Annons

Pilot: Sverige behöver fler flygplatser

DEBATT. Man kan inte tänka stordrift när det gäller infrastruktur. Man måste tänka nätverk och flöde och acceptera att den ekonomiska vinsten sker på samhällsnivå, skriver piloten Johan Wiklund.

ETT FÖREDÖME. I Norge administrerar statliga Avinor 46 flygplatser. Svenska statens Swedavia driver bara tio flygplatser, trots att Sverige är 40 procent större än Norge. Det är en galet låg siffra, skriver Johan Wiklund.
ETT FÖREDÖME. I Norge administrerar statliga Avinor 46 flygplatser. Svenska statens Swedavia driver bara tio flygplatser, trots att Sverige är 40 procent större än Norge. Det är en galet låg siffra, skriver Johan Wiklund.

Flyget är en viktig del av Sveriges infrastruktur. Det är den gränsöverskridande, aerodynamiska bron, beundrad och fantastisk effektiv, högteknologisk och kraftfull, billig och mycket säker för resenären. Dessvärre också missförstådd och misskött. På grund av ett tankefel av stora mått har vi ett mycket mediokert svenskt inrikesflyg.

Flygplanet är i mitt tycke den vackraste delen av infrastrukturen, dels genom sin konstruktion men också genom den globalisering av världen vi upplevt och som fortfarande pågår. Flyget suddar ut gränser och skapar möjligheter men också nya utmaningar.

Som pilot i snart 30 år ser jag förundrat på utvecklingen. Infrastruktur ska hålla hela landet levande och borga för mångfald. Det finns inga motsatser mellan väg, järnväg och sjöfart och flyg. De kompletterar varandra.

Bor man i Stockholm och cyklar till riksdagen iförd miljömärkt toppluva kan Sverige te sig litet, men det är det inte. Landet är nästan lika stort som Spanien, mer än tre gånger större än Grekland och 1,5 gånger så stort som Polen. Hade Sverige vara lika tätbefolkat som Danmark skulle vi ha 54 miljoner invånare i landet. Genom sin stora och utsträckta yta från norr till söder är Sverige i stort behov av inrikesflyget.

Staten tar normalt sett ansvar för infrastruktur. Det är nämligen svårt att driva infrastruktur efter vanliga ekonomiska principer. Vinsten ligger i samhällsbyggnationen i sig och inte i verksamheten. Befolkningen och näringslivet ska kunna verka i hela landet och det handlar om att skapa förutsättningar för detta.

Man kan likna Sverige vid en människokropp där blodomloppet utgör infrastrukturen och är en förutsättning för att hela kroppen ska fungera. Hjärtat är Arlanda och för att vår huvudstads flygplats ska fungera måste det finnas ett flöde. Kroppen behöver hjärtat och hjärtat behöver hela kroppen.

Statliga Avinor i Norge administrerar 46 flygplatser. Där rinner överskottet från de stora flygplatserna över i de små, som har sämre förutsättningar att gå plus. Det gör att hela landet har ett rikt flöde av flyg och att hjärtat Oslo Gardermoen är välfyllt.

Klokt.

Svenska statens Swedavia driver bara tio flygplatser, trots att Sverige är 40 procent större än Norge. Det är en galet låg siffra som har genererat ett svagt flyg-Sverige och ett svagt flöde till Arlanda, som har svårt att stå sig i den internationella konkurrensen. Det skadar landet och näringslivet och även vår huvudstad.

Swedavias kompetens och fokus ska ligga på det flygoperationella ansvaret men hamnar snarare på parfymbutiker och lounger inne i terminalerna i den del som kallas commercial services.

Den senaste tidens störningar med it-problem och drönare som gett totalstopp på Arlanda får den flygoperationella förmågan att bekänna färg och resultatet är svagt.
Swedavia köpte Säve flygplats billigt av Göteborgs kommun och lade ned flygplatsen dagen efter. Man tänkte stordrift och flyttade trafiken till Landvetter.

Som pilot tankar jag cirka 600 kilo extra bränsle i en liten Airbus (200 passagerare) till följd av att Säve försvann. Dyrt för miljön och plånboken.

I Stockholm överväger man att göra samma sak genom att stänga Bromma och flytta trafiken till Arlanda. Det är som att lägga ned vägen mellan Eslöv och Hässleholm, för att tvinga ut alla bilar på E22:an.

En nedläggning av Bromma är inte lösningen på Arlandas problem. Stordrift fungerar inte när det gäller infrastruktur. Man måste tänka nätverk och flöde och acceptera att vinsterna sker på samhällsnivå.

Man kan fråga sig om det är klokt att fullt ut göra affärsverksamhet av infrastruktur. Och varför ska just flyget stå där med dumstruten?

Miljömässigt står vägtransporter för 30 procent av CO2-utsläppen i Sverige. Att jämföra med 1 procent från inrikesflyget. Ändå lägger staten på en flygskatt för att av miljöskäl ytterligare minska flygtrafiken.

