Preem måste få ett beslut

DEBATT. Klimatet är en av vår tids stora globala ödesfrågor. Trots det har regeringen en nationalistisk syn på klimatpolitiken, när alla vet att klimatpåverkan går över nationsgränser. Samtidigt väntar den passivt med flera viktiga beslut. Regeringen måste omedelbart fatta beslut om Preems utbyggnad i Lysekil, skriver Moderaternas Ulf Kristersson och Jessica Rosencrantz.

Debattörerna Ulf Kristersson, partiledare, och Jessica Rosencrantz, miljö- och klimatpolitisk talesperson, båda M.
Debattörerna Ulf Kristersson, partiledare, och Jessica Rosencrantz, miljö- och klimatpolitisk talesperson, båda M.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Regeringens klimatpolitik håller inte måttet. Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket kritiserar regeringen för att politiken inte leder till att Sverige når klimatmålet. Flera av de profilerade satsningarna som Klimatklivet och bonus-malus för bilar har fått kraftig kritik från Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen för att vara dyra och ineffektiva.

Samtidigt är regeringens klimatpolitik snävt svensk och nationalistisk. Nationella åtgärder genomförs trots att det leder till högre utsläpp utomlands. När Ringhals 1 och 2 har stängt räknar Konjunkturinstitutet med 8 miljoner ton ökade utsläpp i EU.

Samma sak gäller den svenska flygskatten. I stället för att satsa på snabb omställningen av flyget jagar den rödgröna regeringen bort flygtrafik från Sverige. Utsläppen från flyget kommer finnas kvar men utanför Sveriges gränser, samtidigt som möjligheterna att resa försämras.

Denna klimatnationalism har också präglat regeringens hantering av Preems planerade utbyggnad i Lysekil. Efter flera år av rättsliga piruetter finns fortfarande inget besked. I ett unikt beslut bestämde regeringen till och med att ta över det slutliga avgörandet från domstolarna och gjorde partipolitik av hela frågan. Redan det var mycket illavarslande och för tankarna till länder som Ungern och Polen som ofta anklagas för att göra politik av juridiken.

Regeringen har hela tiden valt att bortse från den helt avgörande miljöfrågan: den bensin och diesel som används i Sverige kommer åtminstone under en övergångsperiod att behöva tillverkas antingen här med mer miljövänlig teknik eller i andra länder med mindre miljövänlig teknik. Preems raffinaderi släpper ut 20 procent mindre koldioxid än det genomsnittliga raffinaderiet i Västeuropa. Tillverkning vid raffinaderiet i Lysekil är alltså redan för traditionell bensin bättre för klimatet än tillverkning vid andra raffinaderier. Dessutom regleras raffinaderiets utsläpp i EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS.

Därtill ska Preem tillverka högt eftertraktat biodrivmedel i den nya anläggningen i Lysekil, vilket företaget i dag inte har tillstånd att göra vid raffinaderiet. Ökad inhemsk kapacitet för biodrivmedel är helt avgörande för att Sverige ska klara av omställningen och möta den ökade efterfrågan på renare drivmedel från både vägtransporter och flygtrafiken. I dag tvingas Sverige importera 85 procent av allt biodrivmedel.

Nu måste regeringen agera och fatta beslut. Lysekil förtjänar ett besked så de kan planera för framtiden. Det gäller även företaget Preem. Och Sverige behöver veta om det blir fler jobb och mer biobränsle här eller inte. Vi ser tre brådskande åtgärder:

* Säg ja till Preems utbyggnad i Lysekil

Mark- och miljööverdomstolen har i sitt yttrande sagt ja till Preems utbyggnad. Om regeringen tvärtom säger nej så underkänner den inte bara domstolen. Den fattar också ett beslut som innebär att regeringen medvetet bidrar till ökade utsläpp globalt. Det strider mot Sveriges klimatpolitiska ramverk – och undergräver EU:s system med handel med utsläppsrätter

* Tuffare krav på biodrivmedel i våra bilar

Utsläppen från biltrafiken måste minska, men det betyder inte att regeringen måste göra det svårare för människor att resa. Tillsammans med elektrifiering av bilar och lastbilar, är ökad användning av biodrivmedel avgörande för att ställa om transporter och nå klimatmålen. Den så kallade ”reduktionsplikten” gör det obligatoriskt att blanda i biobensin och biodiesel i tanken, men nuvarande nivåer gäller bara till och med 2020. För över ett år sedan presenterade Energimyndigheten ett förslag för de kommande tio åren, men regeringen lämnar inte något skarpt förslag. Det skapar osäkerhet både för företag som vill investera i förnybara drivmedel och för bilköpare. När regeringen inte vill fatta beslut minskar Sveriges möjligheter att minska utsläppen och nå klimatmålen. Det som behövs är tuffare krav och högre andel biobränsle.

* Ökad användning av biodrivmedel i flyget

Flyget är viktigt för Sverige, både nationellt och internationellt. Teknikutvecklingen går nu snabbt framåt och utsläppen per flygkilometer minskar. Samtidigt flög vi före coronakrisen alltmer, så de totala utsläppen från flyget har ökat. Parallellt med satsningar på elflyg för kortdistans är ökad andel biobränslen viktigt även för flyget. För över ett år sedan föreslog en utredning obligatorisk och successivt ökad inblandning av biobränsle för flyget. Men regeringen har inte heller här lagt något förslag. Antingen är regeringen ointresserad eller så oense att de inte får något gjort. Frågan är vad som är värst.

Regeringen måste nu visa att den tar klimatfrågan på allvar – inte bara i yvig retorik utan i praktiken. Näringslivet och många konsumenter visar vägen och har höga miljöambitioner. Politiken måste gå från symbolfrågor till konkreta resultat. Regeringen borde leda det arbetet. Eller lämna plats för en regering som vill leda.

Ulf Kristersson, partiledare (M)

Jessica Rosencrantz, miljö- och klimatpolitisk talesperson (M)


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?