1515
Annons

Olle Wästberg: Sju mål för psykförsvaret

DEBATT. Den nya psykförsvarsmyndigheten måste bli fristående från militären och få till uppgift att stödja fria medier. Andra demokratiers befolkningar måste bli medvetna om att Sverige är en kämpande demokrati för att vi snabbt ska få hjälp. Det måste förberedas i fredstid, skriver publicisten Olle Wästberg.

UTMANING. Det är fullt möjligt att manipulbera rörlig bild, så att personer med korrekta läpprörelser säger saker de aldrig sagt. Det är en av anledningarna till att psykförsvaret måste ligga i framkant, anser Olle Wästberg.
UTMANING. Det är fullt möjligt att manipulbera rörlig bild, så att personer med korrekta läpprörelser säger saker de aldrig sagt. Det är en av anledningarna till att psykförsvaret måste ligga i framkant, anser Olle Wästberg.Bild:Christine Olsson

Det ryska anfallet mot Georgien 2008 började med propaganda, det första ”hybridkriget”. Märkligt nog lade alliansregeringen två månader senare ned Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF).

Därefter har informationsaggressionen ökat. I de senaste valrörelserna i USA, Nederländerna, Frankrike, Tyskland och Österrike har bevisligen Ryssland agerat. Det ryska målet med desinformationskampanjer i väst är att underminera den nationella enigheten och förtroendet för beslutsfattare.

Samma metoder som används i informationskrig förekommer också för att manipulera börskurser. Redan 1995 kom ett trovärdigt pressmeddelande på Ericssons brevpapper. Det sa att Ericsson fått bud på övertagande från Motorola. I sista stund upptäckte Dagens industri lögnen och en dementi hann ut innan börsen öppnade. Det är ett exempel av många. För några år sedan spriddes ett brev undertecknat av försvarsminister Peter Hultqvist om att Bofors skulle leverera vapen till Ukraina. En ren förfalskning med rysk källa.

I Försvarsberedningen rapport ”Motståndskraft” föreslogs bland annat återupprättandet av en särskild myndighet för psykologiskt försvar. Stefan Löfven berättade på Folk och Försvar-konferensen i Sälen att regeringen nu beslutat om detta. Löfvens utgångspunkt var riskerna inför valet. Det är dock väl snävt perspektiv.

När SPF lades ner fick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ta över vissa uppgifter. MSB har för detta en kompetent avdelning, som kan vara en bas för den nya myndigheten. MSB är en jätteorganisation och psykförsvaret har haft en undanskymd roll i den offentliga informationen. Just därför är det nödvändigt med en egen myndighet med ambition att vara kunskapsbas och nå ut offentligt.

Det är viktigt att den nya psykförsvarsmyndigheten blir fristående från militären och bland sina uppgifter har att stödja fria medier. Jag var själv krigsplacerad som avdelningschef på SPF. De övningar som hölls visade ofta behovet av en självständig myndighet som värnade om mediernas frihet. I en övning om ett krig på Gotland hade en färja med 1 800 flyktingar torpederats. Hur skulle vi informera? Inte alls, sa militären, medierna ska tystas. Från psykförsvaret påpekade vi att anhöriga skulle undra och att influtna kroppar i Östergötlands skärgård skulle leda till samhällsfarlig ryktesspridning.

Det psykologiska försvaret växte fram ur en reaktion mot andra världskrigets självcensur, mot Statens informationsstyrelse som sände ut de ”grå lapparna” med publiceringsförbud. Dessutom ingrep regeringen mot Torgny Segerstedts Handelstidning, J A Selanders Eskilstuna-Kuriren och Ture Nermans Trots allt, tidningar som vågade kritisera Nazi-Tyskland. En fri press måste värnas också i kris och krig. Den nya myndigheten bör alltså ha bredd och en rad uppgifter.

1. Viktigast är att hitta informationsangrepp och ge omedelbart offentlighet åt dem. Det ökar kunskapen om att man inte kan lita på allt som syns på nätet eller i medier.

2. En central uppgift för den nya myndigheten måste vara att ge utländska medier förutsättningar att arbeta i Sverige också under kris. Försvaret bygger på att vi ska få stöd från andra demokratier. Dessa länders befolkningar måste bli medvetna om att Sverige är en kämpande demokrati för att vi snabbt ska få hjälp. Det måste förberedas i fredstid.

3. Nästa tekniska manipulation är rörlig bild där personer, med korrekta läpprörelser, säger saker de aldrig sagt. Utvecklingen går snabbt och psykförsvarsmyndigheten måste ligga i framkant. Det kräver samarbete med forskningsinstitutioner. Avdelningen CATS på Försvarshögskolan, ledd av Lars Nicander, har byggt upp stor kompetens. Denna bör inkluderas i den nya myndigheten.

4. UD borde ha en avdelning för att identifiera psykologisk krigföring riktad mot Sverige, liksom hur länder utsätts för eller använder sig av informationsaktioner. Sveriges 98 utlandsmyndigheter är en bra bas.

5. I en krigssituation bör den nya myndigheten ha huvudansvaret för samhällsinformation. Det kräver att den har möjlighet att krigsplacera informationseliten. Också Public service bör finnas med i planeringen för samhällsinformation i krissituationer.

