1515

Öppna Sverige innan företagen går under

DEBATT. Mindre företag har inte samma motståndskraft som stora industrier. Om inte regeringen kommer med nya åtgärder kan arbetslösheten öka till 15-20 procent. Kerstin Hessius har rätt i att vi behöver ett datum då Sverige öppnar igen. Det skriver butikskedjan Indiskas vd Karin Lindahl.

Tack vare Tredje AP-fondens VD Kerstin Hessius har frågan om vilket samhälle vi ska vakna upp till den dag corona-krisen är över börjat diskuteras. Frågan har ibland uppfattats som att vården av de sjuka ställs mot rent ekonomiska faktorer. Inget kunde vara mer felaktigt. Det Hessius säger är att om man i praktiken stänger ner ett helt samhälle under en period av 1-4 månader, är risken överhängande att det sedan inte finns något att återvända till. Frågan om folkhälsan gäller inte bara dem som har insjuknat eller löper risk för det, utan också alla som kommer att överleva, vilket (åtminstone i Sverige) är långt över 99 procent av befolkningen. Deras hälsa och välbefinnande är också värda att skänka en tanke.

Sveriges arbetslöshet är i dagsläget inte låg, den ligger runt 8 procent. I efterdyningarna av 1990-talets bank- och fastighetskris steg arbetslösheten till som mest ungefär 11 procent. Det är inte svårt att se ett scenario där arbetslösheten ökar till både 15 och 20 procent de kommande månaderna. 

Stora industriföretag har lättare att klara kriser; de är finansiellt välkonsoliderade. Värre är det för vad som ändå får ses som ryggraden i svensk ekonomi, nämligen de mindre och medelstora företagen. De har en viss motståndskraft mot kriser, men generellt är den svag, om det är tal om situationer där 50-90 procent av omsättningen försvinner från en dag till annan och detta läge består i månader framåt. Så är fallet nu för många av Sveriges hotell, konferensanläggningar, butiker, restauranger och så vidare. Det är inte bara jobben som håller på att försvinna utan även de företag som ska kunna anställa. Vissa fastighetsbolag har en stark exponering mot detaljhandel och restaurang, försvinner deras nuvarande hyresgäster, vilka är då beredda att starta nytt och till vilka hyror då?

De åtgärder som regeringen hittills presenterats är helt otillräckliga. Det är, milt sagt, förvånande. Det saknas inte expertröster inom nationalekonomi som kan vägleda regeringen (Lars Calmfors, Magnus Henrekson med flera). Överraskande är också att företrädare för regeringen inte tar hänsyn till att flertalet av de åtgärder man hittills föreslagit inte får någon effekt för den enskilda företagaren förrän om åtskilliga veckor: 

Det talas om att man ska gå till sin bank, som i detta osäkra läge ska avgöra vilka företag som har långsiktigt bärkraftiga affärsidéer och vilka som ska gå under. Varje företagare som har gått till en bank vet att det kan ta veckor innan man får besked. 

Begreppet ”livskraftiga bolag” används frekvent. Men om man med livskraftiga bolag menar de med stora egna kapital och enorma kassor så är det många kedjor, restauranger och egenföretagare som hamnar utanför. Ändå har dessa bolag under många år betalat in miljarder kronor till det allmänna och sysselsatt ett stort antal människor, så nog har de bidragit till samhället. 

Samma brister har möjligheten att få anstånd med kommande eller redan inbetalda skatter; först den 7 april träder ny lagstiftning i kraft och sedan väntar veckor av handläggningstider. Fram till dess ska avgifter betalas som vanligt som om ingenting hade inträffat. 

Om man nu mot förmodan skulle få banklån och skattepengarna kommer in på kontot ska man komma ihåg att detta är lån och inte kostnadslättnader. Om krisen blir långdragen och lånet inte kan betalas tillbaka så är betalningsansvaret personligt. Den vars bolag går i konkurs riskerar även att personligen att gå i konkurs. 

Korttidspermitteringen är otillräcklig. Många företag inom detaljhandel har sedan länge kapat i personaltimmar och är redan nere på minibemanning. Det gör att man i praktiken kan välja på två alternativ; antingen håller man öppet och får in 10-50 procent av intäkterna och 50 procents rabatt på någon personaltimma här och där. Eller också stänger man och få in 0 % av intäkterna, men fortsätter betala halva personalkostnaden.  

Eftervärldens dom över regeringen kommer bli hård om man inte redan innevarande vecka beslutar om ett antal åtgärder som har stor verkan här och nu. Annars riskerar regeringen att bidra till en värre katastrof för folkhälsan än corona-viruset. Folkhälsa är nämligen inte endast en fråga om att slippa dö i förtid på grund av ett virus. Folkhälsa är också att slippa massarbetslöshet, konkursvåg, depression och hopplöshet.

Det som krävs är:

*Förskjut alla betalningsdatum för skatt (innehållen preliminär skatt, arbetsgivargifter och moms) med minst 6 månader och lägg upp detta som en lång skattekredit till företagen, utan personligt betalningsansvar. 

