ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Infrastruktur

Låna till snabbtågen

  • KORTSIKTIGT. Trafikverkets egna utredningar visar att den totala kostnaden under stambanornas livslängd blir betydligt lägre om järnvägen byggs för den högre hastigheten 320 km/h än för 250 km/h. Ändå föreslår Trafikverket den lägre hastigheten då investeringskostnaden blir något lägre, skriver artikelförfattarna.

DEBATT. Överenskommelsen mellan S, MP, C och L slår fast att stambanor för höghastighetståg ska färdigställas och finansieringsdiskussionerna återupptas. För en så omfattande investering räcker inte Trafikverkets investeringsbudget, skriver företrädare för fyra handelskamrar. 

Det har framförts kritik mot att uppgörelsen mellan S, MP, C och L innehåller för många utredningar. Den kritiken gäller dock inte de nya stambanorna, där det genom Sverigeförhandlingen redan finns ett mycket gediget utredningsmaterial med färdiga förslag att utgå ifrån.

Det är av yttersta vikt att finansieringsdiskussionerna nu återupptas snarast möjligt med det uttalade målet att de ska resultera i ett snabbt färdigställande av de nya stambanorna för höghastighetståg, som Sverige är i stort behov av. Kapacitetsbrist på den befintliga järnvägen, klimathot, växande befolkning, möjlighet att knyta ihop städer och regioner och därmed bättre förutsättningar för näringslivet att skapa tillväxt, är några skäl till detta. 

Att bygga nya stambanor inom ramen för traditionell anslagsfinansiering skulle ge en byggtid på närmare 70 år och ändå riskera att tränga undan andra nödvändiga infrastrukturinvesteringar. Det är inte acceptabelt och innebär dessutom ökade byggkostnader, därmed skjuts de fulla nyttorna på framtiden. 

En så pass stor och omdanande investering som nya stambanor för höghastighetståg kräver en alternativ finansiering där de förmodade lånekostnaderna inte tas från Trafikverkets investeringsbudget. Även för kommunernas fysiska planering är det viktigt att färdigställandet påskyndas. Det är inte rimligt att de ska vänta i 50 år på besked om när och var järnvägen ska dras och under tiden hålla flera tänkbara korridorer öppna - när vi också behöver bygga bostäder.

Hösten 2018 publicerade Trafikverket ett positionspapper som visar deras inriktning gällande nya stambanor. Där tillmäts avtalen som den av regeringen utsedda Sverigeförhandlingen tecknade med kommunerna längs den planerade höghastighetsjärnvägen inget värde. Ingångna avtal om centrala eller centrumnära stationslägen bortses ifrån. I stället vill Trafikverket i första hand prioritera externa stationslägen. 

En studie från KTH från 2018 slår bland annat fast att centrala stationer, i jämförelse med externa stationer ger fler tåg- och kollektivtrafikresenärer, fler bostäder och verksamheter i anslutning till stationen och större positiva effekter för miljö och hälsa. Men det är dyrare att bygga en station i en stad än på en åker utanför samma stad. 

Regeringen måste ge Trafikverket tydligare styrning gällande de nya stambanorna. Det gäller inte minst vilken maxhastighet de ska byggas för. Trafikverkets egna utredningar visar att den totala kostnaden under banornas livslängd blir betydligt lägre om järnvägen byggs för den högre hastigheten 320 km/h än för 250 km/h. Ändå föreslår Trafikverket den lägre hastigheten då investeringskostnaden blir något lägre. 

Den lösningen banar inte bara väg för långsammare tåg, utan också högre underhållskostnader för kommande generationer. 

Stephan Müchler, vd Sydsvenska Handelskammaren

Johanna Palmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren

Helena Zar Wallin, vd Handelskammaren Jönköping

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies