1515

Pensionskostnaden för utrikes födda är en bomb

Den låga självförsörjningsgraden hos utrikes födda beräknas påverka statsutgifterna väsentligt. Den viktigaste debatten om pensionerna bör vara hur man ska få dessa personer i arbete, skriver Janerik Larsson. 

DYRT. Pensionsmyndigheten borde redovisa hur kostnadsperspektivet för staten ser ut på sikt om inte självförsörjningen ökar, skriver Janerik Larsson.
DYRT. Pensionsmyndigheten borde redovisa hur kostnadsperspektivet för staten ser ut på sikt om inte självförsörjningen ökar, skriver Janerik Larsson.Foto:Fredrik Sandberg/TT

När den svenska migrationspolitiken diskuteras nämns nästan aldrig det långsiktiga, statsfinansiella perspektivet.

Hur ser migrationspolitiken ut om man sätter fokus där?

I Entreprenörskapsforums rapport ”Vägar till självförsörjning” som offentliggjordes 2020 finns en kort passage som borde väcka mångas intresse:

 ”Vissa kostnader kan antas öka markant över tiden. Pensionsmyndigheten prognostiserar till exempel att pensionskostnaderna för grundskyddet för utrikes födda kommer att stiga från dagens 4,1 miljarder (Pensionsmyndigheten, 2017) till elva miljarder 2030 för att 2060 uppgå till hela 69 miljarder. Enligt prognosen kommer kostnaderna enkom för grundskyddet motsvara 1,2 procent av BNP. Till detta kommer svårkvantifierbara kostnader i form av minskad tillit, kriminalitet och sociala problem i kölvattnet av bristande ekonomisk integration och låg självförsörjningsgrad. Utan att fördjupa oss i dessa kostnader nöjer vi oss med att konstatera att om det finns en önskan att minska dem är det nödvändigt att öka självförsörjningsgraden.” 

Både det stycket och rapportens resonemang om den långa och sjunkande självförsörjningsgraden i landet har inte kommit att inta någon central position i diskussionen om den kommande samhällsutvecklingen och vad som skulle kunna göras för att påverka denna i positiv riktning. 

Hur uppmärksammades Pensionsmyndighetens undersökningar 2016 och 2017 om asylinvandringens effekt på pensionssystemet?

De pressmeddelanden som publicerades ger hyfsade möjligheter att förstå att det finns problem på sikt.

Myndighetens analyschef Ole Settergren säger i ett av pressmeddelandena att grundtryggheten som skattefinansieras enbart för de ca 100 000 som fick asyl i Sverige 2015 (inte de 160 000 som sökte) kommer innebära ökade kostnader under perioden 2017 – 2100 som beräknas bli 150 miljarder kronor. 

Hur har dessa beräkningar speglats i samhällsdebatten? 

Expressen uppmärksammade (15 april 2016) under avdelningen ”Dina pengar” Pensionsmyndighetens rapport 2016 under rubriken ”Rapport: Så påverkas pensionen av asylinvandringen”. Den artikeln är en kort sammanfattning av pressmeddelandet. Ingen uppföljning. 

Rapporten 2017 ledde till en artikel i Dagens Industri (17 oktober 2017) med rubriken ”Migrationen kan fördubbla statens kostnader för pensionärer”. 

Analyschefen Ole Settergren påpekar där att ”det avgiftsfinansierade allmänna pensionssystemet stärks finansiellt av invandringen men samhällets kostnader för grundskyddet ökar mer”.

En fråga man bör kunna ställa sig är hur det kommer sig att detta perspektiv är som bortblåst ur svensk politisk debatt?

Kanske är det så att det finns en stark svensk opinion som menar att kommande generationer ska stå för dessa betydande kostnader; eller är det så att detta är alltför oroande perspektiv för att man ska göra annat än blunda?

Detta är också ett perspektiv som kan tas med i den debatt om ”de usla pensionerna” som tycks leda till en helt oseriös överbudspolitik inför valet nästa höst.

Anna Dahlberg hade väl valda ord om den debatten i Expressen nyligen. Hon citerade DN:s Johan Croneman som nyligen efter en pensionsdebatt i Agenda skrev att ”vi borde känna skräck inför de usla pensionera”.

Vänsterdebattören Daniel Suhonen på tankesmedjan Katalys beskriver situationen som ”kris” och en ”tickande bomb”. Han vill förvandla valet 2022 till en folkomröstning om ”de urusla pensionerna”. 

Men det är inte sant att det svenska pensionssystemet är underfinansierat. Sanningen är att pensionssystemet aldrig har varit så överfinansierat som i dag. Pengarna räcker gott och väl. 

Köpkraften hos svenska pensionärer har ökat. Dagens 66-åring har i snitt 72 000 kronor mer om året att röra sig med jämfört med en 66-åring för 12 år sedan. 

Pensionen stiger för varje årskull som går i pension. Ett skäl till det är att tjänstepensionerna har levererat långt över förväntan; ett annat att fler väljer att arbeta även efter 65 år. Var fjärde svensk får till och med en högre inkomst som pensionär än under sin yrkesverksamma ålder.

Fattigpensionärerna var tidigare fattigare före pensionen än efter, tack vare garantipensionen och bostadstillägget.

Om man tittar på hur många pensionärer som lever i materiell fattigdom ligger Sverige tvärtom bäst till inom EU, enligt Pensionsmyndigheten. Mindre än en procent av de svenska pensionärerna har svårt att klara de nödvändigaste utgifterna, vilket ligger långt under EU-snittet på åtta procent.

Men i det längre perspektivet påverkas uträkningarna alltså av den bristande självförsörjningsgraden. Ett viktigt uppdrag till Pensionsmyndigheten nu borde både att redovisa fakta i den kortsiktiga, politiska pensionsdebatten och redovisa hur kostnadsperspektivet för staten ser ut på sikt om inte självförsörjningen ökar vilket sannolikt måste få kortsiktiga effekter på migrationspolitiken. Det vi ser i dag och det vi har framför oss är djupt oroande – men det allra mest oroande är både en falsk pensionsdebatt och den långsiktiga diskussion som i stort sett helt saknas.

Det råder naturligtvis osäkerheter kring denna typ av prognos och de är inte huggna i sten. Klart är dock att det handlar om mycket stora belopp som kommer att belasta statsfinanserna och vill vi minska dessa kostnader bör vi fokusera på att få fler människor i självförsörjning.

Janerik Larsson

Tidigare vice vd Svenskt Näringsliv.


Innehåll från GetacceptAnnons

Försäljning digitalt – kan ge upp till 30% högre hitrate

Att sälja digitalt kan lätt förknippas med en opersonlig säljprocess. Det blir svårare att visa vår personlighet, och offerten drunknar i en mailkorg tillsammans med minst tio andra. Så hur gör man för att inte bara klara av, utan till och med förbättra, sin försäljningsprocess när man säljer digitalt? 

– Det handlar om att hitta kommunikationskanaler som inte redan är mättade, säger medgrundaren av Vainu, Mikko Honkanen.

På Vainu har man tagit i bruk GetAccept i sina säljprocesser för att bättre kunna följa varje steg av säljprocessen via data - inte bara genom magkänsla. När de testade att skicka avtal både med och utan GetAccepts videofunktion, fick de högre stängningsfrekvens på de offerter som skickades med videopresentation. 

– Även om många vet att video är bra i alla möjliga sammanhang idag, är det ändå få B2B-bolag som nyttjar det. Därför är det en kommunikationskanal som gör det enkelt att sticka ut, menar Mikko Honkanen.

När Samir Smajic, VD och medgrundare av GetAccept, startade företaget 2015 så var det redan tydligt att digitalt var framtiden för B2B-försäljning. Sedan har utvecklingen gått snabbare än man räknat med.

– Att kunna ge en riktigt bra digital kundupplevelse, dubblar enligt McKinsey & Co sannolikheten för att stänga affären. Och det gör man inte genom att bara skicka en massa mail. E-signering är ett sätt att öka sin hitrate, men adderar man funktioner som engagerar, exempelvis chatt, video, en snygg paketering av sitt avtal och automatiska påminnelser, så ökar sannolikheten ännu mer.

Bland de som använder GetAccept så har de som använder fler engagerande funktioner i sina utskick upp till 30% högre hitrate, än de som endast skickar iväg ett avtal för e-signatur. Ingen vill ha en tråkig säljprocess, och kan man hitta sätt att göra den intressant och interaktiv kommer inte bara kunden bli nöjdare, utan du skapar också en snabbare och smidigare försäljningsprocess. 

– Det ligger kvar en gammal myt om att bolag inte är redo att börja arbeta såhär, och att det bara funkar på mindre affärer. Faktum är att data visar att 70% av företag är beredda att göra affärer upp till fem hundra tusen kronor i en onlinemiljö. En annan vanlig fördom är att kundens kund vill ha det på det traditionella viset. Men det är inte sant. Vi får ständigt kommentarer från våra kunder där de berättar om hur nöjda deras kunder blivit med det nya, förenklade sättet att signera avtal. Och det får våra kunder att se bra ut, säger Samir Smajic. 

Att komma igång med en mer engagerande digital säljprocess behöver varken vara tidskrävande eller svårt. I GetAccept har du allting samlat och får både översikt, automation och kommunikation i ett och samma verktyg. Att komma igång behöver inte ta mer än någon timme - även för det lite större säljteamet. 

Lär dig mer och boka en demo med GetAccept idag! 

Mer från Getaccept

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Getaccept och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?