1515
Annons

Öppna svängdörrarna mellan universiteten och industrin

DEBATT. Framtida svensk konkurrenskraft måste säkras genom stora statliga satsningar på informations- och kommunikationsteknik, IKT. Åtminstone en halv miljard kronor per år krävs och det måste också bli lättare att röra sig mellan akademin och industrin, skriver rektorerna för Chalmers och Lunds Tekniska Högskola tillsammans med Ericsson och Stora Enso.

FRAMKANT. Det är mycket viktigt att bygga ut den högre utbildningen inom IKT för att säkra Sveriges förmåga till avancerad produkt- och tjänsteutveckling, skriver artikelförfattarna. På bilden doktorander i Lund.
FRAMKANT. Det är mycket viktigt att bygga ut den högre utbildningen inom IKT för att säkra Sveriges förmåga till avancerad produkt- och tjänsteutveckling, skriver artikelförfattarna. På bilden doktorander i Lund.Foto:Johan Nilsson/TT, Johan Nilsson/TT, Johan Nilsson/TT

Vi lever i en alltmer digitaliserad och nätuppkopplad värld, där ekonomi och samhällsutveckling är kunskapsbaserad och kompetens är avgörande för konkurrenskraft.

För att kunna förbättra vår värld och människors villkor såväl ekologiskt, socialt som ekonomiskt, krävs en svensk kraftsamling inom IKT.

Vi står inför stora utmaningar som klimat, urbanisering och hela Agenda 2030. Området IKT står i centrum, exempelvis genom de tillämpningar som 5G möjliggör. Den snabba utvecklingen här kräver stora omställningar i alla branscher, ett livslångt lärande samt inte minst forskning och innovation. IT & Telekomföretagen bedömer att det kommer att saknas 70 000 IKT-experter vid 2022.

Utvecklingen fordrar också ett fördjupat samspel och personrörlighet mellan industri och lärosäten. För Sverige kan vinsterna bli stora från en sådan satsning i form av ökad konkurrenskraft och nya arbetstillfällen.

Till detta kommer att klimatutsläppen kan reduceras med upp till 15 procent till 2030 genom en infrastruktur som möjliggör smartare och energieffektivare lösningar inom områden som transporter, resor, jord- och skogsbruk, arbeten, byggnader, hushåll och digitala tjänster.

Digitaliseringen skapar stora möjligheter för ökad resurseffektivitet i hela samhället. Ett tydligt exempel är transportsektorn, med svenska företag i världsledande ställning, som genomgår en dramatisk transformation där uppkopplade fordon är vardag och prov av olika former av självkörande fordon redan pågår.

För att frigöra de krafter som en hållbar omställning kräver fordras ansträngningar och prioriteringar – både vad gäller att driva opinion i en framsynt riktning och att skapa förutsättningar för innovativa lösningar. Vi föreslår därför följande:

Kraftfullt ökad nationell satsning på IKT med 500 miljoner kronor per år. För att bibehålla och stärka Sveriges välstånd är det nödvändigt att vi behåller rollen som skapare av avancerade produkter och teknologi. Det är därför mycket viktigt att bygga ut den högre utbildningen på våra universitet och högskolor inom IKT för att säkra Sveriges förmåga till avancerad produkt- och tjänsteutveckling.

Vidare föreslås att det utformas en nationell gemensam strategi som bidrar till att lösa de stora problem som Sverige har med kompetensförsörjningen, inte minst genom att förenkla regelverket för rekrytering av internationella talanger och att upphöra med onödiga kompetensutvisningar.

Detta behöver ske gemensamt och koordinerat med alla lärosäten och i samverkan med näringsliv och samhälle. Av särskild vikt är att säkerställa det livslånga lärandet inom den IKT-sektorn där den internationella utvecklingen går särskilt snabbt.

En större satsning på forskning och innovation inom IKT är också nödvändig för att återta en position i världen som ett ledande IKT-land och för att kunna bygga ut den högre utbildningen.

Det svenska näringslivet har omfattade verksamhet och forskning inom IKT och det är därför viktigt att staten också prioriterar området och stimulerar samverkan mellan näringsliv, akademi och offentlig verksamhet som är avgörande för den internationella konkurrenskraften.

Det handlar om ämnesområden som programvaruteknik, radio- och mikrovågsteknik, datavetenskap, algoritmer, säkerhet, kryptering, AI och matematik. IKT är en överlevnadsfaktor för svenskt näringsliv och också en absolut avgörande del i en värdeskapande och kostnadseffektiv offentlig sektor.

