1515
Annons

Olyckligt när medierna deltar i politiska spelet

DEBATT. Några medier i USA har blivit lika polariserade som den första presidentdebatten. Kommentatorer har gått på linjen att det är ett krig som ska sluta med att Trump inte blir omvald. Trumps twittrande älskas av medierna och av Trump själv men det är inte hela den bild som bör mediegranskas, skriver USA-experten Janerik Larsson.

VINKLAT. CNN:s bevakning av den första presidentdebatten natten till onsdagen var ensidig och kanalen har profilerat sig som anti-Trump under hela mandatperioden, anser Janerik Larsson. Bilden är från tidigare i september.
VINKLAT. CNN:s bevakning av den första presidentdebatten natten till onsdagen var ensidig och kanalen har profilerat sig som anti-Trump under hela mandatperioden, anser Janerik Larsson. Bilden är från tidigare i september.Foto:Carolyn Kaster

Kan man lita på ledande amerikanska mediers bevakning av president Donald Trump?

Det enkla svaret på den frågan är nej, men med den reservationen att som alltid när det gäller amerikanska förhållanden så finns det inte några enkla, okomplicerade svar. Den som exempelvis läser New York Post får nästan varje dag läsa om vilken fantastisk president landet har och hur bekymmersamt det i olika avseenden vore om Joe Biden blev vald till president.

Några medier har valt att bli lika polariserade som den första debatten mellan de båda presidentkandidaterna. Det gäller exempelvis CNN vars bevakning efter den första debatten var antingen skrämmande eller skrattretande beroende på vilket humör man är på.

Det var som jag föreställer mig kinesisk eller sovjetisk propaganda-tv. Alla röster som hördes talade om hur usel Trump var och hur framgångsrik Bidens insats var.

Det paradoxala är att president Trump själv aktivt bidrar till den negativa bilden av hans insats.

Wall Street Journal har nu i fyra år på sin ledarsida å ena sidan pekat på vad man menat varit i mångt och mycket vettiga insatser av Trump-administrationen men å andra sidan varnat presidenten för den negativa effekten av hans retorik, hans tweetande och hans många falska påståenden.

Wall Street Journal har genomgående kritiserat Trumpadministrationen för den protektionistiska, isolationistiska handelspolitiken. Den oron gäller också vad som i de frågorna kan väntas under en president Biden. Någon kraftig kursändring är tyvärr knappast att vänta i sådana avseenden.

Att CNN provocerats av Trumps många attacker mot kanalen har inneburit att CNN under huvuddelen av tiden sedan 20 januari 2017 varit lika ensidigt anti-Trump som MSNBC som ju haft ambitionen att vara motvikten till Fox News.

Det mest intressanta med Fox News är att dess bevakning efterhand blivit mer nyanserad vilket föranlett rader av hårda utfall mot kanalen i tweets från Donald Trump.

Nyligen utkom en bok om Trump i Vita huset av Casey B. Mulligan, ekonomiprofessor på University of Chicago. Mulligan är en klart konservativ ekonom som under en period av Trumpåren tjänstgjorde som  Chief Economist vid White House Council of Economic Advisers. Han ger i ”You’re Hired!: Untold Successes and Failures of a Populist President” en bild av arbetet i Vita huset som inte skiljer sig särskilt mycket från andra presidentadministrationers. Har han rätt? Tja, men det är Mulligans perspektiv som tål att man tar del av det. 

Det är också ett försvarstal för Trump och oavsett vad man tycker om det så kan man konstatera att det perspektivet inte är uppskattat i amerikanska medier i dag därför att det är alltför nyanserat.

I svenska medier kan man nog självkritiskt efter Trump – vare sig det blir januari 2021 eller januari 2025 – ställa sig frågan om mediernas huvuduppgift är att förse sin publik med olika infallsvinklar eller om uppgiften är att bedriva politisk krigföring.

Det är lätt att förstå att Trump provocerar och allt fler amerikanska kommentatorer har på senare tid mycket tydligt gått på linjen att det nu handlar om ett krig som ska sluta med att Trump inte blir omvald.

CNN når fram till många svenska tv-apparater bland annat genom Expressen TV men medier som söker komplicera en mycket enkel bild av Trumps år i Vita huset – alltså att det handlar om mer än vad han skriver på Twitter – når sällan fram. De utfall och det förtal som Trumps twittrande sprider älskas av medierna och av Trump själv men frågan är om det är hela den bild som bör mediegranskas.

Ett sådant exempel är den brittiske historikern Niall Ferguson som skrivit intressant om det kulturkrig som pågår i USA. Han har pekat på möjligheten att det träsk som pandemin utgör för presidenten kanske inte fäller honom i valet. De våldsamma upploppen under sommaren kan ha satt djupare spår än vad som syns nu i opinionsmätningarna.

Det intressanta och viktiga är att inse att det finns andra perspektiv, att det inte handlar om att avsätta en diktator utan att det faktiskt handlar om ett demokratiskt val.

Är mediernas uppgift då att bidra med fakta? Det är den centrala fråga som nu en betydande del av amerikanska medier svarar nej på.

Jay Rosen, professor i journalistik på New York University, har hävdat att Donald Trumps outtalade löfte till sin väljarbas är att han ska trycka ned elitmedierna.

Om Trump blir omvald om en månad beror det nog i huvudsak på den ekonomiska utvecklingen före pandemin och löftet att något liknande ska återkomma efter pandemin. Kulturkriget är kanske en bidragande orsak även om Trumps temperament fått elitmedierna att tappa fattningen.

Den nya medieverkligheten har bidragit till det vi ser i dag. I tilltagande utsträckning styrs amerikansk politisk kultur av tv-underhållningens logik, och det kommer knappast att förändras om Trump försvinner.

Trumps aggressiva språkbruk skrämmer även dem som i huvudsak står på den konservativa sidan i amerikansk politik.

Nyligen svarade Trump att han inte kunde garantera att han skulle acceptera en fredlig maktväxling om han förlorade. John Podhoretz skrev en upprörd krönika i New York Post där han frågade sig vad presidenten menade.

Antingen har han ingen aning om vad han gör och svarar utan att tänka på konsekvenserna. Eller så förbereder han en statskupp för att förgöra den amerikanska demokratin för att få stanna i Vita huset. Podhoretz pekade också på en annan tolkning: att skrämma väljarna att rösta på honom så att alternativet inte blir aktuellt

Detta är amerikansk politik som ett spel i och för medierna. Men är mediernas uppgift att engagera sig i spelet? Förtroendet för amerikanska medier har försämrats under Trump och det är svårt att tolka det som att det bara är presidentens fel.

Om man ser på det amerikanska presidentvalet ur ett svenskt medieperspektiv bör väl frågan vara densamma som den borde vara där: vilken är mediernas uppgift – kamporgan eller sanningssökare?

Janerik Larsson, rådgivare till Stiftelsen Fritt Näringsliv


Innehåll från ArocellAnnons

AroCell växer – satsar på snabbtest

En av AroCells snabbtest UBC® Rapid för urinblåsecancer.
En av AroCells snabbtest UBC® Rapid för urinblåsecancer.

Med sina tester ger diagnostikbolaget AroCell värdefull information för prognos, behandling och uppföljning av cancerpatienter. Nu utökar företaget sitt produktutbud med snabbtester. ”Det kommer vara en stor del av framtidens sjukvård”, säger Anders Hultman, bolagets vd.

Det svenska diagnostikbolaget AroCell utvecklar produkter som säkerställer att cancerpatienter får rätt behandling vid rätt tidpunkt. Bolaget är specialiserat inom onkologi och har tagit fram tester som mäter biomarkörer som TK1 och cytokeratiner i blodet eller urinen för att kunna optimera behandlingen mot bröst-, prostata- och urinblåsecancer. 

– Flera av våra produkter, används redan idag i klinik. Det innebär att patientens lidande minskar och att vårdgivaren inte behöver lägga resurser på verkningslösa behandlingar, säger AroCells vd Anders Hultman.

Utvecklar snabbtest

För att driva produktutvecklingen framåt köpte AroCell i mitten av 2021 bolaget IDL Biotech som har lång erfarenhet av snabbtester, vilket är en teknik som AroCell anser kommer bli allt vanligare inom vården.

– Coronapandemin har ökat allmänhetens acceptans för snabbtester. Att ge cancerpatienter en möjlighet att själva få en indikation på om sjukdomen har återkommit är en viktig del av framtidens behandlingsvård, säger professor Gunnar Steineck, medicinsk chef på AroCell som har mer än 35 års erfarenhet av forskning inom onkologi.

– Vi är väldigt glada över att ha fått in IDL Biotechs kompetens. Tack vare deras gedigna kunskap om snabbtester och vår expertis inom TK1 har vi tillsammans förflyttat oss fem år framåt i utvecklingen, säger Anders Hultman.

Pågående nyemission

För att möjliggöra framtidsplanerna och fortsätta växa internationellt genomför AroCell en företrädesemission på 86 miljoner kronor med teckningsperiod mellan den 31 januari och 14 februari. 

– Vi vill fokusera på att fortsätta rulla ut våra produkter i Europa och driva våra kliniska program i USA för att komma in på den amerikanska marknaden. Just nu har vi bara skrapat på ytan av produkternas försäljningspotential, säger Anders Hultman.

Läs om emissionen på AroCells hemsida. 

AroCell:
AroCell utvecklar och säljer tester för prognos, behandling och uppföljning av cancer. Testet TK 210 ELISA är CE-märkt sedan 2015 och kan användas på automatiserade plattformar, vilket ger möjlighet till snabb expansion.

www.arocell.com

Mer från Arocell

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Arocell och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?