Annons

Öka säkerheten för den fria rörligheten

Rörligheten för människor, varor och kapital har skapat sårbarheter som måste hanteras bättre. Att kunna kontrollera terrorism och epidemier är avgörande för att behålla den fria rörligheten, skriver Jan Jörnmark.

Ett virusutbrott hade 1970 knappast blivit känt i resten av världen och så sent som när SARS-epidemin bröt ut 2003 hade Kina bara sex miljoner utrikes flygresor, vilket 2019 hade tiodubblats till närmare 70 miljoner, skriver Jan Jörnmark.
Ett virusutbrott hade 1970 knappast blivit känt i resten av världen och så sent som när SARS-epidemin bröt ut 2003 hade Kina bara sex miljoner utrikes flygresor, vilket 2019 hade tiodubblats till närmare 70 miljoner, skriver Jan Jörnmark.Foto:Jeff Chiu

Globaliseringen har drivits av ständigt fallande transaktionskostnader. Frihandeln, containrarna, den växande flygtrafiken, det ohämmade flödet av elektronisk kommunikation och öppningen av alltfler länder med lägre produktionskostnader har oavbrutet vidgat marknaderna. Men hela den utvecklingen bygger på att det är smidigt att röra sig mellan länder och att flödet av varor och kapital är friktionsfria. Att öka säkerheten i själva rörligheten är den fråga som hela globaliseringens fortsättning nu hänger på.

Därför har också bristen på säkerhet blivit temat för alla 2000-talets ekonomiska och politiska kriser. Terrorismen gjorde som andra moderna fenomen entré på 1970-talet, med tyskar och palestinier i spetsen. Med globaliseringen växte terrorns effektivitet och sofistikation. I Afghanistan blev det tydligt att extremister kunde ta över hela länder. Att det inte gick att isolera dem blev uppenbart med attackerna mot World Trade Center. Därefter har terrorism och oro varit ständigt närvarande i Mellanöstern, vilket ökat flyktingströmmarna därifrån. I spåren av det har också en långsam destabilisering skett i Europa. Den ökade mänskliga rörligheten har återuppväckt nationalismen, med Brexit som mest synliga exempel. Nationalismen har också blivit ett dominerande tema i USA. Den pågående krisen kommer med all sannolikhet att stärka de tendenserna.

Finanskrisen som bröt ut 2008-09 var en effekt av de kraftfulla elektroniska kommunikations- och logistikkanaler som skapats efter 1980. Digitaliseringen gjorde det inte bara möjligt att kontrollera säkra leverans och just-in-time kedjor. Den gjorde det också möjligt att bygga helt nya finansmarknader med en ofattbar kapacitet. Under 1970-talet omsatte Stockholmsbörsen två miljarder kronor varje år. I början av 2000-talet omsattes den siffran under en förmiddag. Elektroniken gjorde det också möjligt att snabbutveckla finansiella marknader som tidigare varit marginella. Derivat, företagsobligationer och förpackade värdepappersprodukter växte i takt med Moores lag, vilket innebar att både deras volym och komplexitet kunde fördubblas på mycket kort tid.

Det är naturligt att de oavbrutet växande kapitalmarknaderna söker nya expansionsmöjligheter i form av nya branscher, finansiella instrument, länder och fastigheter. Det som däremot saknas är någon form av överblick över den enorma komplexiteten. Den problematik som finns i bristen på helhetsförståelse avslöjades brutalt under finanskrisen, när den hotande katastrofens omfattning snabbt gjorde det klart att det bara var centralbankerna som kunde garantera marknadernas överlevnad, genom att hålla räntor på lägsta tänkbara nivå, samtidigt som man garanterade likviditeten genom köp av värdepapper.

Den stabilt låga räntenivån har dock fört med sig ytterligare en destabiliserande effekt, eftersom den gjort sökande efter risk och avkastning mer intensivt. Någon garanterad avkastning på statsobligationer har det inte funnits efter WTC attackerna, vilket gjorde riskelementet dominerande i finanskrisen. Det har inte på något sätt minskat efter det. Istället har floder av riskvilligt kapital fortsatt att flöda in i teknikbranschen. 

Utvecklingen i tekniksektorn har varit drivande för såväl de finansiella marknaderna som för produktutvecklingen. Efter IT-bubblans överoptimism utvecklades verkligen en ny elektronisk värld på andra sidan millennieskiftet. Internets hastiga expansion, 3, 4 och 5G, 3d-printing och den breda introduktionen och expansionen av molntjänster har skapat tekniska möjligheter att flytta både företagsverksamheter och marknader till en virtuell värld. Det pågår en substitutionsprocess, där verksamheter som tidigare existerat i en fysisk verklighet flyttas till nätet och molnet. Hittills har utvecklingen varit mest synlig i detaljhandeln och underhållningsindustrin, där traditionella aktörer länge kämpat med omställningen. Men de områden som påverkas ökar hastigt, och den osäkerhet som råder i dag snabbar på utvecklingen.

Slutligen har osäkerheten också drivits av den starka urbanisering och rörlighet som varit karaktäristisk för de senaste decennierna. De täta och örliga städerna är idealiska för smittspridning.  Wuhan har till exempel nästan femdubblat befolkningen under de sista femtio åren, samtidigt som det byggts en ny storflygplats, minst fem större nationella motorvägar passerar staden, ett metrosystem och ett flertal snabbtågslinjer med direktförbindelser till olika delar av Kina. Ett virusutbrott hade 1970 knappast blivit känt i resten av världen och så sent som när SARS-epidemin bröt ut 2003 hade Kina bara sex miljoner utrikes flygresor, vilket 2019 hade tiodubblats till närmare 70 miljoner.  

De periodiska utbrotten av epidemier i Östasien förklarar också den stora skillnaden mellan utvecklingen av virushanteringen där och hur det sett ut i den övriga världen. I Sydkorea och Taiwan fanns både en beredskap för social distancing och tillgång till testande och högeffektiv teknik för att kontrollera utbrottet. Rimligen är det också där lösningen på dagens situation finns. Resten av världen kommer att behöva göra samma investeringar i epidemiologisk säkerhet som redan gjorts i Östasien. Jämfört med de totala sammanbrotten som skett i service- och industrisektorerna de sista veckorna kommer det att vara förhållandevis små summor som behöver avsättas för det. 

Forskning som snabbt presenterats den sista veckan pekar på att den industriella återhämtningen blev starkast i de amerikanska städer som satte in hårdast åtgärder för att begränsa spanska sjukan för hundra år sedan. Mönstret verkar nu återupprepas i Östasien, och snabbheten i deras reaktion kommer också att bli avgörande för återhämtningen i resten av världen. Östasien har både den industriella kapaciteten och efterfrågan i dag, tillsammans med tekniken för att isolera pandemier. På samma sätt kommer den amerikanska tekniksektorn att stärkas ännu mer, eftersom det är den som kan flytta bort verksamheter från det traditionella rummet. För de traditionella industridistrikten blir takten i normaliseringen viktig. Marknader som förlorats är inte enkla att återta och om resandet försvåras under längre tid kommer det att påverka var investeringar sker. Rimligen är det faktorer som borde ha stor betydelse för vilken väg Sverige väljer för att bekämpa den fortsatta virusspridningen.

Jan Jörnmark, författare och ekonomhistoriker.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Atlant FonderAnnons

Trött på låg ränta – Atlant Fonder har intressanta alternativ

Atlant Opportunity har till låg risk gett en marknadsneutral, årlig snittavkastning på 5,4 % under 2016-2019. Låga räntor lär bestå flera år framåt varför Opportunity kan vara ett intressant räntealternativ.

Atlant Opportunity är en marknadsneutral och absolutavkastande fond som eftersträvar att skapa en god avkastning oavsett marknadsutvecklingen. En viktig del för förvaltarteamet –som består av Taner Pikdöken, Nikos Georgelis och Anders Kullberg – är att minimera risker och undvika större förluster. 

– Fonden investerar merparten av kapitalet i företagsobligationer. Ränteportföljen kompletteras med investeringar i tillväxtaktier samt derivatstrategier på främst aktieindex. Derivaten, det vill säga optioner och terminer, används både för att sänka risken i fonden och för att skapa avkastning utöver ränteportföljen, säger Taner Pikdöken. 

Högre avkastning jämfört med företagsobligationsfonder

Atlant Opportunity startade den 1 januari 2016. Fonden har haft en årlig snittavkastning på 5,4 % och ligger i riskklass 3 av 7. I år är avkastningen per 16 november goda 3,5 %. Svenska företagsobligationsfonder har ofta en hög inbördes korrelation och avkastningssiffror som över tid är tämligen lika. 

– Kompletteras en företagsobligationsfond med Atlant Opportunity har avkastningen historiskt blivit högre till bibehållen risk. Sedan fondstart 1 januari 2016 är uppgången 28 % per 16 november 2020 vilket är en klart högre avkastning jämfört med flertalet företagsobligationsfonder, säger Taner Pikdöken.

Läs mer om fonden här 

Risken i många kunders portföljer har ökat markant 

De senaste åren har exponeringen mot tillgångsslag som aktier och High Yield obligationer ökat. Samtidigt har exponeringen minskat mot tillgångsslag som generellt sett har en låg korrelation mot aktier. 

– Det innebär att många idag har alldeles för hög risk i sin portfölj och saknar den viktiga diversifieringen som gör portföljen mindre volatil. På Atlant Fonder arbetar vi mycket med riskminimering och eftersträvar att göra små förlustaffärer de gånger vi har fel. Något som vi i förlängningen är övertygade om leder till en jämnare och högre avkastning med många positiva avkastningsmånader, avslutar Taner Pikdöken.

Läs mer om fonden här

Om Atlant Fonder 

Atlant Fonder är ett fristående, entreprenörsdrivet fondbolag grundat 2006 som uteslutande driver aktiv förvaltning av alternativa fonder. De förvaltar 7 fonder med fokus på marknadsneutral och absolut avkastning. Deras vision är att vara en av Sveriges ledande aktörer inom alternativa investeringar. Fondförmögenheten uppgår till cirka 5 miljarder.  

Lär mer här och kontakta Atlant Fonder på info@atlantfonder.se eller 046-39 39 69.

Riskinformation: Att spara i fonder innebär alltid en risk. Fonder kan såväl minska som öka i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Mer från Atlant Fonder

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Atlant Fonder och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?