ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Penningtvättsregler måste hanteras på styrelsenivå

  • RÄTT NIVÅ. En ledamot i varje bankstyrelse bör ha ett särskilt ansvar att bevaka arbetet med regelefterlevnad när det gäller penningtvätt, anser Fredrik Hulting och Caroline Wänglund, experter med lång erfarenhet från bankvärlden och Finansinspektionen. Foto: Henrik Montgomery/TT

DEBATT. Om Finansinspektionen hade haft en effektiv tillsyn och bankerna hade fått publika påföljder för sina brister hade Sverige inte kunnat framställas som ett penningtvättsparadis, utan som ett handlingskraftigt land som ligger steget före, skriver Fredrik Hulting och Caroline Wänglund, experter på arbete mot penningtvätt.

Sedan finanskrisen och de nya regelverk som följde, har nordiska banker lagt avsevärda summor på att efterleva penningtvättsregelverket. Ändå är det tydligt att penningtvättsrisker – och ryktesriskerna, inklusive påföljande risker från exempelvis USA – fortfarande inte finns i bankledningars medvetande på samma sätt som exempelvis kreditrisker.

De myndigheter som har ansvar inom området har inte heller alltid levt upp till de krav som ställs, av bland andra det mellanstatliga Financial Action Task Force, vilket framgår av dess senaste utvärderingar av Sverige och Danmark. De nordiska tillsynsmyndigheterna verkar heller inte ha velat kännas vid att de har ett gränsöverskridande ansvar i dessa frågor. Först nu när medierna har avslöjat omfattande brister i bankernas baltiska verksamhet vaknar de till. Detta trots att, som framkommit i medierna, tillsynsmyndigheter i Sverige och Danmark upprepade gånger blivit informerade om misstänkt penningtvätt av grannländers motsvariga tillsynsmyndigheter.

Det är uppenbart att tillsynsmyndigheterna har negligerat just penningtvättsriskerna och i stället fokuserat på andra områden som kapitaltäckning och amorteringskrav.

Att som Finansinspektionen återkommande hänvisa till utredningar från 2013, som slutade i två sanktioner 2015, är inte heller relevant eftersom allvarliga brister, enligt vad som framkommit i medierna, ännu kvarstår. En bank har till uppgift att motverka penningtvätt och brister enligt regelverket långt innan penningtvätt sker.

Finansinspektionens roll är följaktligen inte att undersöka om det tvättas pengar utan att tillse att rutiner finns på plats att motverka att så sker. Banken ska enligt lagen känna sin kund och får alltså inte ha en kund om man inte kan hantera penningtvättsrisken som är knuten till den specifika kunden. Banken ska även neka misstänkta transaktioner. Vid blotta misstanken om penningtvätt ska finansiella företag aktivt ingripa. Det är därefter upp till brottsutredande myndigheter att utreda om något brott begåtts eller inte.

Om Finansinspektionen haft en effektiv tillsyn och bankerna fått publika påföljder för brister enligt penningtvättsregelverket hade denna härva inte varit en lika stor nyhet. Den hade i stället snabbare kunnat avfärdas som hanterad av myndigheten som har till uppgift att se till att regelverket följs och hade inte fått samma påverkan på aktievärden och omvärlden, inklusive USA.

Denna katastrof hade kanske inte kunnat undvikas helt men omfattningen hade kunnat minskas. Sverige hade inte framställts som ett penningtvättsparadis utan som ett handlingskraftigt land som ligger steget före, inte steget efter.

Vi föreslår följande åtgärder:

1. Inför krav på en styrelseledamot i bankerna med särskilt ansvar för att penningtvättsregelverket efterlevs. I det fjärde penningtvättsdirektivet från 2015, implementerat i svensk rätt 2017, står att företag ska identifiera en styrelseledamot som ska ansvara för att penningtvättslagen efterlevs. I svensk rätt tolkades dock detta som att det skulle röra sig om en person på en nivå under styrelsen, det vill säga vd eller en person i ledningsgruppen. Med tanke på den senaste tidens händelser i Danske Bank och Swedbank, som båda nu har en överhängande risk för stora böter i USA, står det klart att ansvaret för frågorna även måste lyftas upp på styrelsenivå.
En viktig uppgift för en styrelse är just att se till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av verksamheten. För att kunna följa upp verksamhetens arbete med att motverka penningtvätt krävs djup kunskap och förståelse för riskerna med penningtvätt och vad bristande åtgärder kan få för påföljder. Detta bör säkerställas genom krav på denna kompetens i en bankstyrelse. En modell värd att titta på är den brittiska, där tillståndsmyndigheten utför lämplighetsprövning så att personen har rätt kompetens inom området och personen även kan ställas till svars för bolagets brister. Med sin stora erfarenhet av London som världens största finansiella centrum har britterna nått en helt annan mognad än Norden i att hantera dessa risker.

2. Regeringen bör inrätta en egen penningtvättsmyndighet. Finansinspektionen har misslyckats i sitt uppdrag och därför bör regeringen upprätta en egen penningtvättsmyndighet med New York State Department of Financial Services som förebild men i enlighet med svensk rätt. Då skulle kompetens för att genomföra en omfattande och rättssäker tillsyn säkerställas. Dessutom skulle ett intresse för frågorna garanteras i myndigheten och nödvändig vägledning kunna ges till instituten.

3. Ge ett utökat mandat till Europeiska bankmyndigheten (EBA). Genom ett utökat mandat kan EBA få ett större ansvar för att utvärdera nationella tillsynsmyndigheter inom den finansiella marknaden. EBA bör även få mandat att själva utföra en del av den tillsyn som nationella myndigheter bedriver i dag. Eftersom det är samma EU-direktiv som alla banker har att förhålla sig till så skulle exempelvis EBA kunna få ansvar för tillsynen över Europas systemviktiga banker, vilka också bedriver verksamhet i många EU-stater. På så sätt minskas risken för att myndigheterna är för flata i sin bedömning och det blir heller inte någon skillnad i vilket land ett företag bryter mot regelverket, utan samma påföljd väntas.

4. Påskynda införandet i EU av en tematisk sanktionsregim för mänskliga rättigheter utifrån USA:s Magnitskij-lag. Det bör ske inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Sanktionsregimen bör vara EU-gemensam då den blir betydligt starkare än en nationell motsvarighet. Med en sanktionsregim av detta slag på plats kan förövare nekas inresa till EU och deras tillgångar kan frysas. Sanktionsregimen bör inte vara rädd för att lista individer med höga befattningar eller ta hjälp att människorättsorganisationer för att föreslå relevanta listningar.

Sveriges anseende har skadats avsevärt av pågående penningtvättshärvor. Det har tagit århundraden att bygga upp, och Sverige kommer att få arbeta i åtskilliga år framöver för att återfå det. Inom penningtvättsområdet kommer svenska banker och deras företagskunder att i varje framtida kontakt med utländska motparter tvingas att på ett övertygande sätt redogöra i detalj för sina och Sveriges åtgärder gällande penningtvätt. Affärerna kan också bli dyrare då utländska motparter kan bedöma riskerna som högre i Sverige.

Vad en oberäknelig administration i USA kan tänkas vidta för åtgärder vill vi inte ens tänka på. Administrationen kan vilja statuera exempel i dollarfrågan. För bankernas existens måste de få behålla möjligheten att handla i dollar, men en förlikning kan vara nog så kännbar utifrån de miljardbötesbelopp som de amerikanska myndigheterna delat ut senaste åren, inklusive de följdverkningar detta skulle medföra med dyrare affärer.

En moralisk kompass måste utgå från styrelse och ledning och genomsyra hela organisationen ned till den enskilda medarbetaren. Man får aldrig glömma att pengarna som tvättas kommer från brottslighet, inte sällan organiserad, där mänskliga rättigheter kränks, vilket Magnitskijfallet är ett bevis på. Nordiska banker kan inte längre svära sig fria från att också ha medverkat till detta.

Fredrik Hulting
Caroline Wänglund
AMLAC (strategisk rådgivning inom penningtvättsregelverket och internationella sanktioner)

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer