Annons

Pinsamt att regeringen bromsar solidaritet i EU

DEBATT. EU:s regeringar diskuterar nu hur skadorna av den depression som coronakrisen släppt lös ska mildras. Toppmötet den 16-17 juli kan bli ödesmättat. Man bör ställa frågan om räddningspaketet är så stort som det skulle behöva vara, skriver Magnus Ryner och Daniel Suhonen

VARFÖR HÅLLER DE EMOT? Stefan Löfven och Mette Frederiksen, två socialdemokratiska regeringschefer som tillsammans med Nederländerna och Österrike utgör gruppen "De sparsamma fyra" i EU:s ekonomiska förhandlingar.
VARFÖR HÅLLER DE EMOT? Stefan Löfven och Mette Frederiksen, två socialdemokratiska regeringschefer som tillsammans med Nederländerna och Österrike utgör gruppen "De sparsamma fyra" i EU:s ekonomiska förhandlingar.Foto:Mario Salerno

I vad som alltmer ser ut som en koordinerad aktion mellan EU-kommissionen och Frankrikes och Tysklands ledare står ett stort stimulanspaket – Next Generation EU – på dagordningen. Det ska lyfta ekonomin, rädda jobben och stimulera en helt nödvändig grön omställning. Tysklands omsvängning sker mot bakgrund av att EU:s stora länder ser ett politiskt stup närma sig, i form av en stor ekonomisk kris som riskerar att krossa EU-samarbetet, freden och tryggheten i vår del av världen. Med vad som verkar vara en enhällig EU-nämnd håller dock Sverige styvnackat emot.

Vi sällar oss till de röster över hela det politiska spektrumet som manar till eftertanke. Sverige har valt fel väg och den nuvarande svältpolitiken som vägrar stimulanser i ett hårt utsatt Europa är ett brott mot den ekonomiska politik som S tidigare framgångsrikt fört för att sätta full sysselsättning och välfärd först liksom mot den solidaritetstanke som tidigare var en del av socialdemokratins idéarv. 

Vi oroas av att EU-kommissionens förslag kommer urvattnas. Snarast är EU-kommissionens förslag i minsta laget. I bästa fall skulle det hjälpa Italien med ungefär en fjärdedel av dess finansieringsbehov. Det är i ingen demokrats intresse att EMU kollapsar. Krav ska ställas på hur de extra medlen används. Men nya krav på strukturreformer för att få ta del av medlen skulle strida mot demokratiprincipen, fördjupa EU:s legitimitetsproblem, och göda den extrema högerpopulismen.

Bakgrunden till den radikala omsvängningen vi ser är att EU:s samlade BNP väntas krympa med 7,5 procent, och i speciellt hårt drabbade länder som Italien med nära 10 procent, under 2020. Enligt Eurostat har EU därmed drabbats värre av covid-19 än när det var som värst under den globala finanskrisen. Eurons och EU:s överlevnad är inte given.

När privat konsumtion och investeringar sjunker som de nu gör, dessutom med obefintlig inflationsrisk, råder en bred samsyn i ekonomkåren att staten måste gripa in och bekämpa krisen med underskottsfinansierade offentliga utgifter. Men eurons sydeuropeiska medlemsstater lider fortfarande av sviterna från finanskrisen 2008 och tyngs av höga statsskulder. Hur nödvändiga dessa lån än är hotar underskottsfinansierade statliga åtgärdspaket i dessa länder göra deras statsobligationer till ”skräpobligationer” med stigande räntor som följd. Högre räntor gör det omöjligt för dessa stater att på egen hand stimulera ekonomin. Då uppstår en kris som inte kan bekämpas. Konkurser och arbetslöshet skulle stiga samtidigt som skatteintäkterna sjunka i en skuld-deflations-spiral. 

En bitter konflikt uppstod initialt i Eurogruppen när de nordeuropeiska staterna sa nej till ”mutualiserade coronaobligationer”. Konflikten förvärrades när Europeiska centralbankens krisåtgärder bedömdes strida mot den tyska författningen av Tysklands högsta domstol i Karlsruhe.

Men liksom i många ödesmättade stunder sedan Schumanplanen presenterades kan ett fransk-tyskt initiativ ha lagt grunden till en förlösande kursomläggning. Efter Merkels och Macrons samförstånd föreslår EU-kommissionen att den lånar 750 miljarder euro – Next Generation EU - för att finansiera bidrag och lån till medlemsstaterna. Tillsammans med ökade medel till Europeiska investeringsbanken (EIB) och stabliseringsmekanismen (ESB), skulle EU-budgeten därmed fördubblas under perioden 2021-2027. Återhämtningspaketet ska framför allt främja EU:s miljöomställning (The Green Deal). Lånen föreslås betalas tillbaka mellan 2027 och 2058 genom miljöskatter och tullar på EU-nivå. Även finanspolitiska hökar, som Eurogruppens Thomas Wieser och Tysklands förre finansminister Wolfgang Schäuble, stöder initiativet. Schäuble har sagt: ”Om Europa ska ha någon som helst chans måste det nu visa solidaritet och handlingskraft”. 

Visst bör frågor ställas om Merkel–Macrons initiativ. Framför allt: Är det tillräckligt stort? 1977 års McDougall-rapport uppskattade att en penningunion i vad som då var ett mycket mer homogent EG skulle behöva en gemensam årlig budget på 5–7 procent av BNI för att på sikt vara ekonomiskt och socialt hållbar. Men detta initiativ är ett steg i rätt riktning mot den kursändring EU behöver.

Det är småaktigt och skadligt att Sverige har gått samman med tre andra små rika länder – Österrike, Danmark, och Nederländerna (de sparsamma fyra) – för att yrka avslag på Merkel-Macrons och EU-kommissionens initiativ. Stefan Löfven och de andra regeringscheferna skriver i Financial Times att EU:s budget inte ska få bli större än 1 procent av BNP, ”kostymen måste rättas efter tygets storlek”. Det var precis den sortens makroekonomiskt falska resonemang som den blivande finansministern Ernst Wigforss tog strid mot 1932. Det har gått långt när två nordiska socialdemokratiska statsministrar använder det som för Wigforss var det ”borgerliga” argumentet och behöver ta lektioner av en tysk finanspolitiskt konservativ kristdemokrat i ämnet solidaritet. Med Wigforss bevingade ord i åtanke ställer vi därför frågan: Har Europa råd att arbeta? 

”De sparsamma fyra” kan blockera Merkel-Macron och EU-kommissionens initiativ. Det är däremot moraliskt och politiskt tveksamt att fyra stater med mindre än 10 procent av EU:s befolkning hindrar en lösning av de djupa spänningar som har uppstått i eurosamarbetet, särskilt som Sverige och Danmark står utanför. Det är det frågan gäller. Den gemensamma valutan ger en fördel när det gäller förutsägbarheten för handel och investeringar i den inre marknaden när företag, även Sveriges storföretag, inte behöver oroa sig för svängningar i växelkurser. Men denna fördel kommer inte kostnadsfritt eftersom euroländerna inte längre kan devalvera sina egna valutor.

Inte sällan skryter svenska politiker med att det krävdes tuffa beslut när de sanerade ekonomin på 1990-talet. Men det är svårt att hitta en svensk ekonomisk kris i modern tid, där inte en markant försvagning av växelkursen, och därmed en förbättring av konkurrenskraften på våra grannars bekostnad, varit en väsentlig del av lösningen. 1992 försvagades kronan med 25 procent gentemot den tyska marken. Under den globala finanskrisen första år försvagades kronan med närmare 20 procent. Det är frånvaron av denna möjlighet som måste kompenseras genom ekonomisk omfördelningspolitik inom EU. Orsaken att EU fortfarande inte fullt ut rest sig ur förra finanskrisen var att de åtgärder som nu föreslås saknades.

Vi ser hur Europas länder försöker med i grunden socialdemokratiska verktyg rädda Europa från ekonomisk härdsmälta genom att stimulera en miljöväxling. Då är det pinsamt och farligt att en svensk rödgrön regering agerar bromskloss för krisbekämpning och solidaritet. Tänk om innan det är för sent.

 

Magnus Ryner, professor i International Political Economy vid King's College, London
Daniel Suhonen, chef för fackliga idéinstitutet Katalys


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Visiba CareAnnons

Digitala vårdmöten är här för att stanna

Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 
Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 

Behovet och användandet av digitala lösningar inom vården har ökat drastiskt under coronapandemin. Dessa lösningar kommer fortsätta att nyttjas även efter krisen, menar Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care, och pekar på mer patienttid för vårdgivaren som en av många fördelar. 

Efter coronavirusets utbrott har vården tagit stor plats i debatter och på nyhetssidor. Vårdpersonal är hårt belastad och vård som inte är kopplad till pandemin har skjutits upp. 

- Det kommer inte bli en tydlig avslutning på covid-19 i Sverige inom förutsebar tid, utan vi kommer förmodligen behöva leva med pandemin länge. Samtidigt finns det ett stort behov att börja beta av den vård som blivit uppskjuten. Då är digitala lösningar ett viktigt stöd för att kunna hantera en längre period av en pandemi och samtidigt få den övriga verksamheten att fungera, säger Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care.

Dramatisk ökning av digitala vårdmöten under coronakrisen

Visiba Care grundades 2014 och har sedan dess gett vården möjlighet att möta patienter digitalt, antingen via videosamtal eller chatt beroende på ärende. Behovet av digitala vårdmöten har skjutit i höjden under rådande kris – sedan 11 mars har volymen av digitala möten per dag ökat med 660 procent. 

- Vi har haft en del att göra, milt uttryck. Många av våra befintliga kunder har varit oerhört flexibla i sina arbetssätt och flera av dem ställde om på dagen, säger Peter Tyreholt. 

EXTERN LÄNK: Så funkar Visiba Cares lösning  

Lätt för vårdorganisationer att anpassa sitt vårdutbud med plattformen

Bolaget riktar sig främst till stora vårdorganisationer – som regioner, kommuner eller större privata vårdgivare – till vilka de levererar en skalbar digital plattform under organisationens eget varumärke där de kan öppna en eller flera digitala mottagningar och anpassa sina erbjudanden. Detta har många också gjort under våren. Peter Tyreholt berättar:

- Ett exempel är vårdcentralerna Bra Liv, som är Jönköpings primärvård. De har flera gånger konfigurerat sina vårderbjudanden för att anpassa sig efter händelseutvecklingen av viruset, till exempel att patienter med luftvägssymtom först tas emot digitalt och nu senast för att hantera det utökade uppdraget runt provtagning.

EXTERN LÄNK: Läs hur Visiba Care med hjälp av AI-teknik guidar patienter till rätt plats i vårdkedjan

Peter Tyreholt tror inte att svensk sjukvård kommer att återgå till det normala när väl pandemin har lagt sig. Undersökningar visar exempelvis att både patienter och vårdutövare ställer sig positiva till digitala möten efter att ha provat dem.

- Det har också pratats länge om att flytta point of care, alltså var du behandlas, så nära hemmet som möjligt. Detta kommer nu att öka kraftigt eftersom det blivit tydligare än kanske någonsin att centrala samlingsplatser är sårbara när något är smittosamt, säger han och avslutar:

- Digitalisering erbjuder helt nya sätt att organisera vården och den möjliggör att man kan automatisera många processer, vilket frigör livsviktig tid som vårdgivarna kan lägga på sina patienter istället. 

Fakta Visiba Care
Visiba Care lanserades 2014 och är idag Nordens ledande plattform för digitala vårdbesök. Plattformen används av över hälften av Sveriges regioner, på över 1 500 mottagningar och inom en stor bredd av vårdverksamheter, både inom hemsjukvård, primärvård och specialistvård. Visiba Care har stor erfarenhet av att hjälpa vårdgivare att komma igång och framgångsrikt införa digitala vårdmöten.
Läs mer på www.visibacare.com 

Mer från Visiba Care

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visiba Care och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?