Annons

Peter Sundgren: Sectras medarbetare kommer inte att drabbas

Torbjörn Kronander, tekn.dr, vd och koncernchef för börsnoterade medicinteknik- och kommunikationsföretaget Sectra AB har på denna debattsida menat att exitskatten straffar utlandssatsningar och kommer att drabba exporten. Den förhindrar delägare och aktieägande medarbetare/nyckelpersoner i växande export- och välfärdsfrämjande företag såsom Sectra att under en tid flytta till ett annat land för att bygga upp en marknad där. ”Exitskatten innebär att man skjuter sig i foten som exportland!”

Peter Sundgren.
Peter Sundgren.

"Anta”, säger Kronander vidare, ”att en sådan person vid utflyttning tvingas realisera sina latenta vinster i aktier och annat, Det skulle bli mycket svårt att få medarbetare att vilja flytta ut, även om det bara är för ett par år. Något som vore förödande för våra utlandssatsningar.---Och notera att de flesta av dem vi skickar ut inte hamnar inom EU. De stora marknaderna i dag ligger i Asien och USA”.

Som nedan skall visas kommer emellertid ingen av Sectra SECT B -1,54% Dagens utveckling s medarbetare att drabbas av exitskatt under de förhållanden Kronander uppger. Sverige har sådana avtal med många länder i Asien samt med USA. Och med alla i EU.Hans påståenden härom bygger på en bristande förståelse dels för våra svenska interna regler om bosättning och utflyttning dels dessa reglers funktion och förhållande till de hemvistregler som finns i våra skatteavtal.

Enligt förslaget till ny lydelse av 44 kap. 8 c § inkomstskattelagen inträder skattskyldighet till utflyttningsskatt om personen ifråga ”bosätter sig i ett annat land och upphör att vara obegränsat skattskyldig eller får hemvist i en annan stat enligt ett skatteavtal (utflyttning)”.

Detta medför följande. Enligt våra interna regler om utflyttning presumeras en utflyttande person vara skattemässigt (kvar)bosatt i Sverige till dess vederbörande visar att hen efter utflyttningen inte längre har kvar vad man kallar ”väsentlig anknytning” till Sverige. Därmed menas kortfattat att vederbörande varaktigt klippt av alla sociala och ekonomiska band med Sverige. Men, vilket upprepas, det krävs att den som flyttar själv visar att man inte längre har kvar väsentlig anknytning. Denna bevisbörda gäller under fem år. Därefter ankommer det på fiscus att visa att väsentlig anknytning kvarstår. Detta betyder alltså att om den utflyttande personen så vill kan hen förbli obegränsat skattskyldig i Sverige hur länge som helst helt enkelt genom att inte yrka att hen inte har väsentlig anknytning efter utflyttning. Hen kan med andra ord aldrig tvingas att bli begränsat skattskyldig. Efter fem års bosättning utomlands åligger det fiscus, om denne så anser, att visa att den fortfarande obegränsat och utflyttade skattskyldige fortfarande har väsentlig anknytning kvar i Sverige. Han för ju naturligtvis aldrig talan om att den utflyttade personen har släppt sin väsentliga anknytning till Sverige! Som ovan just nämnts kan en utflyttad person, om denne så önskar, förbli skattemässigt bosatt i Sverige under obegränsad tid!

Detta leder till att om Sectras medarbetare flyttar ut under ett par år till ett land med vilket vi inte har något skatteavtal – vi kan i detta fall som exempel välja Iran som ju är ett nytt intressant land för exportsatsningar (kanske även för Sectra)– så så undgår denne exitskatteskyldighet genom att helt enkelt välja att fortfarande vara skattemässigt (kvar)bosatt här i Sverige under utlandsvistelsen i Iran! Med all sannolikhet torde detta överensstämma med vederbörandes önskemål eftersom avsikten ju är att återvända till Sverige efter ett par år. Att skattemässigt flytta permanent i detta fall till Iran och därvid ”göra sig kvitt” väsentlig anknytning medför ju dessutom en hel del negativa konsekvenser när det gäller sociala förmåner, pensioner, problem att anskaffa bostad när man återvänder till Sverige m.m.

Om den aktuella medarbetaren i Sectra i stället flyttar till exempelvis Kina med vilket land vi har skatteavtal sker följande. Det förutsätts därvid såsom i Iran-fallet att medarbetaren ifråga bibehåller väsentlig anknytning och bosättning i Sverige eftersom han enligt vad ovan angivits så önskar. Eftersom Kina pga den långa tid vederbörande kommer att bo och vistas där kommer att anse honom/henne skatterättsligt bosatt i Kina enligt kinesisk intern skattelag – dubbel bosättning skatterättsligt således – måste, för att beskattningen skall kunna avgöras – vederbörandes hemvist avgöras enligt skatteavtalet. Och detta blir ju samtidigt avgörande för att bedöma frågan huruvida exitskatteskyldighet skall uppkomma. Som ovan nämnts inträder ju sådan skattskyldighet om vederbörande får hemvist i ett avtalsland. Denna ”tvist” avgörs i första hand med hänsyn till i vilket land vederbörande har en bostad som stadigvarande står till hens förfogande. Om det därvid förutsätts att den aktuella aktieägaren i Sectra har kvar någon form av sådan bostad i Sverige, det räcker om hen har en sommarstuga kvar i Sverige, samtidigt som hen ju har en bostad i Kina får man slita tvisten genom att avgöra var vederbörande har, som det står i artikel 4 av våra skatteavtal, ”centrum för sina levnadsförhållanden”. Med hänsyn till att vederbörande enligt de förutsättningar som ovan angivits har kvar bostad i Sverige,bibehåller delägarskap med inflytande i det svenska bolag för vilken han är verksam i Kina samt kan förutsättas ha kvar andra starka sociala (familje)band med Sverige samt är svensk medborgare så är det med allra största sannolikhet så att hen anses ha hemvist i Sverige också enligt skatteavtalet med Kina. Därmed ingen exitskatteskyldighet i detta fall heller!

Om, till äventyrs, hemvistet ändå skulle anses vara i Kina och att exitskatteskyldighet uppkommer medges anstånd med att betala skatten under fem år. Om en återflyttning sker inom denna tid vilket Kronander anger kommer att vara fallet medför detta exitskatteskyldigheten automatiskt upphör.

Om utskickning sker till en medlemsstat i EU medges anstånd under tio år.

Om medarbetaren har rekryterats från utlandet och bott här i Sverige mindre än fem före utskickning är exitskatteskyldighet utesluten på denna grund.

Med hänsyn till vad som anförts kan alltså Sectras medarbetare tryggt resa till både Iran och Kina utan att bli exitskatteskyldiga i Sverige. Och bolagets export kommer att blomstra! Den bild som Kronander återger vad gäller våra exportföretags villkor vid utsändande av personal till utlandet torde för övrigt vara mycket typisk och det är därför tillfredsställande med hänsyn till vad ovan anförts att exitskatten inte kan väntas skapa några problem i dessa sammanhang, Inom storindustrin där den utsända personalen inte är aktieägare föreligger naturligtvis inga som helst problem vad gäller exitskatt.

Slutligen kan nämnas att ingen av de andra stater som infört exitskatt, Norge, Danmark, Tyskland, Österrike, Nederländerna, Frankrike, Spanien, Sydafrika, Israel, Japan, Kanada och USA - alla med demokratiska samhällssystem och kapitalistiska ekonomier - har veterligen rapporterat några särskilda problem med sin export och sina utlandssatsningar pga av exitskatter.

Peter Sundgren, jur.kand.

Läs Torbjörn Kronanders debattinlägg här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från PreciselyAnnons

Avtal på autopilot för framtidens juristavdelning

De processer och verktyg som bolagsjurister använder i avtalsarbetet har under de senaste åren utvecklats snabbt. Med en digital plattform som automatiserar avtalsprocesser vill Precisely hjälpa bolagsjurister att uppnå bättre regelefterlevnad och produktivitet. Som ett resultat får bolagsjuristen mer tid över att hjälpa sina kommersiella team att göra bättre affärer. 

