Annons

Nytt projekt kräver mer än SD-motstånd

På fredagen röstade riksdagen fram Stefan Löfven som statsminister. Nu måste den nya regeringen och de liberala partierna bygga ett gemensamt projekt grundat på mer än motstånd mot Sverigedemokraterna, skriver Daniel Färm, chef för S-knutna tankesmedjan Tiden.

Efter valet av Stefan Löfven som statsminister består Sverige de facto av fyra politiska strömningar istället för två block. De radikala och de konservativa hamnar i opposition till det samarbete mellan de progressiva och de liberala som i grund och botten är både bra och nödvändigt.

De allra flesta förslagen i överenskommelsen är positiva utifrån ett jämlikhets- och löntagarperspektiv. De betydligt färre förslag som drar i fel riktning är problematiska, men det finns i flera fall goda möjligheter för den kommande regeringen att möta och dämpa de negativa effekterna, visar en genomgång av förslagen i mittenöverenskommelsen som Tankesmedjan Tiden har gjort.

Att det trots det sämsta valresultatet någonsin ändå blir en socialdemokratiskt ledd regering visar att Stefan Löfven har svart bälte i förhandling. Men det säger framför allt något om den tid vi lever i. När grundläggande värden i vår liberala demokrati utmanas visar socialdemokrater och liberaler att man nu – liksom för 100 år sedan – kan enas.

Men det räcker inte att vara mot ett nationalistiskt och radikalkonservativt högerparti som vilar på rasistiska tankegångar. Ett nytt gemensamt projekt behövs.

Januariavtalet är ett första viktigt steg. Av de sammanlagt 172 förslagen i överenskommelsen har 131 god potential att bidra till fler jobb och förbättrad välfärd. Kraftfulla investeringar i infrastruktur och omfattande miljö- och klimatsatsningar, införandet av en familjevecka, steg mot statligt huvudansvar för skolan, höjda pensioner, stopp för religiösa friskolor, krafttag mot hedersförtryck och förbättringar av LSS är några exempel.

Endast åtta är utifrån ett löntagar- och jämlikhetsperspektiv direkt negativa, och ytterligare tolv är problematiska. Bland dessa kan nämnas:

Arbetsrätten. Det är bra att parterna får förhandla fram en lösning, som dock inte behöver innebära fler undantag från turordningsreglerna. Vänsterpartiets misstroendelöfte jämnade också ut förutsättningarna för parterna.

Vinster i välfärden. Det finns ändå inte tillräckligt parlamentariskt stöd för att genomföra de vinstbegränsningar som i sak inte hade varit orimliga. Nu skulle man i stället exempelvis kunna göra skolvalssystemet mindre segregerande.

Friare hyressättning. Förslaget riskerar att leda till ökad segregation, men gäller enbart den initiala hyressättningen i nyproduktion. Att investeringsstödet finns kvar kan delvis dämpa effekterna av detta.

Gårdsförsäljning av alkohol. Det förutsätter dock att Systembolagets monopol inte undergrävs, vilket enligt tidigare utredningar blir svårt.

Skattereform. Det behövs en skattereform. Men överenskommelsen är motstridig. Å ena sidan utlovas sänkta marginal- och företagsskatter. Å andra sidan talas det om att ”utjämna de ekonomiska klyftorna och långsiktigt trygga välfärden”. Öppningen för ökad kapital- och miljöbeskattning är dock positivt för jämlikhet och omställning.

Särskilt arbetsrätten, a-kassan och skatterna blir svåra att hantera. Här krävs stor skicklighet från de statsråd som tillträder på måndag. Om de negativa effekterna av dessa kan hanteras, finns relativt god potential för en socialdemokratiskt ledd regering att driva en progressiv politik som är bra för både företag och löntagare.

Den övergripande utmaningen för de progressiva regeringspartierna och de liberala partierna blir nu att utifrån sina skilda ideologiska utgångspunkter hitta ett gemensamt projekt. Här kan man inspireras av Saltsjöbadsandan på arbetsmarknaden: olika utgångspunkter, men ständig strävan efter konstruktiva lösningar.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?