Annons

Olle Wästberg: Wikströms och Wetterstrands sidouppdrag bra för demokratin

Från början var det en självklarhet att förtroendevalda hade uppdrag i näringslivet. Idén om att politikern ska vara fri från alla kontakter med företag bygger skadliga murar, isolerar politiker och försämrar demokratin, skriver OLLE WÄSTBERG, tidigare riksdagsledamot, statssekreterare och demokratiutredare.

Sveriges valda politiker har blivit alltmer professionaliserade. Den som är riksdagsledamot har det politiska uppdraget som yrke. Professionaliseringen medför isolering och elitisering. Det är en av förklaringarna till att klyftorna mellan väljare och valda ökar, något vi kunde konstatera i Demokratiutredningen.

Partiernas praxis har byggt upp en mur mot näringslivet. Att Liberalerna nu lyft bort Cecilia Wikström som EU-kandidat, eftersom hon är styrelseledamot i två företag, illustrerar detta. Liksom att regeringen kritiseras för att Maria Wetterstrand får utreda flygbränslet, samtidigt som hon sitter i en företagsstyrelse.

Går vi tillbaka i tiden var det självklart att riksdagsledamöter hade andra jobb parallellt med riksdagsuppdraget. Fram till 1950-talet sammanträdde riksdagen normalt bara några månader om året och arvodet var därefter. Det dröjde till 1960-talet innan riksdagsarvode motsvarade ett vanligt heltidsjobb. Det innebar att ledamöterna hade andra inkomstkällor. Det gjorde att de fick insikter i arbetsmarknaden, inte minst i företagsamheten, och hade breda kontaktytor.

När frågan om pensioner till riksdagsledamöter 1947 första gången togs upp avvisades det. Riksdagsmannen Elon Andersson (fp) menade att det var osunt för demokratin om ledamotskapet skulle ses som ett yrke och att pension inte borde utgå ”för en sådan episod i en medborgares liv”. 

Bertil Ohlin, under 23 år partiledare för Folkpartiet, kombinerade riksdagsledamotskapet med att vara professor på Handelshögskolan. Dessutom hade han styrelseuppdrag och var rådgivare till Enskilda banken. Gunnar Hedlund, under 22 år centerledare, var också samtidigt koncernchef för skogsbolaget NCB.

Sådant uppfattades sällan som komplicerat eller negativt. Min egen erfarenhet är att när jag själv 1976, som 30-åring, kom in i riksdagen var jag VD för stiftelsen Aktiefrämjandet, som hade till uppgift att försöka få fler svenskar att spara i aktier. Jag behöll VD-jobbet och eftersom min lön var mer än dubbelt så hög som riksdagsarvodet drogs arvodet av från lönen, men jag fick mer betalt från Aktiefrämjandet än från riksdagen. Detta används aldrig som ett argument mot mig, tvärtom. Att jag var VD på Aktiefrämjandet sågs som en merit, vilket gjorde att jag blev ledamot i finansutskottet. På samma sätt blev företagare ledamöter i näringsutskottet och fackliga ombudsmän i arbetsmarknadsutskottet. Syftet var att ta vara på kunskap och erfarenhet.

Allt sådant är främmande nu, i varje fall när det gäller näringslivet. Det finns en informell LO-grupp i riksdagen. Om någon är aktiv i Amnesty är det sannolikt ett argument för placering i utrikesutskottet, liksom det uppfattas som naturligt att en styrelseledamot i Rädda barnen arbetar för att barnkonventionen ska inkluderas i svensk lagstiftning.

Företagen uppfattas på annat sätt. Att Maria Wetterstrand, som kombinerar betydande kunskaper om miljö med erfarenhet från riksdagen, blir erbjudan att sitta i en företagsstyrelse är inte konstigt. Genom att acceptera det fick företaget, som arbetar med miljövänligt bränsle, insikter i det offentliga beslutsfattandet samtidig som Wetterstrand lär sig om de ekonomiska förutsättningarna för att kunna få miljövänlig produktion. Det gör henne till lämplig utredare om grönt flygbränsle. Och en utredning är en offentlig handling som sedan regering och riksdag ska ta ställning till. Besluten fattas inte av utredningen.

Liknande gäller för Cecilia Wikström. Att företag vill utnyttja hennes kunnighet är inte förvånande. Likaså är det ett värde att Wikström får löpande kunskap om hur företag fungerar. 

Det som kan uppstå som problem är om uppdragen skapar ett ekonomiskt beroende. Främst gäller det om de förtroendevalda är stora aktieägare. Att Wetterstrand köpt aktier som blivit värda 180.000 anges som ett argument mot henne.

Salig Folkpartiet var dock stolt över att Antonia Ax:son Johnson, en av världens rikaste kvinnor, satt i kommunfullmäktige för partiet och var medlem i partistyrelsen. Moderate Per Westerberg, en av de största aktieägarna i ASEA, satt i näringsutskottet och blev sedan näringsminister. Moderate Gunnar Hökmark har kombinerat sin ställning som europaparlamentariker med att sitta i styrelser, bland annat för ett försäkringsbolag.

Att ha inkomster också från annat håll än det politiska uppdraget kan dessutom bidra till att de valda blir mindre beroende av sitt politiska uppdrag och därigenom får större integritet. Börsnoterade företag har etiska regler som handlar om risk för insider-handel. Också folkvalda som sitter i företagsstyrelser måste följa dessa regler.

Just hemlig finansiell information skapar begränsningar. När jag själv 1991 blev statssekreterare i finansdepartementet lämnade jag omedelbart två styrelser där man gjorde kapitalplaceringar. Annat hade varit oetiskt och delvis olagligt.

Det bör inte vara någon hemlighet vilka sidouppdrag den folkvalda har. Transparensen ska vara total. Därför var det naturligt att Cecilia Wikström berättade för Liberalernas ledning vilka styrelseuppdrag hon fått, liksom att Maria Wetterstrand informerade regeringen om sitt styrelseuppdrag och om att hon köpt aktier.

Den rena lobbyismen är olämplig. Också detta löses genom full transparens.

Fredrik Reinfeldt betecknade, när han var statsminister, näringslivet som ett ”särintresse”. Nu – med Cecilia Wikström och Maria Wetterstrand som verktyg – byggs än högre murar mellan näringsliv och politik. Det innebär en allvarlig isolering av politiken.

Olle Wästberg

Ordförande i 2014 års Demokratiutredning.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?