Även IKT-infrastrukturen behöver byggas ut och moderniseras. Här utgör ett nationellt utbyggt 5G-nät grunden. Lika viktigt är också till detta hörande testbäddar och miljöer där nya avancerade tjänster och produkter kan utvecklas i samverkan. Testbäddar tillgängliga för studenter, forskare och innovatörer bör placeras i redan starka kluster med etablerade universitet och företag.

Satsning på personrörlighet och samverkan såväl nationellt som internationellt. För att en ökad samverkan inom utbildning och forskning ska komma till stånd krävs att ekonomiska incitament skapas och att samverkan följs upp och utvärderas systematiskt.

Meriteringssystemet för lärare och forskare inom akademin måste bättre premiera sådan samverkan nationellt. Det måste bli attraktivt och meriterande att röra sig mellan akademi och näringsliv. Det behöver också utredas hur Sverige som nation kan få ut största möjliga nytta av de immateriella tillgångar som skapas i lärosäten och i samverkan.

De samverkansprogram som pågår, främst med Vinnova som statlig finansiär, behöver byggas ut och förnyas. Det är främst långsiktiga satsningar som krävs. Det gäller olika centrumbildningar, branschprogram, innovationsprogram, småföretagsprogram och internationella program.

Därtill krävs satsningar på samarbete och kompetensrörlighet med de internationellt främsta miljöerna. Här är det nationella stödet och engagemanget viktigt och särskilt viktigt är samspelet med och deltagandet i EU:s program för att möta de stora samhällsutmaningarna.

För ökad konkurrenskraft och en hållbar framtid är det nödvändigt med ökad satsning på IKT i samverkan mellan industrin, lärosäten och offentlig verksamhet. Här finns svenskt näringslivs konkurrenskraft, svensk välfärd och framtidens arbetstillfällen.

Erik Ekudden, CTO Ericsson ERIC B +0,05% Dagens utveckling

Johan Tysk, Vicerektor, Uppsala universitet

Stefan Bengtsson, Rektor Chalmers

Teemu Salmi, CIO Stora Enso STE R +0,31% Dagens utveckling

Ulf Nilsson, Dekan Tekniska högskolan vid Linköpings Universitet 

Viktor Övall, Rektor Lunds Tekniska Högskola

Leif Östling i Di Debatt: Fokus på skattenytta ökar skolans kvalitet

Debatten om att skära ned friskoleverksamheten kommer med ett högt pris. Skattenyttan kommer att ytterligare försämras och Sveriges konkurrenskraft försvagas, skriver Leif Östling, ordförande i Kommissionen för skattenytta och frågar åter: 

Vad får vi för pengarna?

Foto:Jesper Frisk

Skolpolitiken är en av valrörelsens huvudfrågor. Vi kan förvänta oss en intensifierad verbal kanonad mot framför allt friskolorna. Tyvärr är den debatt vi bevittnar kontraproduktiv. Den bidrar till att kostnaderna för skolan ökar samtidigt som kvaliteten i undervisningen försämras. Det visar en ny rapport som två ledande skolforskare tagit fram på uppdrag av Kommissionen för skattenytta.

De båda forskarna, Henrik Jordahl, professor i nationalekonomi och Gabriel Heller Sahlgren, forskare vid Institutet för näringslivsforskning, visar att nuvarande ideologiska huvudfokus där friskolor ställs mot kommunala skolor leder till en utveckling som blir dyrare för skattebetalarna, sämre för eleverna och sämre för välståndsutvecklingen i landet. Och detta är en politisk munhuggning som alla partier bidrar till och som alla partier därför har ansvar för. Det handlar om att partierna har anammat en problemformulering som otvetydigt leder oss fel, som förstärker de befintliga och uppenbara svagheter som råder i dagens svenska grundskola. 

Rapporten visar att ett annat fokus, nämligen på verksamhetens skattenytta, skulle skapa en mer kostnadseffektiv skola, med bättre elevresultat och likaledes bättre välståndsutveckling för Sverige.

Inget undervisningssystem är bättre än sin svagaste länk. Och som Näringslivets forskningsberedning under ledning av nyligen bortgångne näringslivskollegan Håkan Mogren kom fram till för ett antal år sedan så är matematikundervisningen på mellanstadienivå det svenska skolsystemets svaga länk. Det är därför värdefullt att Jordahl och Heller Sahlgren i sin studie fokuserat just på matematikundervisningen i Stockholms stad.

Rapporten visar att det där finns dramatiska skillnader i kunskapsnivå mellan olika kommunala skolor. Undersökningen tittar på hur mycket eleverna lärt sig i matematik mellan årskurs sex och årskurs nio. Det skiljer över två betygssteg mellan de bästa och sämsta skolorna. Har de bästa ett snitt på B så kommer de sämsta inte upp i  D – som snitt!

