1515
Annons

Peter Hultqvist: Finland värt att försvara

DEBATT. I dag är det 100 år sedan Finland utropade sig som ett självständigt land. Sverige var ett av de länder som först erkände den nya republiken. Det är inte förvånande eftersom svensk och finsk vardag och historia sedan länge är intimt sammanflätade då vi var ett och samma land under över 650 år, skriver försvarsminister Peter Hultqvist.

TÄTA BAND. Försvarsminister Peter Hultqvists mor var finskt krigsbarn. Kopplingarna mellan Sverige och Finland har en särskild säkerhetspolitisk dimension, något som har ökat i betydelse med det nya läget i förhållande till Ryssland.
TÄTA BAND. Försvarsminister Peter Hultqvists mor var finskt krigsbarn. Kopplingarna mellan Sverige och Finland har en särskild säkerhetspolitisk dimension, något som har ökat i betydelse med det nya läget i förhållande till Ryssland.Bild:Jonas Ekströmer

Utvecklingen och händelser i Finland har genom historien haft direkta konsekvenser på svensk politik. Såväl det finska inbördeskriget som vinter- och fortsättningskrigen hade effekter för Sverige. På motsvarande sätt har svenska förhållningssätt inte minst i försvars- och säkerhetspolitiken haft betydelse för finskt manöverutrymme såväl inrikes- som utrikespolitiskt.

På ett mer vardagsnära plan påverkade de finska krigen Sverige. Under andra världskriget tog Sverige emot över 70.000 barn på flykt, varav ungefär 15.000 aldrig återvände till Finland. En av dessa var min egen mor. Det gör att jag och många med mig har nära band till Finland och följer landets utveckling extra mycket.

Genom våra länders geografiska läge, finns där även ett tydligt geopolitiskt beroende oss emellan. Erfarenheterna från andra världskriget, den så kallade vänskaps- och biståndspakt Finland tvingades till med Sovjetunionen och Sveriges alliansfrihet syftande till neutralitet i krig har än i dag betydelse för de svensk-finska positioneringarna. Nya ställningstaganden måste tas med historiens erfarenheter och geografins begränsningar som grund.

Det svensk-finska samarbetet har en särskild position i våra respektive länders säkerhetspolitik. Våra likartade säkerhetspolitiska ställningstaganden och långa historia av samarbete gör detta helt naturligt.

Här finns en lång historia av allt ifrån omfattande svenska bidrag till Finland under andra världskriget till samarbete under det kalla kriget. Sveriges förhållande till Finland under andra världskriget reglerades under formuleringen ”icke krigförande”. De svenska bidragen bestod av frivilliga soldater, omfattande ammunitions- och vapenleveranser, civil personal som bland annat bistod i att bygga befästningar och annan infrastruktur samt ett flygförband som ansvarade för operationer i norra Finland. Ett stort engagemang för Finlands sak fanns hos den svenska allmänheten.

Det slutliga resultatet av de finska insatserna under kriget blev att Finland trots en turbulent tid åren efter kriget kunde bevara demokratin. Finland blev aldrig en kommunistisk diktatur, vilket låg i planerna från den sovjetiska sidan. Det bidrog också till ett något lägre säkerhetspolitiskt spänningsfält i vår del av Europa. Vi fick ingen järnridå genom Östersjön och Sverige blev inte frontstat under det kalla kriget. Det är ett utfall som på den svenska sidan bör värderas mycket högt.

I dag är läget annorlunda. Den ryska annekteringen av Krim, aggressionen mot Ukraina och ryska enheters provokativa och oprofessionella uppträdande på och över Östersjön har skapat ett helt nytt spänningsläge i vår del av Europa. Det ryska agerande har ökat betydelsen för det svensk-finska försvarssamarbetet. Ytterst syftar vårt samarbete till att stabilisera den säkerhetspolitiska situationen i vår del av Europa.

Till grund för det fördjupade samarbetet har legat bedömningar av de möjligheter som finns för ett direkt operativt försvarssamarbete, utbyte av information om de båda ländernas förmågor och en bedömning av interoperabiliteten mellan respektive försvarsmakt. Att det nu sker en operativ planering för gemensamt agerande bortom fredstida förhållanden är ett utfall av dessa bedömningar och skiljer det svensk-finska försvarssamarbetet i kvalitativ mening från andra samarbeten. Denna planering ska finnas som ett komplement till varje lands enskilda nationella försvarsplanering. För att aktivera planeringen krävs nödvändiga beslut i respektive lands riksdag och regering.

I dagarna har den gemensamma marina stridsgruppen, Swedish Finnish Naval Task Group (SFNTG), uppnått det som kallas initial operativ förmåga (Initial Operating Capability, IOC). Denna styrka ska bland annat kunna användas som en gemensam finsk-svensk resurs vid sjöövervakning och i krishanteringsoperationer i en internationell kontext. Den marina stridsgruppen beräknas nå full operativ förmåga år 2023. Den är ett tydligt exempel på hur våra försvarsmakter närmar sig varandra för att stärka förmågan till gemensamt agerande.

Gemensamt agerande förutsätter förberedelse, övning och väl upparbetade relationer. Därför deltar vi i varandras flygvapenövningar, där våra flygvapen har agerat som integrerade delar i försvaret av respektive land. Det finns även sedan många år tillbaka ett välfungerande övningssamarbete inom ramen för det så kallade Cross Border Training där det finska, svenska och norska flygvapnet återkommande samövar, både trilateralt och bilateralt. Fokus för arméstridskrafterna har legat vid att öka de båda ländernas förmåga att kunna verka med nationella förband i ett gemensamt operationsområde. Utbyten mellan svenska och finska arméförband har intensifierats och verksamheten baseras i flera fall på långa traditioner av regionala utbyten mellan så kallade vänförband. Exempel på detta är det nära samarbetet mellan Norrbottens regemente och Jägarbrigaden i Sodankylä. Finska förband använder också regelbundet Försvarsmaktens träningsanläggning i Kvarn utanför Motala. På den marina sidan finns motsvarande utbyte mellan Amfibieregementet och Nylands brigad.

På departementsnivån har vi etablerat personalutbyte och vi har en nära försvarspolitisk dialog, på såväl tjänstemanna- som ministernivå. De sistnämnda är viktigt för att på den försvarsadministrativa nivån skapa kunskap om varandras beslutsprocesser, men också skapa viktiga personliga nätverk och en gemensam förståelse.

Som militärt alliansfria länder delar våra länder säkerhetspolitisk utgångspunkt, vi har gemensamma geostrategiska intressen och vi delar synen på de säkerhetsutmaningar som i dag föreligger i Östersjöregionen. Finland och Sverige bedriver en säkerhetspolitik som är tydligt kopplad till våra länders EU-medlemskap, ett nära partnersamarbete med Nato och samarbete med USA i en fördjupad transatlantisk länk. Såväl Finlands som Sveriges säkerhetspolitik bygger på principen att säkerhet skapas i samverkan med andra.

Att fortsätta utveckla det finsk-svenska samarbetet på det resultatinriktade och pragmatiska sätt som nu görs, är det bästa sättet att ta hänsyn till historia, geografiskt läge och andra ramgivande förutsättningar. På så sätt bygger vi gemensam säkerhet i praktiken och därmed höjer tröskeln för konflikt i vårt närområde.


Peter Hultqvist, försvarsminister (S)


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.



Debatt: Nej tack Nasdaq – det är vi som bestämmer marknadsplats

Svenska tillväxtbolag och småsparare skadas av Nasdaqs planer att via bakdörren stjäla handelsflöden, skriver vd:ar på tolv bolag noterade på Nordic Growth Market (NGM). 

Foto:Stina Stjernkvist/TT

Den 5 maj smög börsoperatören Nasdaq ut ett kort meddelande till bankerna: 8 juni skall era system vara förberedda att kunna handla utvalda aktier som valt att lista sig på NGM.

Tillväxtmarknader har ofta mindre bolag listade än de som finns hos börsjättar som Nasdaq. Likviditeten i dessa bolag är ofta lägre. Därför har EU infört lagregler som ger småbolagen ett särskilt skydd. Tanken är att börsjättarna inte på eget initiativ skall kunna notera aktier som handlas på en annan tillväxtmarknad utan medgivande från det listade bolaget. Nasdaq kringgår nu detta genom att, i strid med andemeningen i lagbestämmelsen, utnyttja ett kryphål och notera aktierna på en s.k. MTF, istället för en s.k. Tillväxtmarknad. Resultatet blir dock detsamma.

Sent i fredags smög Nasdaq ut ny information om de 15 första NGM bolagen som skall börja handlas. Vi vet inte vilka som kommer härnäst. Nasdaq har nämligen inte kontaktat oss och frågat om lov. De demonstrerar sin dominerande ställning genom att vägra oss bolag möjligheten att säga nej. 

Vi vill inte handlas på Nasdaq. Det måste vara upp till våra aktieägare att besluta om det. Inte att någon går över våra huvuden.

Oavsett om kryphålet som Nasdaq utnyttjar maximalt är lagligt eller ej, anser vi att Nasdaq agerande försämrar förtroendet för aktiemarknaden. Det är inte sunt att marknadsdominanten Nasdaq gör allt de kan för att splittra handeln och försämra likviditeten. Är motivet att våra bolag ska handlas av anonyma robotar? Det gynnar knappast våra aktieägare och småsparare.

”Jag tycker att börserna ska konkurrera med bra noteringsvillkor, inte genom att via bakdörren stjäla  handelsflöden från varandra” sa Joakim Bornold, sparekonom med ett förflutet på Nasdaq i en artikel i DI förra året. Bornold anser att Nasdaqs nu annonserade åtgärd försämrar börsens funktion och ger sämre förutsättningar för handel vilket i slutändan skadar bolagens möjligheter att skaffa tillväxtkapital.

Sverige har byggt sitt välstånd på framgångsrika entreprenörer. Tillsammans har vi skapat ett fantastiskt ekosystem för tillväxtbolag grundat på fri konkurrens, innovation, valfrihet och professionella kringtjänster. Genom detta har Sverige fått en unik position i Europa vad gäller framväxten av spännande tillväxtbolag. Det har gynnat småspararna som har kunnat delta i småbolagens tillväxtresor. Det är lätt att bli hemmablind, men faktum är att den nuvarande strukturen har lett till att Sverige är det land i Europa som har störst tillväxtmarknad för noterade bolag. Det är inte en slump.

En avgörande faktor är att det existerar innovativa börser som NGM, skräddarsydda för tillväxtbolagens behov. Vi är nöjda med vår notering på NGM och den goda service vi får. Vi får också möjlighet att växa snabbare genom att NGM delar med sig av en del av handelsintäkterna. Om handeln flyttar till Nasdaq stryps de intäkterna och tillväxtbolagens kapitalanskaffning blir mer utmanande. Det är inte vad som behövs, speciellt inte i ett läge som i dag när bolagens likviditet är särskilt utsatt.

”Vi vill inte vara på en börs som är byggd för globala storbolag, som är billig för börsmedlemmarna men dyra för tillväxtbolagen och där vi är för små för att få stöd när vi väl är noterade.”

Vi vill vara på en börs som är anpassad för oss och våra investerare. En börs som förstår småbolag och som är byggd för våra behov och som arbetar för att ge småsparare möjlighet att investera i nya, spännande bolag. Det ligger i våra aktieägares intresse.

Vi vill inte vara på en börs som är byggd för globala storbolag, som är billig för börsmedlemmarna men dyra för tillväxtbolagen och där vi är för små för att få stöd när vi väl är noterade.

Svenska tillväxtbolag måste själva få välja marknadsplats. Hade vi velat vara noterade på Nasdaq, hade vi naturligtvis valt Nasdaq. Nu tas den rätten ifrån oss.

Det främjar inte Sveriges tillväxtbolag. Det främjar inte småspararna. 

Vi säger därför nej tack till Nasdaq.

 

Per-Håkan Börjesson, VD Investment AB Spiltan

Peter Hjort, VD Bluelake Mineral

Bo Lindén, VD DS Plattformen

Roberto Garcia Martinez, VD Eurobattery Minerals

Daniel Moström, VD Xpecunia

Anders Myrbäck, VD TopRight Nordic

Jesper Nord, VD Safe Lane Gaming

Henrik Nyström, VD Starvault

Magnus Stewart, VD Imsys

Pelle Viberg, VD Raytelligence

Klas Zetterman, VD TSECUR

Martin Zetterström, VD Arbona

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?