I den internationella databasen Worldometers jämförelse av länder med andelen vaccinerade, tar Sverige en skamlig 48:e plats. Drygt 400.000 har blivit vaccinerade, att jämföra med det omtalade topplandet Israel med drygt 6 miljoner. Befolkningsmässigt är båda jämförbara.
Om vi rensar bort en del mindre länder i statistiken, som öar och andra småorter ligger vi fortfarande på plats 37 och vi är bara nummer 26 av alla länder i Europa, som undantaget Storbritannien, har generellt en väldigt låg vaccinationsandel. Detta misslyckande borde regeringen fokusera på, inte på att skärpa lagarna i syfte att stänga ner affärsverksamhet och göra individer arbetslösa.
Det finns dessutom ingen virusstatistik som visar att skärpta lagar är nödvändiga eller verkningsfulla. De senaste tre månaderna ligger Sverige på plats nummer 17 i Europa med drygt 7 döda per dag i genomsnitt och miljon innevånare. Av de 20 länderna i toppen (inklusive USA), ligger Slovenien och Portugal på 14-15 döda, medan Belgien och Luxemburg ligger lägst med ungefär 6 döda per dag. Inom denna 20-grupp finns alla typer av virusstrategier, alltifrån total nedstängning till mer frivilliga restriktioner, med eller utan ansiktsskydd.
Glädjande nog viker emellertid trenden i alla länder, inte minst i Sverige. Vi toppade enligt Worldometers statistik på 114 döda per dag den 12 januari (veckosnitt) och är nu nere i 32. Folkhälsomyndighetens egna grafer visar en mer positiv trend, från en topp något under 100 döda per dag, ner till försumbara nivåer de senaste två veckorna. Den svenska statistiken kan exempelvis jämföras med Israels, som trots vaccineringsframgångarna och en yngre befolkning ligger på 25 döda per dag. Ett flertal europeiska länder i Sveriges storlek ligger också på svensk nivå, som Schweiz, Österrike och Belgien.
Vidgar vi analysen och räknar döda per dag (veckosnitt) och per miljon innevånare fram till fredagen den 19 februari, kan konstateras att Sveriges fyra döda per dag kan jämföras med åtta i Storbritannien, USA och Spaniens åtta, medan Frankrike, Tyskland och Italien samlas i dag något över Sveriges nivå med ungefär fem döda. Även mindre europeiska länder har en kraftigt fallande trend och samlas antingen kring Sveriges nivå eller kring de stora ländernas. Danmark har exempelvis återigen kommit ner till nästan norsk och finsk nivå (bland de lägsta i världen) och har fallit från en topp på 6 döda per dag till två, mätt som veckosnitt.
Det kan samtidigt påpekas att alla länder i Asien ligger extremt mycket lägre än i västvärlden, på mindre än en död per dag och miljon innevånare, även Indonesien, Malaysia och Filippinerna, som sällan framhålls som föredömen. Detsamma gäller de flesta länder i arabvärlden. Indien formar därtill en helt egen grupp med en 0,1 död per miljoner innevånare. Det är uppenbart att den globala jämförbarheten i denna statistik starkt kan ifrågasättas.
Av det skälet börjar ett allt större fokus läggas på begreppet ”överdödlighet”. I en nyutkommen bok (Corona - vår tids pandemi i ett historiskt perspektiv) av historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist kommer Sverige på plats nummer 23 i Europa, där Lichtenstein och Spanien i toppen ligger nästan tre gånger så högt som Sverige. Bakom Sverige kommer åtta länder, med Norge i botten, som faktiskt redovisar färre döda 2020 än normalt. Av de åtta länderna är sex våra nordiska grannländer. Det är tyvärr denna nordiska jämförelse som ständigt lyfts fram.
Dyker vi vidare in i Socialstyrelsens svenska statistik över dödlighet under första halvåret 2020, kan konstateras att totalt dog 51.534 personer, varav 5.552 specificeras ha fått Covid-19. Det var 4.563 fler döda än genomsnittet de senaste fem åren. Då kan samtidigt konstateras att 2019 hade Sverige underdödlighet med 1819 personer. Denna underdödlighet var särskilt markant hos kvinnor, med 1277 individer, att jämföra med överdödligheten 2020 på 1579. Antalet kvinnor som hade Covid-19 vid dödstillfället anges till 2565.
Dessutom kan konstateras att den vanligaste dödsorsaken, hjärt- och kärlsjukdomar med normalt 34 procent av alla dödsfall gick ner markant under det första halvåret 2020. Totalt dog 1837 färre personer jämfört med femårssnittet. Detsamma gäller, men inte alls lika kraftigt, den näst vanligaste dödsorsaken, tumörer, med normalt 25 procent av dödsfallen. Här dog 123 färre personer 2020 jämfört med femårssnittet. Slutligen kan konstateras att det också dog 233 personer färre i influensa under första halvåret 2020 och 294 färre i lunginflammation, jämfört med femårssnittet.
Socialstyrelsens dödsstatistik tyder alltså på att många som haft covid-19 i kroppen vid dödstillfället, hade dött av andra orsaker, liksom att den rapporterade överdödligheten också skall ses mot den underdödlighet som fanns 2019. Svårigheterna att fastställa Covid-19 som dödsorsak har även framkommit i en undersökning som gjorts i Region Stockholm, rörande dödsfall på äldreboenden. Slutsatsen var att i 17 procent av de undersökta fallen var viruset den direkta dödsorsaken, att det i 8 procent av fallen inte var det, medan slutsatsen i övriga fall blev ett ”eventuellt”. En liknande undersökning har gjorts även i Östergötland med ungefär liknande resultat.
Ovanstående syftar till att visa, att den svenska utvecklingen inte sticker ut på något negativt sätt jämfört med resten av Europa och USA. Jag försöker också visa att överdödligheten under första halvåret 2020 måste ses i skenet av underdödligheten året innan, liksom i underdödligheten i andra typer av sjukdomar 2020. Politikerna har nu, att innan den 26 februari ta ställning till om regeringen, med övervakning från Riksdagen, skall få lagliga möjligheter att beröva ännu fler företag sina intäkter. Den här analysen försöker visa att det inte finns någon grund att stå på för att bevilja denna utvidgade makt. Lägg istället resurser och fokus på att öka vaccineringen, inte på att stänga ner samhället.
Peter Malmqvist
Finansanalytiker
