Pilot: Sverige behöver fler flygplatser

DEBATT. Man kan inte tänka stordrift när det gäller infrastruktur. Man måste tänka nätverk och flöde och acceptera att den ekonomiska vinsten sker på samhällsnivå, skriver piloten Johan Wiklund.

ETT FÖREDÖME. I Norge administrerar statliga Avinor 46 flygplatser. Svenska statens Swedavia driver bara tio flygplatser, trots att Sverige är 40 procent större än Norge. Det är en galet låg siffra, skriver Johan Wiklund.
ETT FÖREDÖME. I Norge administrerar statliga Avinor 46 flygplatser. Svenska statens Swedavia driver bara tio flygplatser, trots att Sverige är 40 procent större än Norge. Det är en galet låg siffra, skriver Johan Wiklund.

Flyget är en viktig del av Sveriges infrastruktur. Det är den gränsöverskridande, aerodynamiska bron, beundrad och fantastisk effektiv, högteknologisk och kraftfull, billig och mycket säker för resenären. Dessvärre också missförstådd och misskött. På grund av ett tankefel av stora mått har vi ett mycket mediokert svenskt inrikesflyg.

Flygplanet är i mitt tycke den vackraste delen av infrastrukturen, dels genom sin konstruktion men också genom den globalisering av världen vi upplevt och som fortfarande pågår. Flyget suddar ut gränser och skapar möjligheter men också nya utmaningar.

Som pilot i snart 30 år ser jag förundrat på utvecklingen. Infrastruktur ska hålla hela landet levande och borga för mångfald. Det finns inga motsatser mellan väg, järnväg och sjöfart och flyg. De kompletterar varandra.

Bor man i Stockholm och cyklar till riksdagen iförd miljömärkt toppluva kan Sverige te sig litet, men det är det inte. Landet är nästan lika stort som Spanien, mer än tre gånger större än Grekland och 1,5 gånger så stort som Polen. Hade Sverige vara lika tätbefolkat som Danmark skulle vi ha 54 miljoner invånare i landet. Genom sin stora och utsträckta yta från norr till söder är Sverige i stort behov av inrikesflyget.

Staten tar normalt sett ansvar för infrastruktur. Det är nämligen svårt att driva infrastruktur efter vanliga ekonomiska principer. Vinsten ligger i samhällsbyggnationen i sig och inte i verksamheten. Befolkningen och näringslivet ska kunna verka i hela landet och det handlar om att skapa förutsättningar för detta.

Man kan likna Sverige vid en människokropp där blodomloppet utgör infrastrukturen och är en förutsättning för att hela kroppen ska fungera. Hjärtat är Arlanda och för att vår huvudstads flygplats ska fungera måste det finnas ett flöde. Kroppen behöver hjärtat och hjärtat behöver hela kroppen.

Statliga Avinor i Norge administrerar 46 flygplatser. Där rinner överskottet från de stora flygplatserna över i de små, som har sämre förutsättningar att gå plus. Det gör att hela landet har ett rikt flöde av flyg och att hjärtat Oslo Gardermoen är välfyllt.

Klokt.

Svenska statens Swedavia driver bara tio flygplatser, trots att Sverige är 40 procent större än Norge. Det är en galet låg siffra som har genererat ett svagt flyg-Sverige och ett svagt flöde till Arlanda, som har svårt att stå sig i den internationella konkurrensen. Det skadar landet och näringslivet och även vår huvudstad.

Swedavias kompetens och fokus ska ligga på det flygoperationella ansvaret men hamnar snarare på parfymbutiker och lounger inne i terminalerna i den del som kallas commercial services.

Den senaste tidens störningar med it-problem och drönare som gett totalstopp på Arlanda får den flygoperationella förmågan att bekänna färg och resultatet är svagt.
Swedavia köpte Säve flygplats billigt av Göteborgs kommun och lade ned flygplatsen dagen efter. Man tänkte stordrift och flyttade trafiken till Landvetter.

Som pilot tankar jag cirka 600 kilo extra bränsle i en liten Airbus (200 passagerare) till följd av att Säve försvann. Dyrt för miljön och plånboken.

I Stockholm överväger man att göra samma sak genom att stänga Bromma och flytta trafiken till Arlanda. Det är som att lägga ned vägen mellan Eslöv och Hässleholm, för att tvinga ut alla bilar på E22:an.

En nedläggning av Bromma är inte lösningen på Arlandas problem. Stordrift fungerar inte när det gäller infrastruktur. Man måste tänka nätverk och flöde och acceptera att vinsterna sker på samhällsnivå.

Man kan fråga sig om det är klokt att fullt ut göra affärsverksamhet av infrastruktur. Och varför ska just flyget stå där med dumstruten?

Miljömässigt står vägtransporter för 30 procent av CO2-utsläppen i Sverige. Att jämföra med 1 procent från inrikesflyget. Ändå lägger staten på en flygskatt för att av miljöskäl ytterligare minska flygtrafiken.

Vi behöver ett upprop bland Sveriges kommuner. Vilka vill få ordning på sin aerodynamiska bro och komma närmare världen? Vilka vill komma innanför det paraply av mångfald som Swedavia borde vara, där man garanterar resurser för att kompetent driva den moderna infrastruktur som krävs för att operatörer ska vilja bedriva flygtrafik i det här landet?

 

Johan Wiklund, flygkapten

 

Läs svar från Per Andersson, ADB Safegate här.

Läs svar från Nicklas Börjesson (MP) här.

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från SPPAnnons

Precise Biometrics CFO om hållbarhetsarbetet: ”A och O för ett mjukvarubolag”

Ulrik Nilsson är CFO på Precise Biometrics.
Ulrik Nilsson är CFO på Precise Biometrics.

Som mjukvarubolag associeras man sällan med en ambitiös hållbarhetsagenda. Men enligt Ulrik Nilsson, CFO på Precise Biometrics, har bolagets hållbarhetsarbete skapat viktiga konkurrensfördelar.

– Klimatfrågan är ett av våra viktigaste områden, betonar han.

Så kan ditt företag integrera tjänstepensionen i hållbarhetsarbetet   

Precise Biometrics är ett globalt mjukvarubolag som utvecklar produkter och lösningar baserade på fingeravtrycksavläsning. Till verksamhetens natur hör en begränsad miljöpåverkan hos de egna produkterna och tjänsterna, men Precise Biometrics hållbarhetsarbete slutar inte där.

– Vi vill leva som vi lär och arbetar därför med helheten i vårt hållbarhetsarbete. Bland annat jobbar vi nära våra leverantörer för att säkerställa att vi minskar miljöpåverkan i de områden vi kan påverka, kommenterar Ulrik Nilsson.

Ett konkret område är bolagets tjänstepensionslösning. Tjänstepensionen är för många företag den näst största personalkostnaden, men glöms ofta bort i hållbarhetsarbetet.

– När vi valde pensionslösning för våra anställda var hållbarhet utifrån etiska, miljömässiga och sociala faktorer ett självklart kriterium. En annan viktig parameter var att hela fondutbudet omfattades av hållbarhetskrav, så att det blir enkelt för våra medarbetare att välja rätt. Därför landade valet på SPP.

Hållbar tjänstepension

Vid valet av tjänstepensionsleverantör prioriterade Precise Biometrics en lösning som rimmade med företagets övergripande hållbarhetsstrategi. Ett sätt att ligga i framkant är att hållbarhetssäkra hela affären.

– Vi arbetar på ett miljömärkt kontor och jobbar löpande med att digitalisera vår affär fullt ut för att minska vår miljöpåverkan. En av våra spjutspetsprodukter, Precise YOUNiQ, integrerar ansiktsigenkänning med inpasseringssystem för att bekvämt kunna ge säker access till byggnader och lokaler – utan onödiga plast-taggar och liknande. Genom digital registrering minskar den också behovet att resa för att hämta ut nycklar. Självklart ska vår tjänstepensionslösning rimma med dessa värden, säger Ulrik Nilsson.

Tjänstepensionen skapar ett mervärde

Han betonar dock att det verkliga värdet av tjänstepensionen skapas först när medarbetarna förstår förmånen. En avgörande framgångsfaktor var därför att använda SPP:s expertis för att nå ut med budskapet.

– Tack vare inspirerande gruppinformation och individuella möten med alla medarbetare lyckades vi bygga engagemang och stolthet. Genom att ställa hållbarhetskrav på vår tjänstepension skapade vi ett mervärde som visar både internt och externt att vi har ett helhetstänk i vårt hållbarhetsarbete.

Ulrik Nilsson lyfter också vikten av att säkerställa att leverantören kan erbjuda data för exempelvis tjänstepensionens klimatavtryck eller andelen fossilfria fonder. På så sätt får företaget tillgång till nya datapunkter som det kan mäta och följa upp över tid. Dessa kan sedan användas i både års- och hållbarhetsredovisningen.

Så kan ditt företag integrera tjänstepensionen i hållbarhetsarbetet 

Mer från SPP

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SPP och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?