Flyget är en viktig del av Sveriges infrastruktur. Det är den gränsöverskridande, aerodynamiska bron, beundrad och fantastisk effektiv, högteknologisk och kraftfull, billig och mycket säker för resenären. Dessvärre också missförstådd och misskött. På grund av ett tankefel av stora mått har vi ett mycket mediokert svenskt inrikesflyg.
Flygplanet är i mitt tycke den vackraste delen av infrastrukturen, dels genom sin konstruktion men också genom den globalisering av världen vi upplevt och som fortfarande pågår. Flyget suddar ut gränser och skapar möjligheter men också nya utmaningar.
Som pilot i snart 30 år ser jag förundrat på utvecklingen. Infrastruktur ska hålla hela landet levande och borga för mångfald. Det finns inga motsatser mellan väg, järnväg och sjöfart och flyg. De kompletterar varandra.
Bor man i Stockholm och cyklar till riksdagen iförd miljömärkt toppluva kan Sverige te sig litet, men det är det inte. Landet är nästan lika stort som Spanien, mer än tre gånger större än Grekland och 1,5 gånger så stort som Polen. Hade Sverige vara lika tätbefolkat som Danmark skulle vi ha 54 miljoner invånare i landet. Genom sin stora och utsträckta yta från norr till söder är Sverige i stort behov av inrikesflyget.
Staten tar normalt sett ansvar för infrastruktur. Det är nämligen svårt att driva infrastruktur efter vanliga ekonomiska principer. Vinsten ligger i samhällsbyggnationen i sig och inte i verksamheten. Befolkningen och näringslivet ska kunna verka i hela landet och det handlar om att skapa förutsättningar för detta.
Man kan likna Sverige vid en människokropp där blodomloppet utgör infrastrukturen och är en förutsättning för att hela kroppen ska fungera. Hjärtat är Arlanda och för att vår huvudstads flygplats ska fungera måste det finnas ett flöde. Kroppen behöver hjärtat och hjärtat behöver hela kroppen.
Statliga Avinor i Norge administrerar 46 flygplatser. Där rinner överskottet från de stora flygplatserna över i de små, som har sämre förutsättningar att gå plus. Det gör att hela landet har ett rikt flöde av flyg och att hjärtat Oslo Gardermoen är välfyllt.
Klokt.
Svenska statens Swedavia driver bara tio flygplatser, trots att Sverige är 40 procent större än Norge. Det är en galet låg siffra som har genererat ett svagt flyg-Sverige och ett svagt flöde till Arlanda, som har svårt att stå sig i den internationella konkurrensen. Det skadar landet och näringslivet och även vår huvudstad.
Swedavias kompetens och fokus ska ligga på det flygoperationella ansvaret men hamnar snarare på parfymbutiker och lounger inne i terminalerna i den del som kallas commercial services.
Den senaste tidens störningar med it-problem och drönare som gett totalstopp på Arlanda får den flygoperationella förmågan att bekänna färg och resultatet är svagt.
Swedavia köpte Säve flygplats billigt av Göteborgs kommun och lade ned flygplatsen dagen efter. Man tänkte stordrift och flyttade trafiken till Landvetter.
Som pilot tankar jag cirka 600 kilo extra bränsle i en liten Airbus (200 passagerare) till följd av att Säve försvann. Dyrt för miljön och plånboken.
I Stockholm överväger man att göra samma sak genom att stänga Bromma och flytta trafiken till Arlanda. Det är som att lägga ned vägen mellan Eslöv och Hässleholm, för att tvinga ut alla bilar på E22:an.
En nedläggning av Bromma är inte lösningen på Arlandas problem. Stordrift fungerar inte när det gäller infrastruktur. Man måste tänka nätverk och flöde och acceptera att vinsterna sker på samhällsnivå.
Man kan fråga sig om det är klokt att fullt ut göra affärsverksamhet av infrastruktur. Och varför ska just flyget stå där med dumstruten?
Miljömässigt står vägtransporter för 30 procent av CO2-utsläppen i Sverige. Att jämföra med 1 procent från inrikesflyget. Ändå lägger staten på en flygskatt för att av miljöskäl ytterligare minska flygtrafiken.
Vi behöver ett upprop bland Sveriges kommuner. Vilka vill få ordning på sin aerodynamiska bro och komma närmare världen? Vilka vill komma innanför det paraply av mångfald som Swedavia borde vara, där man garanterar resurser för att kompetent driva den moderna infrastruktur som krävs för att operatörer ska vilja bedriva flygtrafik i det här landet?
Johan Wiklund, flygkapten
Läs svar från Per Andersson, ADB Safegate här.
Läs svar från Nicklas Börjesson (MP) här.
Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.
