1515
Annons

Porträtt: Sjubarnsmamman som flydde och blev mäktigast i EU

BRYSSEL. Som ung levde EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen under falskt namn i London för att inte kidnappas av Baader-Meinhof-ligan. Hon är en brinnande europé som gillas av både Emmanuel Macron och Viktor Orbán och kan ena EU-länderna, men en skandal från tiden som försvarsminister i Tyskland riskerar fortfarande att komma ikapp henne, skriver Sigrid Melchior.

Foto:Gian Ehrenzeller

När Ursula von der Leyen tillträdde som ny ordförande för EU-kommissionen den 1 december 2019 var det historiskt. Hon blev då den första kvinnan på EU:s viktigaste post. Och det är inte det första glastak hon spräckt: hon blev också den första kvinnan som tysk försvarsminister.

När utnämningen av Ursula von der Leyen fick grönt ljus i EU-parlamentet var det med bara en handfull röster. Det spekulerades då om att hon skulle bli en svag EU-ledare.

Men i själva verket har UvdL – så kallas Ursula von der Leyen av eurokrater med fäbless för förkortningar och jargong – goda möjligheter att bli en förenande figur.

Hon har, som tysk kristdemokrat, EU-parlamentets största partigrupp, högergruppen EPP, i ryggen. Men hennes arbetsprogram är snarare mittenpolitiskt och gillas av EU-parlamentets socialdemokrater och liberaler. Det innehåller punkter som radikal klimatomställning, ett europeiskt asylsystem, jämställdhet, välfärdspolitik, försvarssamarbete (men utan att tassa in på Natos domäner) och att boosta den digitala ekonomin samtidigt som EU-medborgarnas integritet på nätet ska värnas.

Viktigast är att hon har stöd från EU-ländernas regeringar. Ursula von der Leyen inte bara tolereras utan är faktiskt omtyckt av både Frankrikes Emmanuel Macron och Ungerns Viktor Orbán, två politiker som anses stå för så diametralt olika Europavisioner – en liberal, en auktoritär – att de blivit symboler för Europas olika vägval.

Vem är då UvdL? Hon har både en exceptionell karriär och en livshistoria värdig en spänningsroman, men paradoxalt nog avspeglas detta inte alls i hennes stillsamma framtoning.

Ursula von der Leyen föddes 1958 i Bryssel. Hennes pappa Ernst Albrecht var hög EU-tjänsteman. Ursula och hennes sex syskon växte upp i den chica Bryssel-stadsdelen Ixelles och gick på Europaskolan där politiker och tjänstemän placerar sina barn.

”Det känns som att jag har kommit hem” sade hon efter att det stod klart att EU-toppjobbet var hennes. ”Jag föddes som europé och jag har alltid velat arbeta för EU och Europa”.

När Ernst Albrecht senare satsade på politiken flyttade familjen hem till Tyskland. Ursulas far blev ministerpresident i Niedersachsen, en delstat lika stor som ett medelstort EU-land.

Västtyskland på 70-talet var politiskt turbulent och vänsterextrema terrorgrupper hotade politiker och företagsledare och deras familjer. Röda armé-fraktionen hade planer på att kidnappa Ursula von der Leyen. Hon tvingades gå i exil i London, och pluggade ekonomi under namnet Rose Ladson.

London var en smältdegel av olika folk och kulturer. Där upplevde den präktiga skolflickan från det konservativa politikerhemmet friheten och punk- och klubbscenen. Om detta berättade hon nyligen, märkbart rörd, i ett tal på London School of Economics, hennes alma mater.

Ursula von der Leyens första år som EU-kommissionens ordförande kommer att präglas av brexit. Storbritannien lämnar unionen i slutet av denna månad, och under 2020 ska EU och Storbritannien förhandla fram ett handelsavtal.

Vi kommer att fortsätta vara de såtaste av vänner, sade Ursula von der Leyen i sitt Londontal. Men, fortsatte hon, om Storbritannien sänker sina miljö- eller arbetsrättskrav, så kommer EU att begränsa britternas tillgång till den inre marknaden, enligt principen ”inga tullar, inga kvoter, ingen dumpning”.

EU kommer alltid först, var beskedet. Om nu någon brittisk brexitspanare hade hoppats att EU:s hållning skulle mjukna efter vaktombytet i EU-kommissionen.

Efter studieåren i London återvände UvdL till Tyskland och läste medicin. Hon blev gynekolog, gifte sig och fick, precis som sina föräldrar, sju barn. Doktorerade.Hennes politiska karriär tog fart först i 40-årsåldern, då hon blev minister i Niedersachsens delstatsregering. År 2005 utsågs hon till federal familjeminister i Angela Merkels regering och senare till försvarsminister.

Ursula von der Leyen anses tillhöra vänsterfalangen av de tyska kristdemokraterna, CDU. Hon drev igenom pappamånader och har förespråkat kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser (”det kostade mig nästan jobbet”, säger UvdL).

Trots att hon retat upp delar av CDU tippades hon bli Angela Merkels efterträdare. Och trots att hon saknar Merkels folklighet. Ursula von der Leyen är stenrik och tillhör en politisk familj, en dynasti, i ett land där sådana är ovanliga.

Men en härva som bär likheter med Stockholms Nya Karolinska-affär hade faktiskt kunnat sätta stopp för UvdL:s politiska karriär. Under sin tid som Tysklands försvarsminister upphandlade hennes departement konsulttjänster för hisnande summor skattemedel – och snart växte misstankarna om att köpen och tilldelningen av lukrativa konsultkontrakt inte gått rätt till.

Skandalen har ännu inte ebbat ut. Strax före jul medgav försvarsdepartementet att man raderat all data i Ursula von der Leyens gamla jobbtelefon. Trots att ett särskilt granskningsutskott i Bundestagen begärt att få gå igenom telefonen. Ursula von der Leyen själv säger att hon inte har något att dölja. Men granskningen fortsätter, och UvdL kan komma att kallas till förhör i utskottet – en pinsamhet för EU-kommissionen, i så fall.

Inom EU är det EU-kommissionen som är själva motorn, som driver samarbetet framåt genom nya lagförslag. Ursula von der Leyen är alltså hela Europas chaufför och mekaniker. 

Precis som sin föregångare, luxemburgaren Jean-Claude Juncker, är hon övertygad om att bara ett starkt EU kan garantera att Europas länder gör sina röster hörda i världen. Och precis som Juncker växlar hon med lätthet mellan tyska, franska och engelska.

UvdL har en omvittnat hög arbetskapacitet. När hon inredde en övernattningslägenhet åt sig själv i kommissionshögkvarteret Berlaymont tolkades det som en PR-ploj för att signalera hängivenhet till jobbet. Men faktum är hon hade samma bostadsupplägg i Tyskland.

Det Ursula von der Leyen saknar är Junckers förmåga att då och då lägga bort fikonspråket och säga ett sanningens ord. Hittills har von der Leyen hemfallit åt EU-plattityder om, ungefär, fred, samarbete och tillväxt i sina offentliga framträdanden.

I veckan höll hon ett brinnande försvarstal för frihandel och liberalism på Världsekonomiskt forum i Davos – ett forum som passar UvdL som fisken i vattnet.

EU kommer att bli klimatneutralt till 2050, sade hon självsäkert. Och om inte omvärlden håller jämna steg och EU:s industri därmed missgynnas i den globala konkurrensen, så kommer EU att begränsa frihandeln, fortsatte hon – ett stenhårt budskap till amerikanerna och kineserna i publiken, levererat utan att höja rösten och med ett stilla leende på läpparna.

Sigrid Melchior, skribent i Bryssel


Innehåll från Lunds universitetAnnons

De tog sin cancerforskning från idé till verklighet

Lao Saal, en av de två grundarna av SAGA Diagnostics AB.
Lao Saal, en av de två grundarna av SAGA Diagnostics AB.Foto:André de Loisted

På Lunds universitet är cancerforskningen ett av akademins flaggskepp. I nära samarbete med vården och andra aktörer är målet att ta universitetets innovationer ut i den verkliga världen där den kan göra verklig skillnad. Ett lyckat exempel är SAGA Diagnostics AB – ett spinoff-företag som nu arbetar med bland annat AstraZeneca.  

Allt började 2009 när Lao Saal, idag universitetslektor på Lunds universitet, flyttade till Lund och startade en cancerforskargrupp. Forskargruppen fick finansiellt stöd av bland annat Cancerfonden och Vetenskapsrådet och studerade flera olika typer av behandlingssätt för cancersjukdomar. Men, ett område som fick dem att höja på ögonbrynen lite extra var vätskebiopsi.  

– Istället för att behöva göra ett större ingrepp på patienten där man tar ett vävnadsprov, som man vanligtvis gör, kan man genom vätskebiopsi ta ett prov baserat på vätska. Antingen blod, urin eller i vissa fall saliv, säger Lao Saal. 

Här kan du läsa mer om vätskebiopsi

Genom vätskebiopsi kan man mäta hur många cancerceller en patient har i kroppen och hur den förändras. Teknologin mäter nämligen en specifik biomarkör, så kallad cirkulerande tumör-DNA (ctDNA). 

– Det finns idag ett stort behov av förbättrade biomarkörer för att diagnostisera cancer, välja bäst behandling och övervaka hur patienten svarar. Genom ctDNA kan vi lösa de problemen på ett minimalt invasivt sätt, förklarar han. 

Från forskargrupp till spinoff-företag

Åren gick och cancerforskningen fortsatte att blomstra. Forskargruppen hade något stort på gång och en organisation på universitetet såg potential i att ta forskningen ett steg längre. Som en avknoppning bildades cancergenomikföretaget SAGA Diagnostics under 2015, som idag utvecklar ultrakänsliga flytande biopsitester för tidig upptäckt av canceråterfall och precisionsmedicin vid cancerbehandling.

– Vi hade egentligen inga planer på att starta ett företag, utan vi fokuserade bara på forskningen. Men när idén presenterades och chansen kom så tog vi den. Lunds universitet och Lunds universitets cancercentrum (LUCC) har spelat en stor roll för att kunna ta det här betydande steget, säger Lao Saal som är en av de två grundarna av SAGA Diagnostics AB. 

Läs mer om SAGA Diagnostics här 

Lunds universitet en möjliggörare

Sex år har passerat sedan företaget startades och idag har bolaget 20 anställda som strävar efter att förbättra vården med deras ultrakänsliga tjänster och produkter. Företaget finansieras av stora investerare såsom Segulah Medical Acceleration och samarbetar bland annat med läkemedelsjätten AstraZeneca och svenska Alligator Bioscience. 

– Jag är oerhört stolt att vår teknik har nått till vården och kan användas i praktiken. Vi är ett ungt företag som kommit långt på kort tid. Den utveckling och kommersialisering vi har gjort från Lund universitet till att faktiskt kunna göra skillnad för patient och samhälle betyder otroligt mycket, säger Lao Saal. 

Om Lunds universitet cancercentrum
LUCC samordnar cancerforskning vid Lunds universitet och startade under 2019. LUCC ska ge stöd till universitetsledning, fakultetsledning och Region Skånes ledning till att fatta välinformerade och strategiska beslut som rör cancerområdet inom verksamheterna forskning, utbildning, innovation och samverkan. Läs mer om LUCC här.

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?