1515

Patentsystemet är en potemkinkuliss

DEBATT. Den sittande regeringen, oavsett färg, brukar ta upp antalet ansökningar, som en indikator på landets innovationsförmåga i budgetpropositionen. Men patentens värde för uppfinnare, universitetsforskare och andra små företag har kommit att urholkats i dagens rättssystem, skriver 

Det europeiska patentverket, EPO, har nyligen publicerat sin årsbok för 2018. Det är glädjande läsning för innovationsintresserade. Antalet patentansökningar från Sverige har gått upp med sju procent. Per capita kommer Sverige ut som nummer fyra efter Schweiz, Nederländerna och Danmark. Det schweiziska försprånget är markant med 955 ansökningar per en miljon medborgare och Sverige har 403. Andra länder som Norge och Italien har 113 respektive 70. Med andra ord spridningen är stor. Enbart Ericsson står för en fjärdedel av de svenska ansökningarna till EPO. 

Den sittande regeringen, oavsett färg, brukar ta upp antalet ansökningar, som en indikator på landets innovationsförmåga i budgetpropositionen. Detta är dock bara en av många indikatorer, som mäter landets innovationsförmåga och den är långt ifrån perfekt, eftersom inte alla patent leder till värdeskapande. Detta styrs i hög grad av det legala ramverket. 

Både politiker och andra måste uppmärksammas på smolket i glädjebägaren. Patentens värde för uppfinnare, universitetsforskare och andra små företag har kommit att urholkats i dagens rättssystem. Det är synnerligen ovanligt att kapitalsvaga parter vinner i patenttvister mot större företag i väsentliga mål. Risken för en tvist ökar med den nya teknikens potential. Internationellt har olika åtgärder vidtagits för att stärka de kapitalsvagas möjlighet till skydd, men inte i Sverige.

Vem söker patent i Sverige? Enskilda samt företag med mindre än 50 anställda står för 41% av ansökningarna. Medelstora och stora företag står för 59%.

Vem är involverad i patenttvister i Sverige? Årligen deltar endast ungefär sju företag med mindre än 50 anställda i rättsprocesser rörande patent. Detta beror på att sannolikheten för dessa att vinna är synnerligen liten och kostnaderna är höga. Under senare år har vi sett några mål som kostat 4 respektive 4,5 miljoner kronor för den förlorande parten i ersättning för biträdeskostnader till den vinnande parten. Till detta skall läggas de egna kostnaderna, som är i samma storleksordning och eventuella skadestånd.

Vid patenttvister i Tysklands driver domaren rättegången mer aktivt. Endast två inlagor per part accepteras och domaren fastställer tidigt hur stort belopp för biträdeskostnader, som kan belasta den förlorande parten. Totalt deltar 400 företag med mindre än 50 anställda årligen i tyska rättegångar. Omräknat till Sveriges befolkning så skulle det innebära att 50 svenska företag deltog i rättegångar i Sverige. 

I England och Wales infördes ett system 2010 med en ny domstol, som hanterar mindre mål - Intellectual Property Enterprise Court (IPEC). Domaren driver också här processen aktivt och 50 000 pund är den högsta summa som den vinnande parten kan få i ersättning från den förlorande parten för att täcka biträdeskostnader. Antalet processer har stigit dramatiskt.

En mycket positiv utvärdering av det engelska systemet publicerades 2015. Den uppskattar bland annat att antalet förlikningar, som alltså ingåtts utan rättegång, också har ökat. Att antalet rättegångar har ökat har också ökat intresset för patentskyddet. Detta är något paradoxalt. 

Intresset bland de ansvariga myndigheterna i Sverige att på liknande vis förstärka rättsskyddet och förbättra möjligheterna för de kapitalsvaga aktörerna i patentprocesser har varit synnerligen lågt. Detta innebär att patentskyddets låga värde för kapitalsvaga aktörer värde cementeras. Detta är olyckligt och anmärkningsvärt eftersom regeringen under förra mandatperioden gjorde stort nummer av sin strävan att öka det immateriella värdeskapandet. 

Närings- och justitiedepartementen är väl medvetna om problemet, men har valt att tiga. 

För kapitalsvaga aktörer är patentsystemet i Sverige en potemkinkuliss. Detta medför att många entreprenörer avstår från att etablera utvecklingsprojekt, som är beroende av en stark rättsordning. 

Peter A Jörgensen och Kjell Jegefors, tidigare verksamma vid Styrelsen för teknisk utveckling (STU) 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?