Avtal utgör en trygghet. De används för alltifrån överenskommelser med leverantörer och licenser för mjukvara, till hyra av kontor och anställning av konsulter. Liksom de flesta andra aspekter av företagande har avtal och affärsjuridik gått över till att vara allt mer digitalt. 

– En av de vanligare åtgärderna för att komma ifrån traditionell avtalshantering är att många nu har digitala arkiv istället för fysiska. Endast digital arkivering påverkar dock inte avtalsflödet i sin helhet i någon större utsträckning. Det finns många områden som behöver ses över för att nå ett säkrare, effektivare och lönsammare sätt att hantera sina avtal på, betonar Nils-Erik Jansson, grundare och VD på Precisely.

Det Nils-Erik avser är exempel på funktionalitet i Preciselys plattform. Plattformen ger företag möjlighet att maximera sina avtals prestanda och låta vem som helst skapa, förhandla, digitalt signera samt följa upp avtal, utan att bolagets jurister tappar kontrollen. Idag används bolagets teknik av fler än 200 bolag spridda över hela världen. Bland de svenska kunderna märks bl.a. Norstedts Juridik, New Wave Group och NA-KD. 

– Våra kunder reducerar sina kostnader, samtidigt som de får bättre översikt. Vi har sett resultat om 30 procents minskad ledtid för avtal, och 80 procents minskad tid för att skapa avtalen, säger Nils-Erik. 

Låter bolagsjuristen fokusera på juridiken

Plattformen gör att bolagsjuristen kan fokusera på strategi och komplex juridisk analys istället för enklare frågor.

– Vi löser flera utmaningar som ofta leder till huvudvärk för bolagsjurister. Genom att definiera digitala regler utifrån befintliga policys, compliance-rutiner och avtalsmallar behöver man inte kompromissa mellan regelefterlevnad, kontroll och snabbhet. På så vis kan bolagsjuristerna fokusera på det de är bäst på – juridiskt arbete istället för pappersarbete, konstaterar Nils-Erik.

Förbättrar den juridiska upplevelsen 

Många av Preciselys kunder vittnar om att juristavdelningen har begränsade resurser i jämförelse med övriga organisationen. Det leder ibland till att bolagsjuristen uppfattas som en flaskhals. 

– En uppskattad effekt av plattformen som har blivit alltmer central är att den hjälper juristavdelningen att samarbeta bättre med sina kommersiella avdelningar. Plattformen blir bolagsjuristernas ”superkraft” och gör det möjligt för affärssidan av företaget att hantera stora delar av den standardiserade avtalsprocessen på egen hand, samtidigt som de alltid avtalar inom förgodkända regler och ramar. Det leder till att en bättre upplevelse för alla som interagerar med Legal, adderar Nils-Erik.

Framtiden för digital avtalsförhandling

Preciselys teknik möjliggör också digital förhandling, vilket underlättar när allt fler arbetar på distans. De digitala förhandlings- och samarbetsfunktionerna gör att parterna kan komma överens snabbare - med utökad spårbarhet och kontroll. Precisely banar väg för nästa generations avtalsplattform och redan idag kan avtal registreras med stöd av AI.

– Tekniken vi har utvecklat för att analysera avtal kommer i framtiden appliceras för att hjälpa våra kunder förhandla med mer kontroll och högre effektivitet. På sikt ser vi att det kommer vara möjligt att eliminera mänsklig interaktion vid förhandling av enklare avtal, avslutar Nils-Erik.

OM PRECISELY

Precisely grundades 2014 av affärsjuristerna Nils-Erik Jansson och Simon Fouladi. Bolagets prisbelönta digitala avtalsplattform hjälper bolag att förbättra sina avtalsprocesser. Idag används Preciselys plattform av fler än 200 bolag spridda över hela världen. Bland de svenska kunderna märks bl.a. Norstedts Juridik, New Wave Group och NA-KD.  www.precisely.se  

 

Mer från Precisely

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Precisely och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?