1515
Annons

Ohållbart att elbussar drabbas av elskatt

DEBATT. Ska bussbranschen fortsatt vara modern, attraktiv och ligga i framkant behöver omställningen mot elbussar snabbas på. Regeringen måste ge bussbranschen förutsättningar att fortsätta vara ledande, skriver Marcus Dahlsten och Anna Grönlund.

Foto:Fredrik Sandberg/TT

Bussen tillhör ett av våra främsta transportmedel för att kunna ta oss till jobb, skola och fritidsaktiviteter. Den är dessutom ett miljövänligt alternativ att färdas med och redan i dag kör svenska bussar på 85 procent fossilfria drivmedel, huvudsakligen tack vare biodrivmedel.

Men efterfrågan på biodrivmedel ökar när fler trafikslag ställer om och skulle busstrafiken istället övergå till eldrift kan det biodrivmedel som i dag tankas i bussarna användas där det behövs bättre. Det skulle till exempel gynna omställningen på godstransportsidan.

Därför är det obegripligt att den svenska regeringen, trots positiva besked från EU-kommissionen om att det är grönt ljus att slopa elskatten på bussar i Sverige, väljer att behålla den. Skulle elskatten istället lyftas bort, ökar incitamenten ytterligare för bussföretag och kollektivtrafikmyndigheter att investera i eldriven busstrafik.

Vid årsskiftet fanns 245 elbussar i trafik i Sverige. Fördelen med elbussar är inte bara att de leder till lägre koldioxidutsläpp, utan även att det blir mindre buller i stadsmiljön och kräver mindre underhåll för operatörerna. Men hur ska branschen våga investera och satsa vidare på nya fordon, laddplatser och smarta lösningar vid hållplatser och terminaler när man inte får veta vad som gäller?

Ytterligare ett orosmoment är kapacitetsbristen i de svenska elnäten. Avtalen i den offentligt upphandlade busstrafiken är ofta på tio år. När upphandlingen görs måste både regionala kollektivtrafikmyndigheter och bussföretag känna sig säkra på att de elbussar man vill ha får ström under hela avtalsperioden.

Just nu finns möjlighet att påverka omställningen till elbussar, då en stor del av den svenska kollektivtrafiken ska handlas upp för drygt 100 miljarder kronor de närmaste tre åren. Många av landets offentliga upphandlare har i samband med detta gjort egna utredningar och studier kring möjligheterna att införa elbussar i den egna regionen.

Det är också en utveckling som svensk fordonsindustri följer noga. Trenden globalt är att busstillverkare på alla kontinenter satsar på att utveckla elbusskoncept. En stark svensk hemmamarknad är viktig för svensk fordonsindustri och den svenska elskatten på bussar är inte en positiv faktor i det sammanhanget.

Den elbusspremie som regeringen redan infört är bra, men räcker inte till de investeringar som den svenska kollektivtrafiken står inför. Större satsningar behövs:

* Ge bussbranschen förutsättningar att fortsätta vara ledande i omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Nu vill vi se ordentliga satsningar för att elektrifieringen av landets bussflotta ska ta fart. Ett första steg är att lyfta bort elskatten.

* Öka anslagen till elbusspremien.

* Säkerställ att de svenska elnäten har kapacitet att försörja stora bussdepåer på strategiska platser och att en infrastruktur också byggs upp för laddning av bussar i exempelvis expressbusstrafik. För expressbussar samt turist- och beställningstrafiksbussar kan planeringen samordnas med exempelvis ny infrastruktur för godstrafik på väg.

Elbussarnas fördelar är många och varje ny elbuss spelar roll för klimatet. Snabbas takten mot elektrifiering inte upp, riskerar den svenska bussbranschen bli omkörd och det är inte hållbart. Nu vill vi se att elskatten på elbussar tas bort.

Marcus Dahlsten, vd, Transportföretagen
Anna Grönlund, branschchef, Sveriges Bussföretag

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från Södertälje Science ParkAnnons

Så hjälper Sveriges science parks företag att vara relevanta på sikt

Science parks för samman offentlig sektor, akademi och industri och fungerar som en plattform för större innovations- och utvecklingsprojekt. Syftet med många av de gränsöverskridande samarbeten som uppstår är att bidra till den hållbara omställningen.

– Vi ser till att den forskning som finns om hållbarhet når en bredare målgrupp, säger Robert Kingfors, vd på Södertälje Science Park.

Läs mer om branschorganisationen för science parks och inkubatorer, SISP 

När Sveriges första science parks bildades för cirka 40 år sedan var fokus att skapa en plats i närheten av universitet och lärosäten där akademi och näringsliv kunde mötas för att laborera och driva olika projekt tillsammans. Idag jobbar landets science parks även mycket med affärsutveckling.

– Det handlar om att gynna svenska bolags tillväxt i samhället, och då framförallt bolag som kan bidra till en hållbar omställning, förklarar Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.

Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.
Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.

Hållbar produktion

Södertälje Science Park, vars huvudpartners och grundare är AstraZeneca, KTH, Scania och Södertälje kommun, är en mötesplats för hållbar produktion. Bland annat driver parken olika affärsutvecklingsprogram med hållbarhetsfokus.

– Ett exempel är projektet Liften där vi samlar företag som vill ha hjälp med att identifiera sina utvecklingsbehov och lära sig hur de blir mer hållbara. Det kan handla om allt från att skapa mer hållbara produkter och tjänster till att bli mer ekonomiskt hållbara, säger Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd, och tillägger:

– Att inte arbeta med hållbarhetsfrågan som företag kan innebära att man plötsligt inte har något existensberättigande på marknaden. Programmet blir därför ett sätt att hjälpa företag att fortsätta vara relevanta på sikt.

Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd.
Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd.

Nationella och internationella samarbeten

I dag finns det en ambition från Sveriges politiska beslutsfattare, storbolag och akademi att få igång ett förändringsarbete med hållbarhet i fokus på bred front. Johan Ödmark och Robert Kingfors menar att landets science parks roll blir att fungera som spindeln i nätet.

– Därför är viktigt att vi tittar på hur vi kan kombinera en lokal och regional tillväxt med att göra nytta nationellt och internationellt. Det är bara genom breda samarbeten som science parks kommer att vara relevant för finansiärer och intressenter också i framtiden. Då syftar jag även på samarbeten mellan våra medlemmar där vi redan i dag ser stora synergier, säger Johan Ödmark.

Läs mer om Södertälje Science Park, mötesplatsen för hållbar produktion  

Mer från Södertälje Science Park

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Södertälje Science Park och ej en artikel av Dagens industri

Debatt: Därför blir Soho House vårt nästa Clubhouse

Just nu pågår rekryteringsprocessen till den exklusiva medlemsklubben Soho House som öppnar i en gammal kyrka i Stockholm. Men risken är stor att etableringen av Soho House i Sverige kommer att bli ett nytt Clubhouse, skriver Viggo Cavling, chefredaktör på Travel News.

Foto:Jack Mikrut

Just nu pågår rekryteringen till Stockholms första Soho House. Det hela är ett slags pyramidspel. Befintliga medlemmar ska locka in nya medlemmar. Jag gissar att det blir någon form av kickback om jag tackar ja till att blir medlem. 23 000 kronor kostar det att bli medlem i samtliga hus. Alltså då får jag access till Soho House globala utbud. 13 000 kostar det att bli medlem bara i huset i Stockholm och är jag under 27 år är samma siffror 10 500 kronor och 3 000 kronor.

Det första Soho House öppnade i London 1995. Verksamheten var ett barn av sin tid. Ord som var heta då var credd, indie, arty och cool. Folk (jag) skrattade åt Glenn Killing i Manegen för man vågade inget annat. Den tidens humor var obegriplig, men kunde förklaras med ett enda ord: ironi. Inget var någonsin på riktigt och det fulaste som fanns var folklighet. Jag tänker på detta när jag hör en intervju i P1 med Nina Persson, sångerska i det extremt heta nittiotalsbandet The Cardigans. När koftorna från Småland var på toppen fick de vara husband i världens största tv-serie Beverly Hills. Och hur kändes det då? Jo, bandet skämdes, de ville ju vara indie.

Nu tjugofem år senare ångrar sig Nina. Hon borde ha omfamnat uppskattningen i Hollywood och blivit genuint glad. 

När Soho House öppnade var det samma ideologi som präglade affärsidén. Vi väljer ut de absolut coolaste kreativa människorna och samlar dem i en lokal. Finansmänniskor är tråkiga så de får absolut inte bli medlemmar. Verksamheten var hand i handske med tidsandan och rullade på. Det blev fler hus i New York, Los Angeles och Berlin. Men någonstans på vägen hann verkligheten ifatt grundaren Nick Jones. Verksamheten gick med förlust. Coola människor är tyvärr ofta väldigt dåliga på att tjäna pengar. Följaktligen är de snåla och ja tyvärr fattiga. Lösningen blev att Soho House fick en ny delägare i riskkapitalbolaget Yucaipa. Och vi vet alla hur dessa bolag tjänar pengar: extrem tillväxt är enda vägen fram. Nu efter corona ska Soho House öppna tjugo nya hus och ett av dem ska alltså bli verklighet i en gammal kyrka på Östermalm i Stockholm. Tyvärr tror jag att tiden har sprungit ifrån Soho House för länge sedan. 

Till att börja med så har Stockholm redan en uppsjö av hippa kontorshotell. Vore jag ung och cool i dag skulle jag i första hand söka mig till Klarnagrundaren Niklas Adalberths företagskuvös Norrsken i Spårvagnshallarna. Här kan du både bli miljardär och rädda världen samtidigt. Näst hippast tycker jag att Epicenter på Malmskillnadsgatan är. Här pågår fortfarande den digitala revolutionen för fullt och du kan få ditt medlemskort inopererat som ett chip i handen. Inte många meter bort på samma gata finns amerikanska We Work, kontorshotellet som gick upp som en sol och ner som en pannkaka på bara några år. Själv skriver jag dessa rader i kontorshotellet Convendums lokaler på Vasagatan, en av runt tjugo enheter i Stockholm. Det är inte det minsta hippt, men sofforna är sköna och foajén ser ut som en internationell hotellounge.

Den andra anledningen att jag inte tror på detta är att Stockholmarna inte gillar att vara trea på bollen. Globala koncept imponerar sällan på nollåttorna. Starbucks, världens största kafékedja, blev inte en hit i The Capital of Scandinavia. Trots drömläge och magiska kaffedrinkar finns knappt en enda enhet kvar innanför tullarna.

Inte heller världens mest lönsamma restaurangkoncept Eataly har blivit en framgång i grandiosa lokaler på Biblioteksgatan mitt i huvudstaden. Övervåningen är redan nedsläckt och onda tungor tror att Stureplansgruppen snart tar över det som finns kvar på bottenplan.

Men den tredje och viktigaste anledningen att jag är skeptisk är att ett sällskap utan människor med pengar är helt ointressant hösten 2022. I vår digitala era är siffror allt. Två av vår tids hetaste människor är Bianca Ingrosso och Jan Emanuel Karlsson. De är framgångsrika inte för att de lever upp till orden credd, indie, arty och cool utan för att de äger på sociala medier. Och de är riktigt rika. Det är sådana människor som vår tids kreativa elit vill ha kontakt med. De flesta på Stureplan har en startup i bakfickan som bara väntar på sin första såddinvestering. Den lär ingen hitta på Soho House på Östermalm.

Nej, risken är stor att etableringen av Soho House i Sverige kommer att bli ett nytt Clubhouse. Ni kanske minns pod-appen som ”alla” lyssnade på i en vecka och sen fejdade ut lika snabbt som vi kan säga hipp hajp.

Viggo Cavling, chefredaktör på Travel News, Nordens största affärstidning för reseindustrin

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera