1515

Obligationsmarknaden måste ha högre likviditet

När pandemin bröt ut våren 2020 hamnade obligationsmarknaden i akut kris. Hade den kollapsat skulle banksektorn dragits med och den ekonomiska krisen fördjupats. Nu tar vi ett antal steg för att säkra marknaden för obligationer, skriver Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen.

Fondbolagens förvaltare ska göra en grundlig likviditetsanalys och vidta åtgärder om fondtillgångarnas likviditet inte motsvarar inlösenvillkoren, skriver Erik Thedéen.
Fondbolagens förvaltare ska göra en grundlig likviditetsanalys och vidta åtgärder om fondtillgångarnas likviditet inte motsvarar inlösenvillkoren, skriver Erik Thedéen.Foto:Foto: Anna Nildén/Finansinspektionen

Obligationsmarknaden har vuxit snabbt i Sverige senaste åren. Både som finansieringskälla för det svenska näringslivet, inte minst för kommersiella fastighetsföretag, och som investering för svenska sparare via företagsobligationsfonder. När pandemin bröt ut våren 2020 hamnade den här marknaden i svår gungning. 

Osäkerheten i krisens inledning medförde att många sparare ville gå ur sina fondplaceringar. Fonderna behövde då sälja av sina obligationer. Priserna föll kraftigt och det blev svårt för företagen att finansiera sig genom att ge ut obligationer. Ett antal fondförvaltare valde då att senarelägga inlösen av fondandelar i företagsobligationsfonder eftersom det inte gick att värdera obligationerna på rätt sätt och inte heller att beräkna fondernas andelsvärden. Effekten blev stor för vissa konsumenter som inte fick ut sina pengar så snabbt som de räknat med i ett skede när utsikterna för hela ekonomin var mycket osäkra. 

Ett tag låg obligationsmarknadens öde i vågskålen. Olika stödinsatser från Riksbanken och staten räddade situationen. Hade obligationsfinansieringen kollapsat skulle trycket på banksektorn att ställa upp för att ge finansiering till företagen ha blivit högt. I värsta fall kunde det ha ytterligare fördjupat den ekonomiska krisen.

Slutsatsen är att den svenska marknaden för företagsobligationer har blivit viktig för den finansiella stabiliteten. Redan 2019 började vi på FI att analysera och utreda hur marknaden kan förbättras. Arbetet har intensifierats under det senaste året. Vi har analyserat regelverken. Vi har genomfört flera möten med aktörerna på marknaden. Och i dagarna publicerar vi den sista rapporten med förslag på hur fonderna kan stärka sin likviditetshantering. 

FI:s övergripande bedömning är att marknaden för företagsobligationer i svenska kronor behöver reformeras. Marknaden är varken tillräckligt bred eller djup. Likviditeten på andrahandsmarknaden är inte god nog. Och genomlysningen av priser och volymer har varit för dålig. Det finns en koncentration på emittentsidan där kommersiella fastighetsföretags obligationsupplåning nu utgör nästan hälften av alla företagsobligationer som är utgivna i svenska kronor. Samtidigt är investerarna för få och gruppen för homogen. 

Det finns också ett stort inslag av fonder med daglig inlösenrätt för fondspararna vilket kan leda till problem. Dessutom äger långsiktiga placerare som försäkringsbolag, tjänstepensionsföretag och pensionsfonder relativt lite företagsobligationer i svenska kronor vilket ökar riskerna för snabba kast ytterligare. 

Tre saker behöver hända för att marknaden ska organiseras och fungera bättre. 

