Annons

Olyckligt när medierna deltar i politiska spelet

DEBATT. Några medier i USA har blivit lika polariserade som den första presidentdebatten. Kommentatorer har gått på linjen att det är ett krig som ska sluta med att Trump inte blir omvald. Trumps twittrande älskas av medierna och av Trump själv men det är inte hela den bild som bör mediegranskas, skriver USA-experten Janerik Larsson.

VINKLAT. CNN:s bevakning av den första presidentdebatten natten till onsdagen var ensidig och kanalen har profilerat sig som anti-Trump under hela mandatperioden, anser Janerik Larsson. Bilden är från tidigare i september.
VINKLAT. CNN:s bevakning av den första presidentdebatten natten till onsdagen var ensidig och kanalen har profilerat sig som anti-Trump under hela mandatperioden, anser Janerik Larsson. Bilden är från tidigare i september.Foto:Carolyn Kaster

Kan man lita på ledande amerikanska mediers bevakning av president Donald Trump?

Det enkla svaret på den frågan är nej, men med den reservationen att som alltid när det gäller amerikanska förhållanden så finns det inte några enkla, okomplicerade svar. Den som exempelvis läser New York Post får nästan varje dag läsa om vilken fantastisk president landet har och hur bekymmersamt det i olika avseenden vore om Joe Biden blev vald till president.

Några medier har valt att bli lika polariserade som den första debatten mellan de båda presidentkandidaterna. Det gäller exempelvis CNN vars bevakning efter den första debatten var antingen skrämmande eller skrattretande beroende på vilket humör man är på.

Det var som jag föreställer mig kinesisk eller sovjetisk propaganda-tv. Alla röster som hördes talade om hur usel Trump var och hur framgångsrik Bidens insats var.

Det paradoxala är att president Trump själv aktivt bidrar till den negativa bilden av hans insats.

Wall Street Journal har nu i fyra år på sin ledarsida å ena sidan pekat på vad man menat varit i mångt och mycket vettiga insatser av Trump-administrationen men å andra sidan varnat presidenten för den negativa effekten av hans retorik, hans tweetande och hans många falska påståenden.

Wall Street Journal har genomgående kritiserat Trumpadministrationen för den protektionistiska, isolationistiska handelspolitiken. Den oron gäller också vad som i de frågorna kan väntas under en president Biden. Någon kraftig kursändring är tyvärr knappast att vänta i sådana avseenden.

Att CNN provocerats av Trumps många attacker mot kanalen har inneburit att CNN under huvuddelen av tiden sedan 20 januari 2017 varit lika ensidigt anti-Trump som MSNBC som ju haft ambitionen att vara motvikten till Fox News.

Det mest intressanta med Fox News är att dess bevakning efterhand blivit mer nyanserad vilket föranlett rader av hårda utfall mot kanalen i tweets från Donald Trump.

Nyligen utkom en bok om Trump i Vita huset av Casey B. Mulligan, ekonomiprofessor på University of Chicago. Mulligan är en klart konservativ ekonom som under en period av Trumpåren tjänstgjorde som  Chief Economist vid White House Council of Economic Advisers. Han ger i ”You’re Hired!: Untold Successes and Failures of a Populist President” en bild av arbetet i Vita huset som inte skiljer sig särskilt mycket från andra presidentadministrationers. Har han rätt? Tja, men det är Mulligans perspektiv som tål att man tar del av det. 

Det är också ett försvarstal för Trump och oavsett vad man tycker om det så kan man konstatera att det perspektivet inte är uppskattat i amerikanska medier i dag därför att det är alltför nyanserat.

I svenska medier kan man nog självkritiskt efter Trump – vare sig det blir januari 2021 eller januari 2025 – ställa sig frågan om mediernas huvuduppgift är att förse sin publik med olika infallsvinklar eller om uppgiften är att bedriva politisk krigföring.

Det är lätt att förstå att Trump provocerar och allt fler amerikanska kommentatorer har på senare tid mycket tydligt gått på linjen att det nu handlar om ett krig som ska sluta med att Trump inte blir omvald.

CNN når fram till många svenska tv-apparater bland annat genom Expressen TV men medier som söker komplicera en mycket enkel bild av Trumps år i Vita huset – alltså att det handlar om mer än vad han skriver på Twitter – når sällan fram. De utfall och det förtal som Trumps twittrande sprider älskas av medierna och av Trump själv men frågan är om det är hela den bild som bör mediegranskas.

Ett sådant exempel är den brittiske historikern Niall Ferguson som skrivit intressant om det kulturkrig som pågår i USA. Han har pekat på möjligheten att det träsk som pandemin utgör för presidenten kanske inte fäller honom i valet. De våldsamma upploppen under sommaren kan ha satt djupare spår än vad som syns nu i opinionsmätningarna.

Det intressanta och viktiga är att inse att det finns andra perspektiv, att det inte handlar om att avsätta en diktator utan att det faktiskt handlar om ett demokratiskt val.

Är mediernas uppgift då att bidra med fakta? Det är den centrala fråga som nu en betydande del av amerikanska medier svarar nej på.

Jay Rosen, professor i journalistik på New York University, har hävdat att Donald Trumps outtalade löfte till sin väljarbas är att han ska trycka ned elitmedierna.

Om Trump blir omvald om en månad beror det nog i huvudsak på den ekonomiska utvecklingen före pandemin och löftet att något liknande ska återkomma efter pandemin. Kulturkriget är kanske en bidragande orsak även om Trumps temperament fått elitmedierna att tappa fattningen.

Den nya medieverkligheten har bidragit till det vi ser i dag. I tilltagande utsträckning styrs amerikansk politisk kultur av tv-underhållningens logik, och det kommer knappast att förändras om Trump försvinner.

Trumps aggressiva språkbruk skrämmer även dem som i huvudsak står på den konservativa sidan i amerikansk politik.

Nyligen svarade Trump att han inte kunde garantera att han skulle acceptera en fredlig maktväxling om han förlorade. John Podhoretz skrev en upprörd krönika i New York Post där han frågade sig vad presidenten menade.

Antingen har han ingen aning om vad han gör och svarar utan att tänka på konsekvenserna. Eller så förbereder han en statskupp för att förgöra den amerikanska demokratin för att få stanna i Vita huset. Podhoretz pekade också på en annan tolkning: att skrämma väljarna att rösta på honom så att alternativet inte blir aktuellt

Detta är amerikansk politik som ett spel i och för medierna. Men är mediernas uppgift att engagera sig i spelet? Förtroendet för amerikanska medier har försämrats under Trump och det är svårt att tolka det som att det bara är presidentens fel.

Om man ser på det amerikanska presidentvalet ur ett svenskt medieperspektiv bör väl frågan vara densamma som den borde vara där: vilken är mediernas uppgift – kamporgan eller sanningssökare?

Janerik Larsson, rådgivare till Stiftelsen Fritt Näringsliv


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?