Annons

Pilot: Sverige behöver fler flygplatser

DEBATT. Man kan inte tänka stordrift när det gäller infrastruktur. Man måste tänka nätverk och flöde och acceptera att den ekonomiska vinsten sker på samhällsnivå, skriver piloten Johan Wiklund.

ETT FÖREDÖME. I Norge administrerar statliga Avinor 46 flygplatser. Svenska statens Swedavia driver bara tio flygplatser, trots att Sverige är 40 procent större än Norge. Det är en galet låg siffra, skriver Johan Wiklund.
ETT FÖREDÖME. I Norge administrerar statliga Avinor 46 flygplatser. Svenska statens Swedavia driver bara tio flygplatser, trots att Sverige är 40 procent större än Norge. Det är en galet låg siffra, skriver Johan Wiklund.

Flyget är en viktig del av Sveriges infrastruktur. Det är den gränsöverskridande, aerodynamiska bron, beundrad och fantastisk effektiv, högteknologisk och kraftfull, billig och mycket säker för resenären. Dessvärre också missförstådd och misskött. På grund av ett tankefel av stora mått har vi ett mycket mediokert svenskt inrikesflyg.

Flygplanet är i mitt tycke den vackraste delen av infrastrukturen, dels genom sin konstruktion men också genom den globalisering av världen vi upplevt och som fortfarande pågår. Flyget suddar ut gränser och skapar möjligheter men också nya utmaningar.

Som pilot i snart 30 år ser jag förundrat på utvecklingen. Infrastruktur ska hålla hela landet levande och borga för mångfald. Det finns inga motsatser mellan väg, järnväg och sjöfart och flyg. De kompletterar varandra.

Bor man i Stockholm och cyklar till riksdagen iförd miljömärkt toppluva kan Sverige te sig litet, men det är det inte. Landet är nästan lika stort som Spanien, mer än tre gånger större än Grekland och 1,5 gånger så stort som Polen. Hade Sverige vara lika tätbefolkat som Danmark skulle vi ha 54 miljoner invånare i landet. Genom sin stora och utsträckta yta från norr till söder är Sverige i stort behov av inrikesflyget.

Staten tar normalt sett ansvar för infrastruktur. Det är nämligen svårt att driva infrastruktur efter vanliga ekonomiska principer. Vinsten ligger i samhällsbyggnationen i sig och inte i verksamheten. Befolkningen och näringslivet ska kunna verka i hela landet och det handlar om att skapa förutsättningar för detta.

Man kan likna Sverige vid en människokropp där blodomloppet utgör infrastrukturen och är en förutsättning för att hela kroppen ska fungera. Hjärtat är Arlanda och för att vår huvudstads flygplats ska fungera måste det finnas ett flöde. Kroppen behöver hjärtat och hjärtat behöver hela kroppen.

Statliga Avinor i Norge administrerar 46 flygplatser. Där rinner överskottet från de stora flygplatserna över i de små, som har sämre förutsättningar att gå plus. Det gör att hela landet har ett rikt flöde av flyg och att hjärtat Oslo Gardermoen är välfyllt.

Klokt.

Svenska statens Swedavia driver bara tio flygplatser, trots att Sverige är 40 procent större än Norge. Det är en galet låg siffra som har genererat ett svagt flyg-Sverige och ett svagt flöde till Arlanda, som har svårt att stå sig i den internationella konkurrensen. Det skadar landet och näringslivet och även vår huvudstad.

Swedavias kompetens och fokus ska ligga på det flygoperationella ansvaret men hamnar snarare på parfymbutiker och lounger inne i terminalerna i den del som kallas commercial services.

Den senaste tidens störningar med it-problem och drönare som gett totalstopp på Arlanda får den flygoperationella förmågan att bekänna färg och resultatet är svagt.
Swedavia köpte Säve flygplats billigt av Göteborgs kommun och lade ned flygplatsen dagen efter. Man tänkte stordrift och flyttade trafiken till Landvetter.

Som pilot tankar jag cirka 600 kilo extra bränsle i en liten Airbus (200 passagerare) till följd av att Säve försvann. Dyrt för miljön och plånboken.

I Stockholm överväger man att göra samma sak genom att stänga Bromma och flytta trafiken till Arlanda. Det är som att lägga ned vägen mellan Eslöv och Hässleholm, för att tvinga ut alla bilar på E22:an.

En nedläggning av Bromma är inte lösningen på Arlandas problem. Stordrift fungerar inte när det gäller infrastruktur. Man måste tänka nätverk och flöde och acceptera att vinsterna sker på samhällsnivå.

Man kan fråga sig om det är klokt att fullt ut göra affärsverksamhet av infrastruktur. Och varför ska just flyget stå där med dumstruten?

