Annons

Oanständig debatt om public service

DEBATT. M har av S och MP anklagats för att motsätta oss ett starkt grundlagsskydd för public service. Frågan handlar inte om en oenighet om värdet av opartiskhet och saklighet i public service, utan att det av en rad skäl inte är lämpligt att reglera detta i grundlag, skriver Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer.

PUBLIC SERVICE. Det är en oanständig trumpifiering av den svenska debatten att använda utvecklingen i Polen och Ungern som tillhygge mot demokratiskt fullt legitima uppfattningar om hur public service kan utformas i framtiden, skriver Gunnar Strömmer.
PUBLIC SERVICE. Det är en oanständig trumpifiering av den svenska debatten att använda utvecklingen i Polen och Ungern som tillhygge mot demokratiskt fullt legitima uppfattningar om hur public service kan utformas i framtiden, skriver Gunnar Strömmer.

Häromdagen presenterades utredningen ”Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten” (SOU 2020:45). Alla riksdagens partier har varit med i utredningen. Betänkandet är brett och innehåller flera viktiga förslag.

I eftersvallet har det även diskuterats vad som inte finns med. Moderaterna har av Socialdemokraterna och Miljöpartiet anklagats för att motsätta oss ett starkt grundlagsskydd för public service, och mer eller mindre påståtts öppna upp för samma utveckling som i Polen och Ungern.

Det är grova anklagelser, om man ska ta dem på allvar. Nu handlar det förstås om retorik och politiskt spel. Det är riktigt att vi inte ställt oss bakom en särskild grundlagsreglering av just public service, utan i stället värnat ett generellt skydd för tryck- och yttrandefriheten som omfattar alla medier, inklusive public service. De särskilda krav på opartiskhet och saklighet som gäller för public service bör även i framtiden regleras i sändningstillstånden. Och det är viktigt att kunna ha en öppen debatt och fatta demokratiska beslut om hur framtidens public service ska utformas. Så här resonerar vi mer utförligt:

En viktig utgångspunkt är att Sverige redan i dag har ett starkt grundlagsskydd för redaktionell självständighet. I yttrandefrihetsgrundlagen slås fast att den som sänder tv och radio självständigt avgör vad som ska förekomma i programmen (3 kap 6 §). Detta skyddar alltså public service-bolagen från statlig inblandning i innehållet i enskilda program. Detta är bra och viktigt och ska under inga omständigheter ruckas på.

Diskussionen om opartiskhet och saklighet blir lätt lite bakvänd. Detta är inte en rättighet för public service-bolagen, utan en skyldighet – vi talar om särskilda kvalitetskrav som politiken ställer på just dessa mediebolag. Det motiveras av deras särställning, till exempel när det gäller finansieringen. Allmänhetens förtroende för public service är beroende av att innehållet lever upp till högt ställda krav, som saklighet och opartiskhet, och att dessa krav kan granskas och följas upp. Moderaternas inställning är att detta bör bli ännu skarpare än i dag. Därför är det till exempel väldigt bra att den nu aktuella utredningen föreslår att även public service-bolagens verksamhet på internet kan regleras och granskas – så har det inte varit hittills på grund av yttrandefrihetsgrundlagens utformning.

Vad frågan handlar om är alltså inte en oenighet om värdet av opartiskhet och saklighet i public service, utan att det av en rad skäl inte är lämpligt att reglera detta i grundlag. Redan att peka ut ett begränsat antal stiftelseägda mediebolag och reglera just deras skyldigheter skulle vara ett mycket udda inslag i grundlagen. Det skulle knappast stärka oberoendet och integriteten för public service, utan snarare knyta bolagen ännu närmare staten. Grundlagen bör som i dag innehålla ett generellt skydd för tryck- och yttrandefriheten som omfattar alla medier, även public service. Specifika kvalitetskrav på just public service regleras lämpligast i sändningstillstånd för de aktuella mediebolagen, precis som i dag.

Det finns även en viktig demokratisk dimension i detta. I praktiken skulle en reglering av det slag som nu diskuterats förutsätta att vi i grundlagen cementerade fast en viss bolagsstruktur på public service, och/eller en viss nivå av skattefinansiering. Men som också framhålls i utredningen kan public service ägas, organiseras och finansieras på olika sätt, och det ser i praktiken också olika ut om vi ser på demokratiskt ytterst anständiga länder i vår omvärld (Tyskland, Storbritannien, Norden osv.). Det är alltså demokratiskt fullt legitimt att, som hittills i Sverige, i vanlig politisk process utforma public service på det sätt vi önskar (givetvis med full respekt för de begränsningar som följer av grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten). Det är inte rimligt att detta i framtiden först skulle kräva ändringar av grundlagen.

Moderaterna genomför just nu ett brett arbete för att utveckla vår mediepolitik. Ja, högkvalitativ public service behövs även i framtiden som en sorts demokratisk infrastruktur, och vi vill se ett tydligare fokus på kärnan i uppdraget, såsom nyheter, samhällsdebatt, kultur osv. Och granskningen och uppföljningen av kraven på opartiskhet och saklighet bör stärkas. Men debatten måste vidgas. För en öppen och levande demokrati är det framför allt avgörande med medial mångfald, och då finns flera andra frågor som är minst lika stora: den eroderande ekonomiska grunden för dagstidningarna, ägarkoncentrationen på den privata mediemarknaden, det offentliga presstödet med mera. Det är den helheten som Moderaterna nu arbetar med, och vi räknar med att presentera resultatet av det arbetet under våren.

Slutligen detta med Polen och Ungern: Det råder ingen tvekan om att regeringarna i dessa länder på olika sätt sökt undergräva mediernas oberoende, och att det är oförenligt med en liberal demokrati. Detta understryker bland annat betydelsen av att vårda vårt eget grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten. Men det är en slapp och oanständig trumpifiering av den svenska debatten att använda utvecklingen i Polen och Ungern som tillhygge mot demokratiskt fullt legitima uppfattningar om hur public service – och mediepolitiken i stort – kan utformas i framtiden. Det är också rätt kontraproduktivt om syftet är att värna public service.

Gunnar Strömmer

Partisekreterare (M)


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?