Nordiska skatteregler favoriserar företag som Google och Facebook på de nordiska mediebolagens bekostnad. Det visar ny rapport som konsultbyrån PWC har skrivit på uppdrag av mediernas branschorganisationer i Danmark, Norge, Finland och Sverige.
Den oberoende rapporten gör också klart att dagens skattelagstiftning är dåligt anpassad för digitala affärsmodeller och att den snedvrider konkurrensen. Därför uppmanar vi de nordiska regeringarna att snabbt och aktivt verka för rättvisa och konkurrensneutrala skatteregler.
Dagens skattelagstiftning i EU och Norden tillåter att vissa digitala affärsmodeller, speciellt plattformar som Google och Facebook, för över vinster från det land där dessa skapas till andra länder där skatten är lägre – eller rent av noll.
På så sätt kan de här bolagen utnyttja en konstlat låg skattenivå. Men också välja mellan olika länders skatteregler för att maximera sin vinst. Det är en möjlighet som lokala bolag inte har.
Bolag som dagens Facebook och Google ges alltså skattemässiga konkurrensfördelar jämfört med de nordiska bolagen. Dessa skattefördelar ger de multinationella företagen ökade resurser för att utveckla nya tjänster, erbjuda dessa gratis och konkurrera med de nordiska bolagen om annonspengarna. Det samtidigt som den lokala tidningen beskattas när den granskar besluten i kommunfullmäktige, bevakar näringslivet och rapporterar om ortens fotbollslag.
Det här är en ordning som redan i hög grad har gjort det svårare för nordiska medier att finansiera sin granskade journalistik. Och eftersom en allt större andel av ekonomin och våra köpvanor digitaliseras kommer den här utvecklingen även att påverka samhället i stort. Om dagens regler inte ändras betyder det mindre skattepengar till forskning, sjukvård och skola i framtiden.
För att komma åt de aktuella problemen uppmanar vi regeringarna i Norden att enskilt eller gemensamt ställa tuffa krav på OECD, den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, om att intensifiera arbetet för att komma till rätta med de skattemässiga utmaningar som digitaliseringen har inneburit. Vi föreslår därför att ett datum sätts i närtid då ett förslag till lösning ska presenteras.
Även om en bred internationell lösning är att föredra vill vi också uppmana regeringarna att ta aktiv del i EU:s pågående arbete med en tillfällig skattelösning. EU:s förslag löser, åtminstone i teorin, de aktuella problemen.
Men för att det ska fungera i praktiken är det viktigt att den tillfälliga lösningen effektivt fångar upp, men också exklusivt begränsas till, affärsmodeller som i dag erhåller konkurrenssnedvridande skattefördelar då de inte anses vara permanent etablerade på de aktuella marknaderna.
De otydligheter som finns i dagens förslag om vilka företag som träffas av den tänkta lagen måste redas ut och justeras så att de verksamheter lagen är tänkt att skydda, som inhemska mediebolag, inte riskerar att bli dubbelbeskattade.
Rapporten slår fast att medieutvecklingen och bristen på en internationell överenskommelse om samordnade lösningar medför kraftiga konkurrensutmaningar för nordiska medier.
Behovet av att Nordens regeringar ser över dagens skatteregler är stort. Inte minst för att mediebranschen bara är den första av många sektorer som kommer att påverkas av denna orättvisa konkurrens. Om ingenting görs kommer de nordiska ländernas skattebas snabbt att urholkas.
Med tydliga krav på OECD och ett aktivt engagemang för att styra EU:s förslag i rätt riktning har Nordens regeringar en reell möjlighet att stärka journalistiken genom en rättvisare och mer balanserad skattelagstiftning. Det samtidigt som man säkrar de skatteintäkter som är nödvändiga för att finansiera den nordiska samhällsmodellen.
Jeanette Gustafsdotter, vd, TU Medier i Sverige
Jukka Holmberg, vd, Medieförbundet/Finnmedia
Morten Langager, vd, Danske Medier
Randi S. Øgrey, vd, Mediebedriftene
