Annons

Låna till snabbtågen

DEBATT. Överenskommelsen mellan S, MP, C och L slår fast att stambanor för höghastighetståg ska färdigställas och finansieringsdiskussionerna återupptas. För en så omfattande investering räcker inte Trafikverkets investeringsbudget, skriver företrädare för fyra handelskamrar. 

KORTSIKTIGT. Trafikverkets egna utredningar visar att den totala kostnaden under stambanornas livslängd blir betydligt lägre om järnvägen byggs för den högre hastigheten 320 km/h än för 250 km/h. Ändå föreslår Trafikverket den lägre hastigheten då investeringskostnaden blir något lägre, skriver artikelförfattarna.
KORTSIKTIGT. Trafikverkets egna utredningar visar att den totala kostnaden under stambanornas livslängd blir betydligt lägre om järnvägen byggs för den högre hastigheten 320 km/h än för 250 km/h. Ändå föreslår Trafikverket den lägre hastigheten då investeringskostnaden blir något lägre, skriver artikelförfattarna.

Det har framförts kritik mot att uppgörelsen mellan S, MP, C och L innehåller för många utredningar. Den kritiken gäller dock inte de nya stambanorna, där det genom Sverigeförhandlingen redan finns ett mycket gediget utredningsmaterial med färdiga förslag att utgå ifrån.

Det är av yttersta vikt att finansieringsdiskussionerna nu återupptas snarast möjligt med det uttalade målet att de ska resultera i ett snabbt färdigställande av de nya stambanorna för höghastighetståg, som Sverige är i stort behov av. Kapacitetsbrist på den befintliga järnvägen, klimathot, växande befolkning, möjlighet att knyta ihop städer och regioner och därmed bättre förutsättningar för näringslivet att skapa tillväxt, är några skäl till detta. 

Att bygga nya stambanor inom ramen för traditionell anslagsfinansiering skulle ge en byggtid på närmare 70 år och ändå riskera att tränga undan andra nödvändiga infrastrukturinvesteringar. Det är inte acceptabelt och innebär dessutom ökade byggkostnader, därmed skjuts de fulla nyttorna på framtiden. 

En så pass stor och omdanande investering som nya stambanor för höghastighetståg kräver en alternativ finansiering där de förmodade lånekostnaderna inte tas från Trafikverkets investeringsbudget. Även för kommunernas fysiska planering är det viktigt att färdigställandet påskyndas. Det är inte rimligt att de ska vänta i 50 år på besked om när och var järnvägen ska dras och under tiden hålla flera tänkbara korridorer öppna - när vi också behöver bygga bostäder.

Hösten 2018 publicerade Trafikverket ett positionspapper som visar deras inriktning gällande nya stambanor. Där tillmäts avtalen som den av regeringen utsedda Sverigeförhandlingen tecknade med kommunerna längs den planerade höghastighetsjärnvägen inget värde. Ingångna avtal om centrala eller centrumnära stationslägen bortses ifrån. I stället vill Trafikverket i första hand prioritera externa stationslägen. 

En studie från KTH från 2018 slår bland annat fast att centrala stationer, i jämförelse med externa stationer ger fler tåg- och kollektivtrafikresenärer, fler bostäder och verksamheter i anslutning till stationen och större positiva effekter för miljö och hälsa. Men det är dyrare att bygga en station i en stad än på en åker utanför samma stad. 

Regeringen måste ge Trafikverket tydligare styrning gällande de nya stambanorna. Det gäller inte minst vilken maxhastighet de ska byggas för. Trafikverkets egna utredningar visar att den totala kostnaden under banornas livslängd blir betydligt lägre om järnvägen byggs för den högre hastigheten 320 km/h än för 250 km/h. Ändå föreslår Trafikverket den lägre hastigheten då investeringskostnaden blir något lägre. 

Den lösningen banar inte bara väg för långsammare tåg, utan också högre underhållskostnader för kommande generationer. 

Stephan Müchler, vd Sydsvenska Handelskammaren

Johanna Palmér, vd Östsvenska Handelskammaren

Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren

Helena Zar Wallin, vd Handelskammaren Jönköping


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från NorrenergiAnnons

Snart streamar Norrenergi förnybar kyla till Bromma

Bild: NCC
Bild: NCC

Utbyggnaden av fjärrkyla till området vid Bromma Blocks är i full gång. Expansionen innebär att Norrenergi kan tillgodose den växande efterfrågan på förnybar kyla hos många företag i Bromma.

Bygg- och fastighetsbolaget NCC var först ut med att teckna avtal. Det omfattar fastigheten Hangar 5 med cirka 50 000 kvadratmeter kontor, kommersiella lokaler och hotell. Två exempel på aktörer som etablerar sig där är Maxi ICA Stormarknad och Biz Apartment lägenhetshotell.

 – Det känns oerhört roligt att vi bygger ut vår kyla till Bromma, och är med och bidrar till regionens hållbara utveckling. Vår värme är sedan tidigare utbyggd till Bromma, bland annat till Bromma flygplats, så nu kan vi erbjuda både värme och kyla här – något som kunderna brukar efterfråga, säger Maria Carvinge, marknadschef på Norrenergi.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Norrenergis förnybara kyla till Bromma. 

Helt förnybar kyla

Norrenergis fjärrkyla är helt förnybar och produceras bland annat med hjälp av frikyla, vilket innebär att man använder kallt bottenvatten från Lilla Värtan. Spillvatten från Bromma reningsverk är en annan energikälla som används för att producera både värme och kyla.

Även Norrenergis fjärrvärme står sig väl miljömässigt och är nästan helt förnybar, till cirka 99 procent. Den är dessutom märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval.

– Vi ser att våra tjänster fjärrvärme och fjärrkyla hjälper kunderna i deras hållbarhetsarbete, bland annat då man lätt uppnår höga nivåer i de olika systemen för miljöcertifiering av byggnader, säger Maria Carvinge. 

Tack vare Norrenergis fjärrvärme och fjärrkyla kan städerna växa hållbart. Väljer man fjärrvärme står Norrenergi för kontinuerlig utveckling enligt senaste teknik och miljöprestanda som minskar miljöpåverkan och sänker kostnader för både kunder och Norrenergi. Väljer man en alternativ uppvärmningsform som en värmepump köper man den teknik som är aktuell vid köptillfället.

– Vi säger att vi streamar värme och kyla. Tjänsterna levereras över nät, vilket innebär att vi kan dra en parallell till streaming av musik och filmer. Med digitaliseringen och en ökad uppkoppling av kundcentraler kan vi hjälpa kunden att optimera sin energianvändning ännu mer – något som sparar både pengar och miljö.

Fortsatt expansion

Expansionen av fjärrkylnätet gör det möjligt för många fastighetsägare i denna del av Bromma att få förnybar kyla. På sin väg från Solnaverket till Bromma Blocks-området passerar fjärrkylan bland annat Ulvsunda industriområde. 

– Det krävs stora investeringar att dra rör så här långt, och vi tror att det finns många företag i Ulvsunda industriområde som vill ha kyla. Efterfrågan på förnybar fjärrkyla är stor och vi för samtal med ett flertal fastighetsägare.

Norrenergi har ambition att fortsätta expandera i framtiden.

– Vi följer alltid stadsplaneringen såväl i Solna som i Sundbyberg och närliggande kommuner. Det finns flera spännande utbyggnadsområden i Västerort som vi hoppas kommer välja värme och kyla från Norrenergi, avslutar Maria Carvinge.

Fjärrkylan till Hangar 5 beräknas vara utbyggd hösten 2020.

Fakta: Norrenergi

Kärnverksamhet: Fjärrvärme och fjärrkyla

Försäljning värme: cirka 1 000 GWh /år

Andel förnybart: cirka 99 %

Försäljning kyla: cirka 70 GWh/år

Andel förnybart: 100 %

Antal brukare: fler än 100 000 människor

Ägare: Solna stad (2/3) och Sundbybergs stad (1/3)

Antal anställda: 79 personer

Omsättning: cirka 790 Mkr per år

www.norrenergi.se

Mer från Norrenergi

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Norrenergi och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?