Samtidigt har vissa skolor 179 000 kronor per elev och år till sitt förfogande medan det för andra skolor stannar på 69 000 kronor. Det förklarar saken, säger ni kanske? Men icke. Det finns nämligen inget som helst samband mellan satsade medel och kunskapsmässigt utfall. Exempelvis har den bästa skolan här nästa exakt lika stora resurser som den skola som placerade sig som näst sämst. Och dessa båda skolor har ungefär samma elevsammansättning och socioekonomiska struktur.

Det är detta som jag menar är bristande skattenytta: Att resurstilldelningen inte påverkar verksamhetens kvalitet. Då finns ett allvarligt problem i verksamheten. Då är frågan berättigad: 

Vad får vi för pengarna?

Men detta är en kvalitetsjämförelse mellan kommunala skolor. Den politiska debatten handlar framför allt om friskolorna Var kommer de in i detta? Forskarna har i rapporten även belyst denna aspekt.

Här är det viktigt att i jämförelsen justera för de effekter som skulle kunna snedvrida resultatet och som också är en del i den pågående politiska debatten, nämligen att friskolorna kan styra vilka de antar och inte antar till sina utbildningar och att det i sig är förklaringen till utfallet. Således har forskarna här justerat analysen utifrån såväl genomsnittlig utbildningsnivå bland elevernas föräldrar; disponibel familjeinkomst; andel nyinvandrade elever; andel elever födda utomlands och andelen elever födda i Sverige men med två utrikesfödda föräldrar.

Det resultat som uppnås är alltså inte en effekt av skillnader i elevfördelning. Ändå visar studien att det finns en positiv korrelation mellan andelen folkbokförda elever i friskolor och uppnådd skattenytta. Kostnaderna per elev minskar i en kommun om friskoleverksamheten ökar, och detta alltså utan att det, som i många andra länder, tillkommer några privata avgifter för föräldrarna. Tio procentenheter fler grundskoleelever i friskolor skulle sänka kostnaden för kommunerna med 1,47 procent, vilket kanske inte låter så mycket. Men det handlar ändå om att över två miljarder kronor per år frigörs för andra viktiga satsningar inom utbildningsområdet. 

I stället för att föra en debatt om huruvida det är rimligt att friskolor får 90 procent av den skolpeng som kommunala skolor erhåller skulle vi börja fundera på hur mycket av allmänna medel vi skulle kunna spara om de 300.000 elever som i dag går i en grund- eller gymnasieskola i denna driftsform skulle dubbleras till 600.000 elever. Lågt räknat betalas 100.000 kr per elev ut i skolpeng till kommunala skolor. Friskolorna får i snitt 90 procent av det. Generellt kan man därför fastslå, även om det skiljer mkt mellan olika kommuner, att besparingen vid en dubblering av antalet friskoleelever skulle uppgå till hela tre miljarder kronor. Och detta alltså ovanpå de tre miljarder som friskolorna redan sparat in. På så sätt frigör friskolorna resurser till det allmänna. 

Det är alltså inte de 0,1 procent av dessa medel som ger ägarna avkastning på satsat kapital som är problemet här utan de fördyringar för alla skattebetalare som ett beslut om vinst- eller utdelningsförbud skulle innebära. Alla skulle då få betala mer för en sämre skola.    

För det är kvalitetsskillnaderna som är det allra mest intressanta. Det är nämligen inte bara så att eleverna i friskolor uppvisar högre förädlingsvärde, det vill säga att de lär sig mer matematik i skolan, än eleverna på de kommunala skolorna generellt gör. Det är också så att friskolorna positivt påverkar resultatet i de kommunala skolorna. Forskarna talar om en konkurrenseffekt. Därför leder den politiska diskussionen där friskolor ställs mot kommunala skolor så fel. Här finns en positiv samverkanseffekt som tjänat Sverige väl men som politikerna inte ser, eller inte vill se.

För denna kvalitetsaspekt går att omvandla till svenska välståndssiffror, vilket forskarna gjort: Den sammantagna effekten av 1992 års friskolereform, alltså friskolornas effekt på hela skolsystemet, motsvarar 28 procent av den genomsnittliga årliga tillväxttakten i Sveriges BNP under denna tidsperiod. Det är närmast svindlande.

Jag menar därför att den debatt vi nu ser, och som mest går ut på hur vi ska skära ned friskoleverksamheten, kommer med ett högt pris. Skattenyttan kommer att ytterligare försämras. Sveriges konkurrenskraft försvagas. Det är inte vad vi behöver just nu.

Leif Östling

Ordförande Kommissionen för skattenytta

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera