1515
Annons

Olle Wästberg: Wikströms och Wetterstrands sidouppdrag bra för demokratin

Från början var det en självklarhet att förtroendevalda hade uppdrag i näringslivet. Idén om att politikern ska vara fri från alla kontakter med företag bygger skadliga murar, isolerar politiker och försämrar demokratin, skriver OLLE WÄSTBERG, tidigare riksdagsledamot, statssekreterare och demokratiutredare.

Sveriges valda politiker har blivit alltmer professionaliserade. Den som är riksdagsledamot har det politiska uppdraget som yrke. Professionaliseringen medför isolering och elitisering. Det är en av förklaringarna till att klyftorna mellan väljare och valda ökar, något vi kunde konstatera i Demokratiutredningen.

Partiernas praxis har byggt upp en mur mot näringslivet. Att Liberalerna nu lyft bort Cecilia Wikström som EU-kandidat, eftersom hon är styrelseledamot i två företag, illustrerar detta. Liksom att regeringen kritiseras för att Maria Wetterstrand får utreda flygbränslet, samtidigt som hon sitter i en företagsstyrelse.

Går vi tillbaka i tiden var det självklart att riksdagsledamöter hade andra jobb parallellt med riksdagsuppdraget. Fram till 1950-talet sammanträdde riksdagen normalt bara några månader om året och arvodet var därefter. Det dröjde till 1960-talet innan riksdagsarvode motsvarade ett vanligt heltidsjobb. Det innebar att ledamöterna hade andra inkomstkällor. Det gjorde att de fick insikter i arbetsmarknaden, inte minst i företagsamheten, och hade breda kontaktytor.

När frågan om pensioner till riksdagsledamöter 1947 första gången togs upp avvisades det. Riksdagsmannen Elon Andersson (fp) menade att det var osunt för demokratin om ledamotskapet skulle ses som ett yrke och att pension inte borde utgå ”för en sådan episod i en medborgares liv”. 

Bertil Ohlin, under 23 år partiledare för Folkpartiet, kombinerade riksdagsledamotskapet med att vara professor på Handelshögskolan. Dessutom hade han styrelseuppdrag och var rådgivare till Enskilda banken. Gunnar Hedlund, under 22 år centerledare, var också samtidigt koncernchef för skogsbolaget NCB.

Sådant uppfattades sällan som komplicerat eller negativt. Min egen erfarenhet är att när jag själv 1976, som 30-åring, kom in i riksdagen var jag VD för stiftelsen Aktiefrämjandet, som hade till uppgift att försöka få fler svenskar att spara i aktier. Jag behöll VD-jobbet och eftersom min lön var mer än dubbelt så hög som riksdagsarvodet drogs arvodet av från lönen, men jag fick mer betalt från Aktiefrämjandet än från riksdagen. Detta används aldrig som ett argument mot mig, tvärtom. Att jag var VD på Aktiefrämjandet sågs som en merit, vilket gjorde att jag blev ledamot i finansutskottet. På samma sätt blev företagare ledamöter i näringsutskottet och fackliga ombudsmän i arbetsmarknadsutskottet. Syftet var att ta vara på kunskap och erfarenhet.

Allt sådant är främmande nu, i varje fall när det gäller näringslivet. Det finns en informell LO-grupp i riksdagen. Om någon är aktiv i Amnesty är det sannolikt ett argument för placering i utrikesutskottet, liksom det uppfattas som naturligt att en styrelseledamot i Rädda barnen arbetar för att barnkonventionen ska inkluderas i svensk lagstiftning.

Företagen uppfattas på annat sätt. Att Maria Wetterstrand, som kombinerar betydande kunskaper om miljö med erfarenhet från riksdagen, blir erbjudan att sitta i en företagsstyrelse är inte konstigt. Genom att acceptera det fick företaget, som arbetar med miljövänligt bränsle, insikter i det offentliga beslutsfattandet samtidig som Wetterstrand lär sig om de ekonomiska förutsättningarna för att kunna få miljövänlig produktion. Det gör henne till lämplig utredare om grönt flygbränsle. Och en utredning är en offentlig handling som sedan regering och riksdag ska ta ställning till. Besluten fattas inte av utredningen.

Liknande gäller för Cecilia Wikström. Att företag vill utnyttja hennes kunnighet är inte förvånande. Likaså är det ett värde att Wikström får löpande kunskap om hur företag fungerar. 

Det som kan uppstå som problem är om uppdragen skapar ett ekonomiskt beroende. Främst gäller det om de förtroendevalda är stora aktieägare. Att Wetterstrand köpt aktier som blivit värda 180.000 anges som ett argument mot henne.

Salig Folkpartiet var dock stolt över att Antonia Ax:son Johnson, en av världens rikaste kvinnor, satt i kommunfullmäktige för partiet och var medlem i partistyrelsen. Moderate Per Westerberg, en av de största aktieägarna i ASEA, satt i näringsutskottet och blev sedan näringsminister. Moderate Gunnar Hökmark har kombinerat sin ställning som europaparlamentariker med att sitta i styrelser, bland annat för ett försäkringsbolag.

Att ha inkomster också från annat håll än det politiska uppdraget kan dessutom bidra till att de valda blir mindre beroende av sitt politiska uppdrag och därigenom får större integritet. Börsnoterade företag har etiska regler som handlar om risk för insider-handel. Också folkvalda som sitter i företagsstyrelser måste följa dessa regler.

Just hemlig finansiell information skapar begränsningar. När jag själv 1991 blev statssekreterare i finansdepartementet lämnade jag omedelbart två styrelser där man gjorde kapitalplaceringar. Annat hade varit oetiskt och delvis olagligt.

Det bör inte vara någon hemlighet vilka sidouppdrag den folkvalda har. Transparensen ska vara total. Därför var det naturligt att Cecilia Wikström berättade för Liberalernas ledning vilka styrelseuppdrag hon fått, liksom att Maria Wetterstrand informerade regeringen om sitt styrelseuppdrag och om att hon köpt aktier.

Den rena lobbyismen är olämplig. Också detta löses genom full transparens.

Fredrik Reinfeldt betecknade, när han var statsminister, näringslivet som ett ”särintresse”. Nu – med Cecilia Wikström och Maria Wetterstrand som verktyg – byggs än högre murar mellan näringsliv och politik. Det innebär en allvarlig isolering av politiken.

Olle Wästberg

Ordförande i 2014 års Demokratiutredning.


Innehåll från FujitsuAnnons

Vinn kampen om talangerna – med smart och stöttande arbetsplats

Mathias Åberg, chef för konceptet Work Life Shift vid Fujitsu Sweden.
Mathias Åberg, chef för konceptet Work Life Shift vid Fujitsu Sweden.

Efter två års pandemi kämpar många företag med att hitta formerna för det nya normala – en hybrid arbetsmodell som ger full flexibilitet för medarbetaren och driver verksamheten framåt i en snabbt föränderlig värld.

– Vi hjälper organisationer att skapa smarta digitala arbetsplatser för alla, både tjänstemän och personal i frontlinjen, säger Mathias Åberg, chef för konceptet Work Life Shift vid Fujitsu Sweden.

Läs mer om Fujitsu Work Life Shift

Pandemin har accelererat transformationen mot en hybrid värld där data, tillgångar och personal finns på alla möjliga platser. Det skapar nya möjligheter och utmaningar på våra arbetsplatser.

En källa till frustration är att företagens it-system ofta ligger spridda i flera olika miljöer. Det innebär en komplexitet som gör det svårt att dra nytta av systemen på ett smidigt sätt. I värsta fall blir de istället en distraktion som tar fokus från kärnuppdraget.

– Medarbetarna har ju valt sin arbetsgivare för att få jobba med något de tycker är spännande, utvecklande och roligt. Då vill de också känna att de bidrar och får fokusera på uppdraget som de är anställda för att utföra. Man vill till exempel inte sitta och tidrapportera i en massa krångliga system, eller behöva logga in på flera olika ställen för olika uppgifter, säger Mathias Åberg på Fujitsu Sweden.

Han leder företagets satsning på konceptet Work Life Shift, en hybrid arbetsmodell tänkt att ge alla medarbetare den flexibilitet de behöver i just sin roll och uppgift. Det gäller såväl läkaren som sitter på sängkanten med en patient, som butikspersonal som rör sig bland klädintresserade kunder för att prata mode och färgval.

– De vill inte vara låsta vid kassan för att ta betalt eller tvingas gå till en dator på kontoret för att få information, när de har som uppdrag att vara ute hos kunder eller vårdtagare och delge sin expertis i alla möjliga situationer. Vi hjälper företag att implementera en modern digital arbetsplats för hela organisationen, även personal i frontlinjen, så att de kan utveckla sin service och roll gentemot kund, säger Mathias Åberg.

Ökad delaktighet och engagemang

Det här är en typ av yrkesgrupper som länge varit lite förbisedd i digitaliseringen, menar han. Historiskt har mycket gjorts inom tillverkningsindustri med stöd av robotar och automation, och för tjänstemän med digitala stödverktyg.

– Nu slås de här två utvecklingsspåren ihop, vilket möjliggör leverans av lösningar till alla typer av roller. Med digitalt stöd som man har lätt tillgång till – oavsett om man använder en dator, surfplatta, smartwatch eller annan digital enhet – kan både tjänstemännen och frontlinjens experter utveckla affären och kundupplevelsen i just sin del av processen. Det ger ökad delaktighet och engagemang hos medarbetarna, vilket i förlängningen även driver kundernas engagemang, säger Mathias Åberg och poängterar att det här är avgörande i en tid då många branscher har svårt att hitta och behålla kompetens:

– Det gäller att förstå vad som verkligen engagerar medarbetarna, se till att ta vara på detta och låta specialisterna driva utvecklingen mot företagets uppsatta mål – utan onödiga tidstjuvar. Och det gör man bäst genom att ta bort repetitiva administrativa arbetsuppgifter, minska antalet system som man interagerar med och använda rätt kommunikationssätt och kanal för rätt budskap med hjälp av digitala samarbetsplattformar.

Kräver ett helhetsperspektiv

Lätt i teorin, men desto svårare att få till i praktiken, inte minst när oro i omvärlden gör att det som är rätt i dag kan vara fel imorgon. Företag behöver vara förberedda på att ställa om snabbt och fortsätta driva innovation för att öka sin konkurrenskraft även när förutsättningarna förändras. För vissa är det en överlevnadsfråga, vilket inte minst visade sig under pandemin då många företag tvingades ändra sina sätt att arbeta. Det har gett lärdomar att ta med sig inför kommande utmaningar.

En internationell undersökning som Fujitsu förra året genomförde i samarbete med Harvard Business Review visar till exempel att 89 procent av de tillfrågade förväntar sig att deras organisationer ska anta en hybrid arbetsmodell. 61 procent uppger att det varit en måttlig eller betydande utmaning att upprätthålla arbetsplatsrelationer under det senaste årets distansarbete. Och 46 procent förväntar sig att deras organisation framöver kommer att konfigurera om kontorets utformning.

– Avgörande för att lyckas är att se införandet av en modern digital arbetsplats som en förändringsresa – inte bara en teknik. Detta kräver ett helhetsperspektiv med fullt fokus på såväl människor som processer och företagskultur. Vi har verktyg och strategier för att bistå företag i den här resan, och gör ofta implementeringen tillsammans med HR-avdelningen, säger Mathias Åberg och framhåller fördelarna med att köpa en digital arbetsplats som tjänst:

– Det innebär att vi som leverantör tar över en stor del av det tekniska underhållet av infrastrukturen, och ser till att hålla den uppdaterad i en moder molnmiljö som säkerställer att informationen är skyddad på rätt sätt. Företagens egna it-avdelningar kan då använda den frigjorda tiden till att fokusera mer på de applikationer som skapar värde för kunden.

Läs mer om Fujitsu Work Life Shift  

 

Mer från Fujitsu

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fujitsu och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?