1. Aktörerna måste engagera sig långsiktigt och ta ett större ansvar själva för att lösa de problem som finns. 

En stor del av det som brister är sådant som aktörerna själva kan och måste hantera. Det gäller både obligationsemittenter, marknadsgaranter och investerare. FI utvecklar därför i dialog med marknadsdeltagarna en färdplan för att successivt stärka företagsobligationsmarknaden. Ett första steg är att banker och andra marknadsgaranter dagligen kommer att rapportera handlade volymer och avslutspriser så att alla aktörer får rättvisande underlag för sina affärsbeslut. Denna självreglering som tagits fram av Svensk Värdepappersmarknad börjar gälla från 1 juli. Bättre transparens är en nödvändig förutsättning för en välfungerande marknad men det krävs mer. 

Redan nästa vecka, 17 juni, kommer vi också att samla ett urval av marknadens aktörer till ett rundabordssamtal, där vi ska diskutera hur den svenska andrahandsmarknaden kan fungera bättre. Även här finns det mycket som marknadsdeltagarna kan ta tag i själva. Inte minst kan de företag som ger ut obligationer bidra genom att engagera sig. Givet den kommersiella fastighetsmarknadens betydelse för den finansiella stabiliteten är det särskilt viktigt att fastighetsbolagen tar ansvar och tänker strategiskt på obligationsmarknaden som finansieringskälla. En möjlighet är att gå över till större och mer homogena obligationsemissioner.

2. Fonderna måste bli bättre på att hantera sina likviditetsrisker. 

En nyckel för att undvika problemen från våren 2020 är att fondbolagen blir bättre på att hantera likviditetsriskerna i fonderna. Därför måste alla fondförvaltare hantera sin likviditet så att fonderna även klarar stressade situationer. Förvaltarna ska göra en grundlig likviditetsanalys och vidta åtgärder om fondtillgångarnas likviditet inte motsvarar inlösenvillkoren. Det kan bli nödvändigt att byta placeringsinriktning så att tillgångarna blir mer likvida, eller att anpassa fondens inlösenvillkor, i klartext att redan från början inte medge daglig inlösen. 

Senareläggning av inlösen som beror på bristande likviditet i fondernas tillgångar ska enbart behöva ske i sällsynta undantagsfall när händelser av oförutsedd karaktär inträffar. 

3. Det behövs delvis nya verktyg.

I Sverige och internationellt förs en debatt om fondbolag behöver ytterligare verktyg för att hantera likviditetsriskerna. Här har vi nyligen utrett förutsättningarna för likviditetsverktyg för fonder på regeringens uppdrag. Vi anser att det redan är tillåtet för svenska fondförvaltare att använda en viss form av så kallade swing pricing (justerat försäljnings- och inlösenpris). Så kallade Anti dilution levies (avgifter för utspädningsskydd) är också möjliga att tillämpa i dagsläget. Dessutom får värdepappersfonder vara öppna för inlösen veckovis vilket kan vara en lämplig ordning för vissa typer av fonder. 

Vi föreslår också vissa förtydliganden i fondlagstiftningen, ökade möjligheter för varierande inlösenvillkor och införande av så kallade gates (inlösenspärrar med på förhand angivna brytgränser). 

Samtidigt kan man inte utesluta att det även i framtiden kan uppstå situationer där spararnas önskemål om uttag försenas eller blir dyrare. Fondbolagen har därför också ett ansvar att beskriva för sina kunder att fondsparande inte innebär en garanti om omedelbar tillgänglighet till sparandet. 

Även om obligationsmarknaden har vissa utmaningar kan den bidra till mångfald och konkurrens i utbudet av finansiella tjänster. Det är positivt för både näringslivets finansiering och för spararna. Det är också bra för den finansiella stabiliteten om inte all finansiering och kreditrisk koncentreras i banksystemet. 

Men det kräver förändring. Vi behöver bättre transparens och likviditet, och i slutändan en bredare uppsättning aktörer på placeringssidan. Om alla berörda aktörer drar sitt strå till stacken kan Sverige nå dit. Då får vi en marknad som förmår bära risk och omfördela risk när det behövs. Det kommer alla att tjäna på. 

Erik Thedéen

Generaldirektör Finansinspektionen.


Innehåll från SalesforceAnnons

Så når de framgång i den nya digitala världen

Handelsbanken, Volvo Cars och andra framgångsrika storföretag avslöjade sina framgångsrecept under ett livestreamat event. ”90 tempofyllda minuter.” 

I dag arbetar vi var som helst, vi leder på distans, utvecklar tillsammans och samarbetar över gränser och tidszoner. Vad krävs egentligen för att lyckas i en digital värld? Svaren fick vi på ett livestreamat event den 6 maj, där Sveriges främsta experter tillsammans med programledare Peter Settman diskuterade hur vi skapar förutsättningar för nya former av tillväxt och framgång.  

Eventet Salesforce Live arrangerades av kundrelationsjätten Salesforce, vars Sverigechef Dan Bjurman säger:  

– Under 90 tempofyllda minuter inspirerades vi av nya sätt att tänka, och tog del av konkreta framgångsfaktorer för att agera i den nya digitala världen. Tillsammans med bland andra Handelsbanken, Volvo Cars, Sandvik, MatHem, Trustly och Stadsmissionen fick vi skarpa exempel från olika branscher, och spaningar om framtiden från professor Micael Dahlen och futurologen Ashkan Fardost.  

Från Handelsbanken deltog Catharina Belfrage Sahlstrand, Group Head of Sustainability och Stephan Erne, Chief Digital Officer i en breakout-session. De berättade om bankens resa inom digitalisering och hållbarhet, var man står idag samt hur de ser på framtiden.  

Ta del av Salesforce live  

Liksom i andra branscher har pandemin satt ytterligare fart på digitaliseringen inom banksektorn och medfört nya prioriteringar. Salesforce undersöker varje år vilka frågor som är viktigast bland beslutsfattare inom finansbranschen globalt. Den senaste rapporten ”State of Finance 2020” med 

2 800 respondenter pekar på stora skillnader före och efter pandemins utbrott.

Ladda ned State of Finance 2020 här  

– Finansiella aktörer i Norden har helt stuvat om bland sina prioriteringar. Ökad personalisering av banktjänster ses nu som den enskilt viktigaste frågan, följt av ökad automatisering av processer, säger Rob Klomps, CTO Financial Services EMEA på Salesforce, och tillägger:

– Vi ser också en brytpunkt i att en majoritet av kunderna nu föredrar digital rådgivning framför fysisk. Handskakningar och personliga samtal anses inte längre som avgörande för att bygga förtroende. Men en bank som sällan eller aldrig träffar sina kunder måste jobba mer datadrivet för att förutse deras behov och möta dessa. 

Algoritmdrivna finansiella tjänster 

För att lyckas med detta måste bankerna skaffa sig en 360-gradersvy av sina kunder. 

– De måste bli bättre på att samla in, förstå och agera på kunddata på ett intelligent och konsekvent sätt. Och de behöver känna till kundens ekonomiska milstolpar och mål.

Digital rådgivning och andra automatiserade och AI-stödda banktjänster blir allt smartare. Rob Klomps lyfter fram algoritmdrivna finansiella tjänster som fattar beslut eller genomför uppdrag för kundens räkning, som ett framtidsområde. 

Varför har bankerna inte kommit längre inom digitala tjänster?   

– Därför att de sitter fast i föråldrade IT-strukturer och system som inte är så lätta att koppla ihop och därför att deras organisation speglar produkterna och inte kunderna. Deras digitalisering har utgått från produkter som utlåning, betalningar, sparande. Men kunderna tänker inte ”vilken produkt kan lösa mina problem”, de ser sin finansiella ställning och sina behov. Produktapproachen måste bort och ersättas av kundfokus.

Bankens medarbetare var tidigare kundernas primära kontaktyta, men nu är digitala kanaler minst lika viktiga och upplevelsen av dessa behöver förbättras. De som lyckas bäst med det blir vinnarna på den nya digitala bankmarknaden, menar Rob Klomps. 

Ta del av Salesforce live här

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?