Miljömässigt står vägtransporter för 30 procent av CO2-utsläppen i Sverige. Att jämföra med 1 procent från inrikesflyget. Ändå lägger staten på en flygskatt för att av miljöskäl ytterligare minska flygtrafiken.

Vi behöver ett upprop bland Sveriges kommuner. Vilka vill få ordning på sin aerodynamiska bro och komma närmare världen? Vilka vill komma innanför det paraply av mångfald som Swedavia borde vara, där man garanterar resurser för att kompetent driva den moderna infrastruktur som krävs för att operatörer ska vilja bedriva flygtrafik i det här landet?

 

Johan Wiklund, flygkapten

 

Läs svar från Per Andersson, ADB Safegate här.

Läs svar från Nicklas Börjesson (MP) här.

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Resurs BankAnnons

Resurs Bank skapar hållbar lönsamhet när handeln förändras

Anna Nauclér, CCO på Resurs Bank
Anna Nauclér, CCO på Resurs Bank

Under lång tid har hållbarhetsfrågan och den cirkulära ekonomin vänt upp och ner på handeln och i dagsläget möter handlare också helt nya utmaningar där kunder håller hårdare i sina pengar. Förmågan att snabbt ställa om sin verksamhet blir därför allt viktigare, framför allt när nya oförutsedda omvärldsfaktorer nu tydligt påverkar handeln. Att väga in ansvarsfull kreditgivning och erbjuda flexibla betallösningar är två sätt att skapa hållbar lönsamhet och stå starkare i en osäker värld.

Nya utmaningar bidrar också till utveckling, nya kundresor och nya erbjudanden. Resurs Bank är en av de största leverantörerna av betallösningar på den nordiska marknaden och har lång erfarenhet av att i nära samarbete med sina partners möjliggöra detta omställningsarbete.

– Vill man få återkommande kunder kan man inte bara konkurrera med pris. Istället behöver man utmärka sig som en aktör som snabbt förstår kunderna behov och kan ställa om även när det blåser upp till storm. En viktig aspekt är att erbjuda olika alternativ av betallösningar i kombination med en noggrann kreditbedömning som ger kunderna ökad handlingskraft, trygghet och flexibilitet. Därför erbjuder vi bland annat prenumerationslösningar som ger kunden möjlighet att använda en produkt utan att äga den och därmed istället få en månadsavgift som går att avsluta, säger Anna Nauclèr, CCO på Resurs Bank.

Resurs Checkout – en omnilösning

När konsumenter ändrar sitt sätt att handla är det viktigare än någonsin med en omnilösning som håller ihop kommunikation och betallösningar i både e-handel och butik.

– Med Resurs Checkout får handlare en omnilösning som gör det smidigt att anpassa sin affär till de kanaler som konsumenterna efterfrågar. Med Resurs Checkout kan kunder välja delbetalning som gör att man kan skapa en jämnare månadsekonomi för att kunna planera sin ekonomi och känna sig trygg, fortsätter Anna.

Starka varumärken bygger lojalitet

Nyckeln till att få fler återkommande kunder ligger i att anpassa sin affärsstrategi så att den håller sig relevant och hjälper till att stärka varumärket. Precis som att affärsmodeller anpassas behöver varumärkesarbetet spegla vad som sker i världen.

– Handeln har mycket att vinna på att väga in aspekter som handlar om hållbar konsumtion, där kreditbedömning är grundläggande för att också skapa hållbar lönsamhet i sin affär. Genom att erbjuda co- och whitelabel-koncept för våra betallösningar, där våra partners varumärke frontas gentemot slutkund, skapas förutsättningar för en tydlig och anpassad kundkommunikation som stärker handlarens varumärke, säger Anna.

Klokare köp ger hållbarare samhällen

Detta får till följd att kunderna har råd att köpa produkter av högre kvalitet som håller längre vilket bidrar till klokare konsumtion samtidigt som högre snittköp skapar tillväxt. Långsiktigt smarta köp leder till hållbar privatekonomi, vilket i sin tur leder till mer hållbart rustade samhällen som kan leva upp till de globala målen.

– Resurs har en noggrann kreditbedömningsprocess med syfte att människor ska ha en långsiktig hållbar privatekonomi. Vi har individuell rådgivning och en rad olika aktiviteter för att undvika att kunder hamnar i inkasso. Ingen vinner på överskuldsättning, avslutar Anna.

FAKTA OM RESURS BANK

Resurskoncernen finns i hela Norden och består av Resurs Bank och Solid Försäkring. Vi jobbar med att skapa smarta betal- och finansieringslösningar för både konsumenter och företag.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Resurs Bank här 

Mer från Resurs Bank

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Resurs Bank och ej en artikel av Dagens industri
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?