Annons

Populistiskt förslag om digitalskatt

DEBATT. Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag (Di Debatt 24/10). Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag, skriver Svenskt Näringslivs Staffan Bohman och Johan Fall.

Frankrikes finansminister Bruno Le Maire.
Frankrikes finansminister Bruno Le Maire.Foto:Kamil Zihnioglu

Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten. EU borde i stället fokusera kraften på den digitala agendan och förbättra förutsättningarna för digitalt företagande.

De motiv som anförs för den nya skatten är att stora digitala jättar som Google, Facebook och Amazon inte skulle göra rätt för sig och att skatteintäkterna skulle vara hotade. Båda dessa påståenden saknar grund. 

Enligt de regler som länderna internationellt kommit överens om inom OECD ska bolagsskatt erläggas där värdena skapas, kostnaderna uppstår och verksamheten bedrivs – inte där kunderna befinner sig. 

De amerikanska jättarna betalar bolagsskatt i enlighet med dessa principer och detsamma gäller för svenska bolag som Volvo och Ericsson som säljer sina varor och tjänster över hela världen. 

För ett litet exportberoende land som Sverige med liten hemmamarknad finns det all anledning att hålla fast vid detta. En förskjutning mot beskattning baserad på försäljning skulle bli förödande för Sverige, med både minskad skattebas och färre arbetstillfällen som följd. 

Det avsteg från nettobeskattningsprincipen som förslaget innebär ökar dessutom risken för dubbelbeskattning och beskattning av företag som går med förlust, vilket skulle sätta stopp för många start-ups inom den digitala sektorn. 

Följdriktigt har därför den svenska regeringen tillsammans med sina nordiska kollegor på ett motiverat och tydligt sätt försvarat små länders intressen och avvisat EU-förslaget om digitalskatt. I stället hänvisar man till att en internationellt accepterad lösning bör arbetas fram av OECD, vilket är en betydligt rimligare linje.

Att den digitala ekonomin skulle vara ett hot mot skatteintäkterna är dessutom i bästa fall ett missförstånd och i värsta fall ett illa dolt försök att trumfa igenom något som skulle bryta mot grundläggande internationella skatteprinciper. 

Enligt statistik från EU-kommissionen utvecklas skatteintäkterna från bolag som andel av den europeiska ekonomin stabilt och utan tecken på att mattas. Digitaliseringen innebär alltså inte ett hinder för möjligheterna att finansiera offentliga åtaganden. 

Tvärtom leder den produktivitetsökning och högre tillväxt som digitaliseringen medför till ökade möjligheter för fler och bättre varor och tjänster, till bättre förutsättningar för jobb och investeringar och dessutom till ökade resurser för offentliga satsningar när skatteintäkterna stiger. 

Forskningen som bland annat årets Nobelpristagare William Nordhaus utvecklat visar att det absoluta mervärdet av digitala innovationer tillfaller kunderna och de som drar nytta av tekniken. 

Här finns således inte bara skatteintäkter och arbetstillfällen att hämta. Målsättningarna med EU:s digitala agenda är också att få till stånd en digital inre marknad och att maximera tillväxtpotentialen för den europeiska digitala ekonomin. 

Tyvärr går förslaget med på skatt på digitala företag stick i stäv med dessa målsättningar då det kraftigt kommer att försämra förutsättningarna för såväl nystartade som etablerade företag. EU borde i stället fokusera på de satsningar som behövs för att den nya generationens digitala jättar ska kunna uppstå i europeisk skepnad. 

Den internationella diskussionen om regelverkens utveckling behöver föras brett och inom ramen för det etablerade skattesamarbetet i OECD: Unilaterala och principvidriga konstruktioner inom EU skulle enbart försvåra detta. 

Alla företag – oavsett grad av digitala inslag och oavsett hur internationellt integrerade verksamheterna är – behöver beskattas lika. Den svenska regeringen gör därför klokt i att inte låta sig påverkas av den franska regeringens påtryckningar. Den enade fronten tillsammans med övriga nordiska länder behöver fortsatt upprätthållas.

 

Staffan Bohman, ordförande, Näringslivets Skattedelegation

Johan Fall, skattechef, Svenskt Näringsliv

 

Läs Bruno Le Maires debattartikel här. 


Innehåll från ISRAnnons

De är i immunterapins framkant

Ola Winqvist, CEO på ISR.
Ola Winqvist, CEO på ISR.

ISR Immune System Regulation Holding är ett läkemedel- och forskningsbolag inom immunterapi. Sedan 2012 arbetar de på bred front för att bekämpa några av världens mest ökända sjukdomar som hiv, cancer och hepatit B. En nyligen genomförd nyemission visar på ett mycket starkt intresse från investerare. 

Svenska ISR, med bas på Karolinska Institutet i Stockholm, startade via en upptäckt från djurvärlden. ISR såg att kastrerade katter sjuka i fiv – motsvarigheten till hiv – överlevde i markant högre grad till skillnad mot okastrerade katter som drabbats av viruset. 

– Kastreringen av katter leder till att produktionen av könshormoner släcks ner. Hjärnsystemet producerar då substansen GnRH – en liten molekyl med stor betydelse. Den stimulerar frisättningen av könshormoner men aktiverar även viktiga delar av immunsystemet så att infektionen börjar behandlas, säger Ola Winqvist, CEO på ISR.

EXTERN LÄNK: Nyfiken på ISR:s teknologi? Läs mer här

Pågående behandlingsstudier 

Den här insikten lade grunden för ISR, som i dag utvecklar nästa generations immunstimulerande läkemedelskandidater.

– Hormonet GnRH har funnits som läkemedel på marknaden i över 30 år och används bland annat mot prostatacancer. Då exponeras viruset för immunsystemet som kan eliminera den infekterade cellen, säger Ola Winqvist. 

Nu pågår behandlingsstudier på sjukhus i Stockholm och Göteborg kring om hivpatienter som får bromsmedicin kan minska den integrerade virusmängden och eventuellt bota sjukdomen. 

– När coronapandemin mattats av kommer vi även påbörja en studie i Berlin med smittade patienter som är resistenta mot bromsmedicin. Artresistens drabbar upp till 14 procent av hivsmittade. Det är ett stort problem som leder till att patienten riskerar att vidareutveckla aids. Det här ser vi som en marknadsintroduktion där tiden till marknaden bedöms vara väldigt kort, säger Ola Winqvist. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om bolagets arbete med läkemedel för hiv-marknaden

Stark ekonomisk plattform 

ISR senaste förträdesemission, som avslutades 29 maj, tillförde bolaget cirka 71,7 miljoner kronor. Det ger dem en stark ekonomisk plattform för att kunna genomföra kommande studier och visar att investerarna har en god tilltro till bolagets utvecklingsarbete. 

– Vi står på flera ben: hiv, cancer, hepatit B och, mest aktuellt, ett vaccin mot coronaviruset. Vi har med andra ord en utvecklingsportfölj med stor potential och studier som behöver refinansieras. De som valt att gå in i det här ser, precis som oss, en rad möjligheter som snart öppnas upp, säger Lennart Dreyer, COO på ISR, och avslutar: 

– Vi vill tacka både nytillkomna och tidigare aktieägare för förtroendet som vi har fått. Det finns en enorm marknad i både öst och väst som väntar på oss. I Kina lider till exempel 100 miljoner människor av hepatit B och vår artresestentstudie kommer med all sannolikhet bli intressant för den amerikanska marknaden – en spännande pipeline, minst sagt! 

Fakta ISR
ISR Immune System Regulation Holding AB är ett innovationsdrivet forskningsbolag med fokus på immunsystemet, baserat på Karolinska Institutet i Stockholm. Bolaget utvecklar immunstimulerande läkemedel för att behandla kroniska infektionssjukdomar och cancer genom att aktivera det egna immunsystemet. Just nu genomför ISR flera viktiga studier, både när det gäller hiv och cancer som kan få stor betydelse för framtidens behandlingar. EXTERN LÄNK: Läs mer här

Mer från ISR

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ISR och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?