6. Psykförsvarsmyndigheten måste samarbeta med andra som arbetar mot cyberkrig. I en övning som hölls 1997 var en av inspelen att främmande makt hackade styrsystemet för Stockholms tunnelbana och åstadkom en krock vid T-centralen med hundratals döda. Medan all uppmärksamhet i Sverige låg på olyckan började ett militärt angrepp. Också i fredstid kan cyberattacker påverka stabiliteten.

7. Psykförsvarsmyndigheten bör vara ett centrum för källkritik. Nödvändigheten av detta för demokratins framtid poängterade vi i Demokratiutredningen.

En ny, självständig psykförsvarsmyndighet bör inte endast grundas på försvarsbehovet, utan på att löpande öka kunskapen om informationsmanipulationer.


Olle Wästberg, tidigare chefredaktör för Expressen och tidigare statlig demokratiutredare

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Replik: Skamlöst låta hyresgästerna stå för notan

Hyreshöjningar i Stockholm om 9,5 procent som Fastighetsägarna kräver i förhandlingarna är orimliga, skriver företrädare för Hyresgästföreningen. 

Foto:Hasse Holmberg / TT

Fastighetsägarna i Stockholm gick ut i DI debatt med beskedet att de vill chockhöja hyrorna i Stockholm med 9,5 procent. Inför de stundande årliga hyresförhandlingarna gick Fastighetsägarna Stockholm ut på DI debatt med beskedet att de vill chockhöja hyrorna i Stockholm med 9,5 procent. 

Vi på Hyresgästföreningen vill vara tydliga – utspelet från Fastighetsägarna kommer inte från en bransch som kämpar för sin överlevnad. Fastighetsbranschen är en av de mest lönsamma och har länge varit gynnad av lågräntemiljö och låga energipriser. Över tid har dessutom hyresökningarna varit betydligt högre än inflationstakten. Här borde finnas tillräckligt stora marginaler att ta av. Vilken annan bransch menar att de ska kunna gå ur en omfattande samhällskris med orubbade vinstmarginaler?  

Hyresgästföreningen kommer aldrig gå med på att låta Sveriges hyresgäster stå för hela notan när hyresvärdarnas kostnader ökar i samhällskrisen. En chockhöjning av hyrorna med 9,5 procent som dessutom är permanent. Om det nu handlar om att täcka upp för tillfälliga kostnadsökningar, varför kommer då inga förslag och löften om att sänka hyrorna när inflationen minskar?

Hyresgäster lägger redan en orimligt stor andel av sin disponibla inkomst på sitt boende. Enligt SCB lägger kvinnor över 65 år som bor i hyresrätt närmare 40 procent av sin inkomst på boendet. För ensamstående med barn är siffran 34 procent. Med så kraftiga höjningar som Fastighetsägarna yrkar på kommer konsumtionsutrymmet minska ytterligare. Det vore oansvarigt då det riskerar att spä på den ekonomiska krisen ännu mer.  

Fastighetsägarna påstår att Hyresgästkollektivet till skillnad från dem som äger sitt boende är bättre skyddade mot kostnadsökningar. Det stämmer inte. Till att börja med är det en grupp som redan har lägre inkomster, dessutom lägger de redan en större andel av sin disponibla inkomst på sitt boende jämfört med de som äger sin villa eller lägenhet. Hyresgästerna har heller inte heller gynnats av skattesubventioner som de med ägt boende har. Lägg till det skenande mat- och elpriser och vi ser en väldigt oroande utveckling för våra medlemmar. 

Hyresgästföreningen får redan mängder av samtal varje dag från oroliga hyresgäster med ansträngd ekonomi och vi ser att allt fler kommer få det svårt att få ihop det i slutet av månaden om Fastighetsägarna får igenom sina hyreskrav. Det riskerar en situation där allt fler vräks från sina bostäder, när de inte har råd att betala hyran. Med en hyreshöjning på 9,5 procent börjar det bli kämpigt även för yrkesgrupper som poliser och undersköterskor att bo i Stockholm, där hyrorna är landets högsta och med högst antal ensamhushåll, nära 40 procent. 

Vi har ett väl fungerande förhandlingssystem i Sverige, som gett både hyresvärdar och hyresgäster trygghet och stabilitet över tid. Hyresgästerna får en rimlig, hållbar och förutsägbar hyresutveckling. Ett stabilt system gynnar också hyresvärdarna och fastighetsägarna eftersom det ökar deras möjlighet att upprätthålla god kvalitet i förvaltningen och bra underhåll av sina fastigheter. Ska det gå till så som Fastighetsägarna föreslår, med kraftiga hyreshöjningar vid varje samhällsförändring får vi det omvända: ett svajigt system med stora hyressvängningar - helt fel riktning att gå när världen är i gungning.

Fastighetsägarna säger att de avser hedra den överenskommelse som träffats mellan hyresmarknadens parter. Det är positivt. Men nu är det upp till bevis. Vi behöver ansvarsfulla parter som skapar stabilitet istället för oro. 

 

Susanne Sjöblom, ordförande Hyresgästföreningen region Stockholm

Sofia Kloo, förhandlingschef på Hyresgästföreningen region Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera