Olle Wästberg: Sju mål för psykförsvaret

DEBATT. Den nya psykförsvarsmyndigheten måste bli fristående från militären och få till uppgift att stödja fria medier. Andra demokratiers befolkningar måste bli medvetna om att Sverige är en kämpande demokrati för att vi snabbt ska få hjälp. Det måste förberedas i fredstid, skriver publicisten Olle Wästberg.

UTMANING. Det är fullt möjligt att manipulbera rörlig bild, så att personer med korrekta läpprörelser säger saker de aldrig sagt. Det är en av anledningarna till att psykförsvaret måste ligga i framkant, anser Olle Wästberg.
UTMANING. Det är fullt möjligt att manipulbera rörlig bild, så att personer med korrekta läpprörelser säger saker de aldrig sagt. Det är en av anledningarna till att psykförsvaret måste ligga i framkant, anser Olle Wästberg.Bild:Christine Olsson

Det ryska anfallet mot Georgien 2008 började med propaganda, det första ”hybridkriget”. Märkligt nog lade alliansregeringen två månader senare ned Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF).

Därefter har informationsaggressionen ökat. I de senaste valrörelserna i USA, Nederländerna, Frankrike, Tyskland och Österrike har bevisligen Ryssland agerat. Det ryska målet med desinformationskampanjer i väst är att underminera den nationella enigheten och förtroendet för beslutsfattare.

Samma metoder som används i informationskrig förekommer också för att manipulera börskurser. Redan 1995 kom ett trovärdigt pressmeddelande på Ericssons brevpapper. Det sa att Ericsson fått bud på övertagande från Motorola. I sista stund upptäckte Dagens industri lögnen och en dementi hann ut innan börsen öppnade. Det är ett exempel av många. För några år sedan spriddes ett brev undertecknat av försvarsminister Peter Hultqvist om att Bofors skulle leverera vapen till Ukraina. En ren förfalskning med rysk källa.

I Försvarsberedningen rapport ”Motståndskraft” föreslogs bland annat återupprättandet av en särskild myndighet för psykologiskt försvar. Stefan Löfven berättade på Folk och Försvar-konferensen i Sälen att regeringen nu beslutat om detta. Löfvens utgångspunkt var riskerna inför valet. Det är dock väl snävt perspektiv.

När SPF lades ner fick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ta över vissa uppgifter. MSB har för detta en kompetent avdelning, som kan vara en bas för den nya myndigheten. MSB är en jätteorganisation och psykförsvaret har haft en undanskymd roll i den offentliga informationen. Just därför är det nödvändigt med en egen myndighet med ambition att vara kunskapsbas och nå ut offentligt.

Det är viktigt att den nya psykförsvarsmyndigheten blir fristående från militären och bland sina uppgifter har att stödja fria medier. Jag var själv krigsplacerad som avdelningschef på SPF. De övningar som hölls visade ofta behovet av en självständig myndighet som värnade om mediernas frihet. I en övning om ett krig på Gotland hade en färja med 1 800 flyktingar torpederats. Hur skulle vi informera? Inte alls, sa militären, medierna ska tystas. Från psykförsvaret påpekade vi att anhöriga skulle undra och att influtna kroppar i Östergötlands skärgård skulle leda till samhällsfarlig ryktesspridning.

Det psykologiska försvaret växte fram ur en reaktion mot andra världskrigets självcensur, mot Statens informationsstyrelse som sände ut de ”grå lapparna” med publiceringsförbud. Dessutom ingrep regeringen mot Torgny Segerstedts Handelstidning, J A Selanders Eskilstuna-Kuriren och Ture Nermans Trots allt, tidningar som vågade kritisera Nazi-Tyskland. En fri press måste värnas också i kris och krig. Den nya myndigheten bör alltså ha bredd och en rad uppgifter.

1. Viktigast är att hitta informationsangrepp och ge omedelbart offentlighet åt dem. Det ökar kunskapen om att man inte kan lita på allt som syns på nätet eller i medier.

2. En central uppgift för den nya myndigheten måste vara att ge utländska medier förutsättningar att arbeta i Sverige också under kris. Försvaret bygger på att vi ska få stöd från andra demokratier. Dessa länders befolkningar måste bli medvetna om att Sverige är en kämpande demokrati för att vi snabbt ska få hjälp. Det måste förberedas i fredstid.

3. Nästa tekniska manipulation är rörlig bild där personer, med korrekta läpprörelser, säger saker de aldrig sagt. Utvecklingen går snabbt och psykförsvarsmyndigheten måste ligga i framkant. Det kräver samarbete med forskningsinstitutioner. Avdelningen CATS på Försvarshögskolan, ledd av Lars Nicander, har byggt upp stor kompetens. Denna bör inkluderas i den nya myndigheten.

4. UD borde ha en avdelning för att identifiera psykologisk krigföring riktad mot Sverige, liksom hur länder utsätts för eller använder sig av informationsaktioner. Sveriges 98 utlandsmyndigheter är en bra bas.

5. I en krigssituation bör den nya myndigheten ha huvudansvaret för samhällsinformation. Det kräver att den har möjlighet att krigsplacera informationseliten. Också Public service bör finnas med i planeringen för samhällsinformation i krissituationer.

