Annons

Planera nu för en snabb elektrifiering av tung trafik

Takten på elektrifieringen överraskar. Utvecklingen av elektriska tunga fordon går betydligt snabbare än vad man trodde för bara ett par år sedan. Om tio år ska hälften av de nya lastbilarna gå på el, skriver företrädare för fordonsbranschen och Fossilfritt Sverige.

SNABB. De tekniska lösningarna för fjärrtrafiken bedöms vara kommersiellt redo runt 2025, vilket innebär att planeringen av denna trafik behöver startas omgående.
SNABB. De tekniska lösningarna för fjärrtrafiken bedöms vara kommersiellt redo runt 2025, vilket innebär att planeringen av denna trafik behöver startas omgående.Foto:Fredrik Sandberg / TT

När vi precis har vant oss vid att det finns allt fler elbilar på våra vägar är det redan dags för ellastbilarnas intåg på marknaden. Enligt fordonsbranschen kommer upp till 50 procent av försäljningen av nya tunga lastbilar 2030 utgöras av ellastbilar. Det visar den färdplan för fossilfri konkurrenskraft som BIL Sweden och fordonsbranschen har tagit fram för tunga fordon inom ramen för Fossilfritt Sverige och som överlämnas till regeringen den 14 oktober. 

Sveriges klimatmål för inrikes transporter är att växthusgasutsläppen ska minska med 70 procent till år 2030, jämfört med 2010, samt en helt fossilfri fordonsflotta till 2045. Tunga lastbilar står i dag för cirka 20 procent av transportutsläppen och trots arbete med transporteffektivisering och viss överflyttning till järnväg och sjöfart förväntas de tunga lastbilstransporterna öka med 26 procent till 2030. Det krävs alltså krafttag från både branschen och politiken för att klimatmålen ska kunna uppnås. Receptet för att nå målen är förutom transporteffektivisering, en ökad andel biodrivmedel, såväl låg- som höginblandning, och elektrifiering. 

Takten på elektrifieringen överraskar. Utvecklingen av elektriska tunga fordon går betydligt snabbare än vad man trodde för bara ett par år sedan. Eldrivna tunga lastbilar ansågs ligga flera år bort om det ens någonsin skulle bli möjligt. Nu bedömer branschen att det finns en stor potential och eldrivna tunga lastbilar för lokal och regional godstrafik har det senaste året lanserats för försäljning. 

Detta är en del av en global trend som inom EU drivs på av skarpa utsläppskrav på lastbilstillverkarna. De genomsnittliga koldioxidutsläppen för sålda fordon inom EU måste ligga under givna gränser och tillverkarna bedömer att kraven till 2030 inte går att nå utan en betydande andel elektriska lastbilar. 

Inom några år förväntas det finnas tunga fordon med räckvidd uppåt 30 mil. Majoriteten av transportuppdragen i Sverige är omkring 10-30 mil långa vilket därmed skulle klaras av utan att man behöver stanna för att ladda. Fjärrtransporterna kan till en betydande del klaras med rätt förutsättningar. Här finns flera alternativ, infrastruktur för snabbladdare längs våra större transportleder och dynamisk laddning, så kallade elvägar. Dessutom kan bränslecellselektriska lastbilar under andra halvan av decenniet bli en kompletterande viktig teknik för viss långväga tung trafik.

Förändringen sker inte av sig själv. Branschen kommer aktivt arbeta utifrån följande riktlinjer: 

- Att upp till 50 procent av försäljningen av nya tunga lastbilar, över 16 ton, kommer att vara elektriska lastbilar 2030, givet en tillräckligt väl utbyggd infrastruktur.

- Att främja transporteffektiviteten i transportsystemet.

- Att säkerställa att tunga fordon med en förbränningsmotor kan till 100 procent köras på biodrivmedel.

- Att fortsätta stärka den interna kompetensen gällande ny teknik.  

Detta måste ske genom samverkan mellan alla aktörer i ekosystemet och inte minst med regering och myndigheter.

Medan tillverkarna levererar fordon behöver staten bidra till förutsättningar för att ladda och tanka dem. En utbyggd laddinfrastruktur är avgörande för att elektriska fordon ska kunna slå igenom på bred front. En relativt omfattande utbyggnad av laddstolpar har påbörjats, men dessa är enbart avsedda för lätta fordon. Laddplatser för tunga fordon finns knappt alls. Inom EU finns i dag några få publika laddplatser för den tunga trafiken, i Sverige finns bara en laddplats i Göteborg och en i Luleå.

Därför välkomnar vi regeringens och samarbetspartiernas satsning på att bygga ut laddinfrastrukturen och påskynda elektrifieringen av tunga fordon de närmaste åren. Utbyggnaden av infrastrukturen bör ske stegvis. Det behövs dessutom tydliga och ambitiösa etappmål för elektrifieringen av tunga transporter, som visar vilka roller och ansvar olika aktörer har för en snabb utbyggnad av laddinfrastrukturen och för nätets effekt och kapacitet. I första fasen, som är här och nu, kommer den tunga lokala och regionala trafiken att elektrifieras för att följas av fjärrtrafiken. De tekniska lösningarna för fjärrtrafiken bedöms vara kommersiellt redo runt 2025, vilket innebär att planeringen av denna trafik behöver startas omgående.

En fördel när man ska bestämma lokaliseringen av publika laddplatser för tung trafik är att det finns mycket data hos fordonstillverkare om var denna trafik kör respektive stannar, och att kör- och vilotidsreglerna i ganska hög grad avgör var fordonen ändå måste göra övriga stopp. Det gör att man kan optimera installationen av laddplatser runt om i landet som kan täcka en ganska stor del av laddbehoven. Vad gäller bränslecellslastbilar behöver de tillgång till hållbar, grön, fossilfri vätgas i ett rikstäckande stationsnät längs huvudvägnätet på samma sätt som för flytande biogas (LBG). 

Staten behöver bidra till både finansiering och ett aktivt ledarskap i arbetet för en tids- och resurssatt nationell plan med tydliga mål för utbyggnadstakten. Kommande nationella infrastrukturplan är viktig och sannolikt behöver investeringar i elnät vägas in i den. Teknik- och affärsutveckling inom dessa områden går mycket snabbt och det är nödvändigt att regeringen och fordonstillverkarna arbetar tillsammans och i nära dialog med övriga EU-länder. 

Vi ser att elektrifieringen kräver en utbredd samverkan mellan delvis nya aktörer på flera plan. Det handlar om en systemförändring där det ekosystem som nu växer fram och som fordonstillverkarna är en del av, måste gå i takt.

Följande insatser för att elektrifiera transporterna krävs från regeringen för att färdplanen för fossilfri konkurrenskraft för tunga fordon ska kunna genomföras:

- Formulera en huvudstrategi för elektrifierade fjärrtransporter med utgångspunkt i vad som här beskrivits. 

- Använd miljöstyrande offentlig upphandling där myndigheter har ett särskilt ansvar för tydliga och offensiva miljö- och klimatkrav i upphandling både för inköp av fordon och för inköp av transporter. 

- Behåll miljölastbilspremie och säkerställ erforderlig budget.

 -Ta bort elskatten för elektriska bussar och lastbilar.

- Inför en smart miljöstyrande kilometerskatt som omfattar all trafik i Sverige, även utländsk, och som ersätter befintliga skatter och avgifter men med bibehållen miljölastbilspremien.

 

Just nu befinner sig världen i en pandemi. Fordonsindustrin har drabbats hårt av den pågående krisen. Vi är övertygade om att vägen framåt går genom en grön omställning Elektrifieringen är ett måste om vi ska nå 70-procentmålet till 2030. Men vi måste också vidta åtgärder för en ökad andel biodrivmedel och effektivare transporter. Låt oss visa resten av världen vägen till fossilfria transporter.

Svante Axelsson

Nationell samordnare för Fossilfritt Sverige

Mattias Bergman

VD Bil Sweden 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera