Otillräcklig hjälp till företag

DEBATT. Med coronaviruset kommer många företag att drabbas av intäktsfall. Det finns redan i dag flera problem som tynger små och medelstora företags likviditet, och de förslag som nu presenterats av regeringen för att lindra virusets effekter lämnar mycket att önska, anser Dan Olofsson.

CORONA. Med anledning av coronaviruset presenterade januaripartierna i veckan ett förslag till extra ändringsbudget, bland annat med åtgärder för att stödja företag som drabbas ekonomiskt.
CORONA. Med anledning av coronaviruset presenterade januaripartierna i veckan ett förslag till extra ändringsbudget, bland annat med åtgärder för att stödja företag som drabbas ekonomiskt.Foto:Anders Wiklund/TT

Det finns en genuin osäkerhet kring hur spridningen av coronaviruset ska utvecklas. Alla företag agerar i dag i varierande grad för att minska spridningen.

Många företag kommer att drabbas av intäktsfall. Hur stora dessa kommer att bli varierar givetvis mellan olika branscher. Får vi en djup och långvarig kris kommer de flesta att drabbas.

Det som avgör ett företags överlevnad är som regel likviditeten. Här har vi i Sverige etablerat en ordning där staten som är den mest kapitalstarke aktören ska ha betalt först. Sociala avgifter, moms, anställdas preliminärskatter och bolagsskatter ska ofta betalas in innan ett företag fått betalt av sina kunder. Till detta kommer att de stora företagen förlänger betalningstiderna till 60, 90 eller 120 dagar. De som får agera bank med denna ordning är de små och medelstora företagen.

En företagare som är orolig för likviditeten vågar inte anställa och växa eftersom det binder likviditet. Som följd värnas likvida marginaler på bekostnad av nya jobb.

Utöver att det är viktigt att värna nya jobb, så bör den som lånar billigast få betalt sist i syfte att sänka de sammanlagda kostnaderna. Det är staten. Därefter följer våra storföretag. Sist kommer de mindre företagen. Det borde därför vara logiskt att de mindre företagen prioriteras likviditetsmässigt och att vår kapitalstarka stat får betalt sist.

Dagens ordning är tyvärr den omvända. Det är den starkes lag som gäller.

Politikerna vet om att fyra av fem jobb skapas i små och medelstora företag. De vet också att likviditeten är A och O för ett företags överlevnad. Ändå bibehåller de trots starka statsfinanser en ordning där de små ska stå sist i kön.

För att lindra effekterna av coronakrisen har regeringen kommit med ett förslag om att ge företag möjlighet till anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter och anställdas preliminärskatt i upp till ett år, med inriktning att anståndet ska gälla arbetsgivaravgifter och preliminärskatter för högst två månader. Vad möjlighet till anstånd innebär och vem som tar beslut om detta är oklart. Härtill är det oklart vad upp till ett år innebär. Om något är oklart blir beslutsprocesserna långa.

För att ge förutsägbarhet, enkelhet och snabbhet är det bättre att ha en generell och tydlig regel som gäller för alla.

Mitt förslag är att staten omgående tar ett beslut om att inbetalningarna till staten under april för sociala avgifter, moms, löneskatter och bolagsskatter skjuts framåt i tiden. Dessa kan förslagsvis i stället, utan extra räntekostnad, inbetalas med en tredjedel vardera under september, oktober och november. Det vill säga i snitt sex månader senare. Visar det sig sedan under april månad att också maj ser problematisk ut skjuts även maj månads inbetalningar upp på motsvarande sätt, det vill säga betalning sker under oktober, november och december. Ser sedan också juni problematisk ut tas ett motsvarande nytt beslut. Detta är en enkel och handlingskraftig modell anpassad efter vad som händer.

Staten kommer med denna lösning sannolikt att få in mer inbetalningar under 2020 eftersom färre företag går i konkurs. Förslaget innebär heller ingen skattesänkning utan endast en senare betalning.

Riksbankens besked om 500 miljarder kronor för att säkerställa kreditförsörjningen är bra. Men det bör observeras att staten genom Riksbanken lägger över hela kreditrisken på bankerna, varför många krediter inte kommer att beviljas i detta mycket besvärliga läge.

Förslaget som här har beskrivits ger en kortfristig lättnad som i sig är viktig. Det ger också politikerna tid att se över den större frågan där staten av någon besynnerlig anledning ska stå först i kön när det gäller betalningar och de jobbskapande mindre företagen sist. Skapa en lösning där inbetalningar till staten sker väsentligt senare än i dag och där vi kommer bort från det av Sydeuropa inspirerade ofoget med allt längre betalningstider mellan företag. Därmed skapas fler jobb och ökad tillväxt i vårt fina land.

Dan Olofsson, entreprenör


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?