6. Psykförsvarsmyndigheten måste samarbeta med andra som arbetar mot cyberkrig. I en övning som hölls 1997 var en av inspelen att främmande makt hackade styrsystemet för Stockholms tunnelbana och åstadkom en krock vid T-centralen med hundratals döda. Medan all uppmärksamhet i Sverige låg på olyckan började ett militärt angrepp. Också i fredstid kan cyberattacker påverka stabiliteten.

7. Psykförsvarsmyndigheten bör vara ett centrum för källkritik. Nödvändigheten av detta för demokratins framtid poängterade vi i Demokratiutredningen.

En ny, självständig psykförsvarsmyndighet bör inte endast grundas på försvarsbehovet, utan på att löpande öka kunskapen om informationsmanipulationer.


Olle Wästberg, tidigare chefredaktör för Expressen och tidigare statlig demokratiutredare

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Robotar gör fastighetsförvaltningen säker i coronatider

Robotar och drönare som ser över ditt hus. Tack vare innovativa tekniska lösningar har Riksbyggen kunnat utveckla fastighetsskötseln under pandemin. 

Förändringar som också har lett till en renare och grönare omgivning med mindre buller för de boende.

Så jobbar Riksbyggen med fastighetsförvaltning  

På grund av restriktioner, rekommendationer och oro under pandemin har de som jobbar med fastighetsförvaltning fått se över sina rutiner och arbetsmetoder. Samtidigt får inte tillsynen av våra hem och hus avta. 

För att bemöta kundernas önskemål och de nya behov som har uppstått har Riksbyggen utvecklat innovativa lösningar i underhållet av sina byggnader. Bland annat med teknikens hjälp.

Mikael Günthner är leveranschef för fastighetsservice i Skaraborg och berättar hur omställningen har skapat nya möjligheter tack vare den senaste robotutvecklingen.

– Vi hade jobbat en del med drönare och robotgräsklippning tidigare, men nu har vi kunnat utveckla det arbetet. Den traditionella fastighetsskötseln ändras ju lite i och med de här moderna teknikerna som finns, berättar han.

Trivseln i området ökar

Framförallt har de jobbat mycket med utomhusmiljön. I stället för att använda en stor dieseldriven skylift för att besiktiga tak och hängrännor använder de sig av drönare som filmar och fotograferar från luften. Bilderna kan sedan ligga till grund för framtida underhållsplaner. 

Med 72 robotgräsklippare som tar hand om fastigheternas gräsmattor kan medarbetarna utföra mer kvalificerade arbetsuppgifter, något som ökar kvaliteten för de boende. 

– Robotarna frisätter mycket tid och vi ser att föreningarna får väldigt hög standard. Vi styr gräsklipparna digitalt från en plattform på våra datorer medan våra fastighetsskötare på plats ser till att de fungerar. Robotgräsklippningen har blivit en stor grej för oss som lockar många kunder.

När det finns tid till att rensa ogräs, ta hand om rabatter och plocka skräp ökar också trivseln i området. 

Med hjälp av drönare kan Riksbyggen besiktiga tak. Heat weed-maskinen används för att på ett miljövänligt sätt ta bort ogräs med varm ånga.
Med hjälp av drönare kan Riksbyggen besiktiga tak. Heat weed-maskinen används för att på ett miljövänligt sätt ta bort ogräs med varm ånga.

Ett annat hjälpmedel som Mikael Günthner och hans kollegor har använt mycket under året är en så kallad heat weed-maskin, en högtryckstvätt med hetvatten som ångas ut. 

– I stället för att ta bort ogräs med bekämpningsmedel slår den sönder ogräset med sin varma ånga. Det är både miljövänligt och effektivt och en riktig ”win win”-situation, säger han.

Metoden gör att de effektivt kan ta bort mossa som växer på asfaltsytor, stensuggor och cykelställ på föreningarnas norrsidor och de har kunnat använda den för rengöring av parkbänkar, till klottersanering, tuggummiborttagning och fasadtvätt.

Stora miljövinster

Att successivt byta ut arbetsredskap mot fossilfria alternativ är en viktig del i hållbarhetsarbetet.  

– Vi vill minimera utsläppen och slippa de bensinslukande maskinerna och har investerat i många nya verktyg. När vi går över till något nytt har det alltid någon form av elkomponent i sig oavsett om det är en trimmer, lövblås eller en häcksax. Ur ett kundperspektiv är det också positivt att vi inte kommer ut med våra stora bensindrivna gräsklippare och startar klockan sju på morgonen.

Med 72 robotgräsklippare som tar hand om fastigheternas gräsmattor kan medarbetarna utföra mer kvalificerade arbetsuppgifter, något som ökar kvaliteten för de boende.
Med 72 robotgräsklippare som tar hand om fastigheternas gräsmattor kan medarbetarna utföra mer kvalificerade arbetsuppgifter, något som ökar kvaliteten för de boende.

Med många som arbetar hemifrån har fastighetsskötarna också haft ögonen på sig.

– Vi har fått mycket positiv respons. Många av våra kunder uppskattar att det är tyst och fint och att vi tänker framtid, berättar han och fortsätter: 

– Det är lite investeringar, men vågar man investera sig ur en sån här kris går det att hitta nya hållbara lösningar. Vi kommer att fortsätta det här arbetet som vi gör nu och hitta nya framtidsinnovativa arbetssätt som effektiviserar vårt jobb. 

Så skapar Riksbyggen trivsel och trygghet i utemiljön 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?