*Låt statskassan ta hela permitteringskostnaden. Så har man gjort i andra länder.

*Utfärda ett moratorium (dvs skulderna är inte längre förfallna för betalning) för exempelvis hyror och banklån under ett antal månader

*Se till att alla nya åtgärder även omfattar mindre familjebolag så att även bolag med få anställda kan ta del av åtgärderna. 

Viktigast av allt är att bestämma ett datum, gärna preliminärt, då vi måste komma tillbaka i arbete igen. Om det är den 5 april eller 20 april, kanske inte är helt avgörande, men Sverige kan inte vara stängt ett halvår. Då finns Sverige, i den mening vi har lärt känna det, inte kvar. Och det kommer ta decennier att återupprätta det.

Statsministerns tal till nationen på söndagskvällen borde ha innehållit något av det som ändå är den stora frågan: hur ska vi i dag, när tid ännu finns, fatta välavvägda beslut så att vi har ett Sverige även i morgon. 

Jag hade förväntat mig att regeringen skyndsamt skulle komma med flera åtgärder som stärker likviditeten i företagen. Regeringen måste också våga tala om det svåra övervägande som den har att hantera: hur löser vi målkonflikten mellan att å enda sidan minska smittspridningen och belastningen på sjukvården och å andra sidan det livslånga elände som en kedja av konkurser, arbetslöshet och depressionen innebär. 

Politik, sa Olof Palme, är att vilja. Men det är också att välja: folkhälsa på kort sikt måste ställas mot folkhälsa på lång sikt. Hopp är inte en strategi. 

Karin Lindahl

Ägare och vd Indiska


Innehåll från Orange CyberdefenseAnnons

Orange Cyberdefense CyberSoc ser allt

Det är faktiskt så. De kunder som har givit Orange Cyberdefense mandat att hjälpa dem, har väldigt bra förutsättningar att skydda sin verksamhet med hjälp av bolagets globala Cyber Security Operation Centers – CyberSOCs.

– Här analyseras all data och resultaten används sedan vägledande för att skydda våra kunder, säger Fredrik Svensson, Head of CyberSOC, Orange Cyberdefense Sverige.

Orange Cyberdefenses Cyber Threat Intelligence-data bidrog till att att bolaget hade försprång på marknaden och kunde hjälpa sina kunder med både implementering av Indicators of Compromise (IOCs) och aktiv threat hunting under den gångna sommarens välkända attacker.

Den accelererade digitaliseringen och ransomware-trenden har fortsatt att dominera under 2021 och Orange Cyberdefense ser att det kommer att fortsätta, samtidigt som många cyberattacker blir allt mer komplexa och sofistikerade. Denna utveckling har emellertid också medfört att medvetenheten kring samhällets sårbarhet har höjts, vilket i sin tur har fört upp cybersäkerheten på dagordningen för styrelser och ledningar. 

– Ju mer samhället digitaliseras, desto större inverkan har hoten. Lyckligtvis tar allt fler detta på allvar och ser sig om efter tjänster och lösningar som kan hålla den egna verksamheten trygg, berättar Fredrik Svensson.

Globala muskler – lokal insikt

För att stötta sina kunder i den pågående utvecklingen erbjuder Orange Cyberdefense tjänster inom allt från rådgivning, riskmitigering och riskvisualisering, till dedikerade monitorerings-, detekterings- och responslösningar. Funktionen för bolagets 11 globala CyberSOCs är således att övervaka, upptäcka, undersöka och svara på cyberhot – dygnet runt. 

– De kunskaper vi erhåller med vår Cyber Threat Intelligence använder vi sedan för att ytterligare stärka säkerheten för våra kunder. Den globala inblicken och informationen kombineras därefter med lokal insikt, AI och mänsklig expertis, i form av våra oerhört skickliga ingenjörer och tekniker. 

Fredrik exemplifierar med ett av Orange Cyberdefense senaste kundcase, där bolaget aktivt stöttar ett företags befintliga IT-säkerhetsleverans med en helt anpassad lösning. 

– Tillsammans med kunden bygger vi upp såväl teknik som kunnande för att de ska kunna förbättra sin operationella säkerhet och upprätta en heltäckande CyberSOC.

Fortsätter att vässa sina tjänster

Den samlade kompetens som bolaget har erhållit genom åren har följaktligen skapat ett enormt informationsunderlag och en unik förståelse för kundernas processer och arbetssätt. Denna förståelse har Orange Cyberdefense sedermera nyttjat för att kontinuerligt vässa och utveckla sina tjänster utifrån kundernas feedback och behov. 

– Vi ser en stor efterfrågan på skräddarsydda tjänster för operationellt arbete. Tack vare vår nära samverkan med kunderna kan vi snabbt utforma och exekvera relevanta tjänster som ger mervärde – givetvis anpassade till lokala regulatoriska krav. Därmed hjälper vi både våra kunder och samhället i stort att minimera sina skaderisker, avslutar Fredrik. 

Kontakta Orange Cyberdefense för att få veta mer

Mer från Orange Cyberdefense

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Orange Cyberdefense och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?