Vi behöver ett upprop bland Sveriges kommuner. Vilka vill få ordning på sin aerodynamiska bro och komma närmare världen? Vilka vill komma innanför det paraply av mångfald som Swedavia borde vara, där man garanterar resurser för att kompetent driva den moderna infrastruktur som krävs för att operatörer ska vilja bedriva flygtrafik i det här landet?

 

Johan Wiklund, flygkapten

 

Läs svar från Per Andersson, ADB Safegate här.

Läs svar från Nicklas Börjesson (MP) här.

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från LonginesAnnons

Tidlös klassiker hyllar luftens hjältar

Paul-Émile Victor och Amelia Earhart använde båda två Longines-klockor på sina expeditioner. De har fungerat som inspiration till Longines nya klockserie Spirit.
Paul-Émile Victor och Amelia Earhart använde båda två Longines-klockor på sina expeditioner. De har fungerat som inspiration till Longines nya klockserie Spirit.

Amelia Earhart, Howard Hughes, Elinor Smith och Paul-Émile Victor. 

Alla var de äventyrare som förverkligade sin upptäckarlust.

Nu presenterar ett av Schweiz mest anrika klockföretag en kollektion, helt dedikerad dessa djärva hjältar.

Sport och luftfart är bara några områden där närvaron av tid är helt nödvändig. Utan stoppur ingen tidtagning – utan klockor inga flygplan i luften. 

Världens äldsta logotyp på en klocka visar just ett bevingat timglas. Symbolen skapades av den schweiziska klocktillverkaren Longines. Företaget, som grundades redan år 1832 i lilla Saint-Imier strax utanför Bern, har alltid förknippats med lika delar elegans och sportig framtoning. 

Longines har varit officiell tidmätare vid mängder av olympiska spel, världsberömda tennismästerskap och världscuper i utförsåkning. Samtidigt har man också tydligt profilerat sig som livsviktig leverantör av precisa instrument till Féderation Aéronautique Internationale (FAI), den internationella organisationen för att främja aerodynamisk verksamhet. 

År 1938 flög Howard Hughes jorden runt på rekordtid, mätt av Longines.
År 1938 flög Howard Hughes jorden runt på rekordtid, mätt av Longines.

”Gör det omöjliga”

En av de pionjärer som levde för luften var den excentriske mångmiljonären och filmproducenten Howard Hughes. Han vilade knappast på sin förmögenhet. 1938 flög han jorden runt på rekordtid, mätt av Longines. Ombord hade Hughes alltid sin Longines Sidérograph, en patenterad klocka skräddarsydd för cockpit. 

”Gör det omöjliga, eftersom nästan alla har sagt till mig att mina idéer mest är fantasier”, löd ett av hans många kända citat. 

Legenden av långflygningar

Tio år tidigare flög Amelia Earhart som första kvinna över Atlanten. Och 1932 satt hon ensam vid spakarna för att göra om bedriften. Exakt 14 timmar och 56 minuter tog det för henne att förbinda kontinenterna och landa på Irland – efter att ha färdats genom isande vindar och drabbats av olika mekaniska fadäser. Som trygg följeslagare på resan hade denna amerikanska legend av långflygningar sin Longines-kronograf på armen. 

Amelia Earhart var knappast ensam om sin starka längtan efter äventyr och unika upplevelser. 1936 gjorde den franske etnologen Paul-Émile Victor en sju veckor lång expedition över hela Grönland. Med hjälp av klockan kunde han räkna ut sin exakta geografiska position: ”Däri låg skillnaden mellan misslyckande och succé”, sade den franske upptäckaren senare. 

Mer om hjältarna som inspirerat Longines Spirit 

Longines Spirit hyllar hjältarna

Som en hyllning till dessa djärva hjältar lanserar Longines kollektionen Spirit. Den både tidlösa och exakta designen är tydligt inspirerad av de berömda klockor och tidsinstrument som användes av dåtidens pionjärer. Alldeles oavsett om de erövrade luft, land eller hav. 

På så sätt tickar tiden för nya generationer av hjältar, utan att förlora det historiska fokus som alltid har omgärdat Longines – ända sedan urmakaren Auguste Agassiz grundade företaget på exakt samma plats som man huserar än i dag. 

Longines Spirit.
Longines Spirit.

OM LONGINES:

Det schweiziska klockföretaget grundades 1832 som ett av världens äldsta. I dag har Longines vuxit till att bli världens tredje största klocktillverkare. I Norden har Longines särskilt fokuserat på sina sport- och klassikermodeller. 

Den nya kollektionen Longines Spirit är en kombination av dessa två – sportiga klockor med en tydlig länk till historien. Spirit-modellerna är samtliga kronometer-certifierade av COSC och de mekaniska urverken innehåller spiralfjädrar av kisel för att garantera precision och ökad livslängd.  

Mer om Longines kollektion Spirit 

Mer från Longines

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Longines och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?