands. När Ringhals 1 och 2 har stängt räknar Konjunkturinstitutet med 8 miljoner ton ökade utsläpp i EU.

Samma sak gäller den svenska flygskatten. I stället för att satsa på snabb omställningen av flyget jagar den rödgröna regeringen bort flygtrafik från Sverige. Utsläppen från flyget kommer finnas kvar men utanför Sveriges gränser, samtidigt som möjligheterna att resa försämras.

Denna klimatnationalism har också präglat regeringens hantering av Preems planerade utbyggnad i Lysekil. Efter flera år av rättsliga piruetter finns fortfarande inget besked. I ett unikt beslut bestämde regeringen till och med att ta över det slutliga avgörandet från domstolarna och gjorde partipolitik av hela frågan. Redan det var mycket illavarslande och för tankarna till länder som Ungern och Polen som ofta anklagas för att göra politik av juridiken.

Regeringen har hela tiden valt att bortse från den helt avgörande miljöfrågan: den bensin och diesel som används i Sverige kommer åtminstone under en övergångsperiod att behöva tillverkas antingen här med mer miljövänlig teknik eller i andra länder med mindre miljövänlig teknik. Preems raffinaderi släpper ut 20 procent mindre koldioxid än det genomsnittliga raffinaderiet i Västeuropa. Tillverkning vid raffinaderiet i Lysekil är alltså redan för traditionell bensin bättre för klimatet än tillverkning vid andra raffinaderier. Dessutom regleras raffinaderiets utsläpp i EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS.

Därtill ska Preem tillverka högt eftertraktat biodrivmedel i den nya anläggningen i Lysekil, vilket företaget i dag inte har tillstånd att göra vid raffinaderiet. Ökad inhemsk kapacitet för biodrivmedel är helt avgörande för att Sverige ska klara av omställningen och möta den ökade efterfrågan på renare drivmedel från både vägtransporter och flygtrafiken. I dag tvingas Sverige importera 85 procent av allt biodrivmedel.

Nu måste regeringen agera och fatta beslut. Lysekil förtjänar ett besked så de kan planera för framtiden. Det gäller även företaget Preem. Och Sverige behöver veta om det blir fler jobb och mer biobränsle här eller inte. Vi ser tre brådskande åtgärder:

* Säg ja till Preems utbyggnad i Lysekil

Mark- och miljööverdomstolen har i sitt yttrande sagt ja till Preems utbyggnad. Om regeringen tvärtom säger nej så underkänner den inte bara domstolen. Den fattar också ett beslut som innebär att regeringen medvetet bidrar till ökade utsläpp globalt. Det strider mot Sveriges klimatpolitiska ramverk – och undergräver EU:s system med handel med utsläppsrätter

* Tuffare krav på biodrivmedel i våra bilar

Utsläppen från biltrafiken måste minska, men det betyder inte att regeringen måste göra det svårare för människor att resa. Tillsammans med elektrifiering av bilar och lastbilar, är ökad användning av biodrivmedel avgörande för att ställa om transporter och nå klimatmålen. Den så kallade ”reduktionsplikten” gör det obligatoriskt att blanda i biobensin och biodiesel i tanken, men nuvarande nivåer gäller bara till och med 2020. För över ett år sedan presenterade Energimyndigheten ett förslag för de kommande tio åren, men regeringen lämnar inte något skarpt förslag. Det skapar osäkerhet både för företag som vill investera i förnybara drivmedel och för bilköpare. När regeringen inte vill fatta beslut minskar Sveriges möjligheter att minska utsläppen och nå klimatmålen. Det som behövs är tuffare krav och högre andel biobränsle.

* Ökad användning av biodrivmedel i flyget

Flyget är viktigt för Sverige, både nationellt och internationellt. Teknikutvecklingen går nu snabbt framåt och utsläppen per flygkilometer minskar. Samtidigt flög vi före coronakrisen alltmer, så de totala utsläppen från flyget har ökat. Parallellt med satsningar på elflyg för kortdistans är ökad andel biobränslen viktigt även för flyget. För över ett år sedan föreslog en utredning obligatorisk och successivt ökad inblandning av biobränsle för flyget. Men regeringen har inte heller här lagt något förslag. Antingen är regeringen ointresserad eller så oense att de inte får något gjort. Frågan är vad som är värst.

Regeringen måste nu visa att den tar klimatfrågan på allvar – inte bara i yvig retorik utan i praktiken. Näringslivet och många konsumenter visar vägen och har höga miljöambitioner. Politiken måste gå från symbolfrågor till konkreta resultat. Regeringen borde leda det arbetet. Eller lämna plats för en regering som vill leda.

Ulf Kristersson, partiledare (M)

Jessica Rosencrantz, miljö- och klimatpolitisk talesperson (M)