Annons

Omstart kräver nya regler

DEBATT. Elektrifiering och digitalisering är nycklar till grön omställning. Men företagen måste kunna testa den nya tekniken, snabbt och i stor skala. Det bör införas regulatoriska frizoner för att komma runt byråkratiska hinder. Den slutsatsen måste dras av rapporten från Omstartskommissionen, skriver Klas Eklund.

Klas Eklund.
Klas Eklund.Foto:Claudio Bresciani

Omstartskommissionens rapport spänner över vida fält – utbildning, arbetsmarknad, bostäder, skatter, entreprenörskap. Kapitlen om framtida tekniksprång – grön omställning, infrastruktur, digitalisering, skrivna separat av Maria Wetterstrand, Lars Hultkrantz och Amy Loutfi, utgör i praktiken en enhet om hur Sverige tar klivet in i morgondagens teknik.

Flera utredningar hävdar att målet 70 procents minskning av koldioxidutsläppen till 2030 är omöjligt att nå. Fossila bränslen är svåra att ersätta just i transportsektorn – de har högt energiinnehåll och är lätta att ta med under färd. Om det ska finnas chans att nå målet måste elektrifieringen av transporterna accelerera. Det förutsätter en snabb utbyggnad av elnätet, där dagens flaskhalsar elimineras. Vidare en ny nationell struktur för elförsörjning längs vägnätet.

Det kan ske genom en forcerad utbyggnad av laddstationer, men också genom elvägar eller via vätgas. Här har Sverige en fördel, eftersom två av världens ledande lastbilstillverkare är svenska. Dessutom bygger Northvolt just nu en jättelik batterifabrik i Sverige. Det vi utvecklar här har möjlighet att sätta global standard.

Då krävs att de företag som utvecklar ny teknik kan testa den, snabbt och i stor skala. Dock menar alla tre författarna att testningen går för långsamt och hämmas av byråkratiska tillståndsprocesser. Wetterstrand föreslår en storts ”regulatoriska frizoner” för att underlätta testning av ny miljöteknik, Hultkrantz vill se omfattande ”systemdemonstratorer” och Loutfi föreslår ”regulatoriska sandlådor” – testverksamhet med alternativa regleringar.

Författarnas rekommendationer bör tas på allvar. De härrör ur bistra erfarenheter från företag som velat utveckla ny samhällsförbättrande teknik men som bromsas och hämmas av byråkrati och snäva regleringar – något vi inte har tid eller råd med.

Ny elektrifierad transportinfrastruktur förutsätter en fungerande digital infrastruktur. Ett modernt elnät innefattar att el i ökad utsträckning matas in från hundratusentals mindre producenter av solel. Det kräver ett digitalt styrt elnät med prissättning och leverans som anpassas och optimeras efter löpande förbrukning.

Samma sak i städernas transportsystem. Självkörande elbilar i massomfattning kräver artificiell intelligens och enorma datamängder, både i själva fordonet och i stadens övervakande styrsystem; detta för att bilen ska ”se” korsningar, andra fordon, cyklister och fotgängare.

Inte nog med det. När elektrifieringen slår igenom kommer transporterna att släppa ut mindre koldioxid. Utmärkt! Men därmed faller en skattekälla bort. Samtidigt kanske vi i pandemins spår handlar allt mindre fysiskt, allt mer över nätet – vilket medför en kraftig ökning av transporter med mindre lastbilar som kör ut de varor vi beställt. Risken finns att lägre pris på transporterna då förorsakar trafikinfarkter av elbilar.

I det läget behövs en ny form av beskattning, där trängselskatter och skatt på körsträcka ersätter de nuvarande bränsleskatterna. Sådan beskattning förutsätter i sin tur ett samspel mellan bilens system och olika mätpunkter som registrerar hur fordonet rör sig. ”Smarta städer” kräver således en omfattande digital infrastruktur, både för säkerheten och skatten.

Exemplen kan mångfaldigas. Den viktiga poängen är att transportinfrastruktur, elektrifiering, grön omställning och digitalisering hänger samman. De gör ett stort tekniksprång möjligt – men de kräver också experiment, resurser och långsiktighet.

Sverige måste skynda på utbyggnaden av 5G, för att säkra tillgången till snabba och säkra kommunikationsvägar – inte bara mellan datorer och servrar utan också mellan alla framtida miljoner uppkopplade apparater: sakernas internet. Tematiska testområden bör sättas upp, där stat, forskning och näringsliv samverkar.

En viktig insikt i kommissionens rapport är att digitalisering inte bara innebär utrullning av fiber och 5G utan också att samhällets institutioner kan hantera den nya tekniken. Det krävs en statlig strategi för hantering av data, omfattande FoU, utveckling av det juridiska ramverket kring artificiell intelligens och datahantering, höjd it-kompetens i utbildningssystemet etc. Listan kan göras lång.

Stora investeringar måste alltså till, samtidigt som nationen förbereds och utbildas inför tekniksprång, omställning och förändring. Den offentliga sektorn bör bygga en nationell digital plattform som öppnar för bredare och säkrare kommunikation och förädling av offentliga data.

En omstart av Sverige handlar således inte bara om det dagsaktuella – permitteringsstöd, korttidsarbeten, omställningsstöd. De åtgärderna har varit viktiga i den akuta krisen. Men på sikt krävs bättre fungerande strukturer, dynamik och innovation.

Det gäller utbildning, arbetsmarknad och skatter. Men det gäller också teknisk utveckling och grön omställning. Digitalisering och elektrifiering är nycklar. De öppnar dörrar till en ny, spännande och bättre värld. Förutsatt att vi orkar tänka långsiktigt och brett. Det är en viktig lärdom av Omstartskommissionens rapport.

 

Klas Eklund
seniorekonom, Mannheimer Swartling
ordförande, Omstartskommissionen


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?