1515

Nya LAS bör inte exkludera företag utan kollektivavtal

DEBATT. LAS-reformen är en blek politisk kompromiss. Den är inte särskilt flexibel för företag utan kollektivavtal. Det skriver advokaterna Sten Bauer och Margarita Kozlov på Baker McKenzie advokatbyrå.

Efter misstroendeförklaringen mot regeringen den 21 juni gällande införande av fri hyressättning vid nybyggnation, har det än en gång tydliggjorts att Januariavtalet var en kompromisslösning. 

Så var även det senaste förslaget om en reformerad arbetsrätt som arbetsmarknadsminister Eva Nordmark presenterade 7 juni.

Januariavtalet innehöll en överenskommelse om att arbetsrätten skulle moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad. Förslaget om en reformerad arbetsrätt (DS 2021:17) presenterades som ”den största reformen på svensk arbetsmarknad i modern tid”. 

Vi delar inte den uppfattningen. Alla Sveriges arbetsgivare som har valt att inte teckna kollektivavtal får inte fullt ut del av den flexibilitet som hade varit önskvärd. 

Arbetsrättsexperten Gudmund Toijer tillsattes av regeringen för att utreda en modernisering. Utredningen (SOU 2020:30) innehöll flera intressanta ändringar i LAS (lagen om anställningsskydd). 

Men det är parternas, det vill säga Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Svenska Kommunalarbetarförbundets, principöverenskommelse från hösten 2020, som har legat till grund för regeringens lagförslag. 

Lagförslaget innehåller några bestämmelser som innebär ökad flexibilitet för arbetsgivare – oavsett om de har kollektivavtal eller inte. Några förändringar innebär minskad flexibilitet för arbetsgivare, men arbetsmarknadens parter kan här göra avsteg från lagen tack vare kollektivavtal. 

Flera av de stora reformerna ska också implementeras på ett sådant sätt att icke-kollektivavtalsbundna arbetsgivare inte har möjlighet att ta del av dessa reformer, vilket är olyckligt. 

Bland de mest väntade reformerna i LAS finns nya regler om uppsägning på grund av personliga skäl, om arbetstagaren har misskött sig. Arbetsgivare ska inte längre behöva stå för lönekostnaderna efter att uppsägningstiden har löpt ut, såsom under den tid som en tvist om giltigheten av en uppsägning pågår. 

Vidare föreslås möjlighet att undanta tre, istället för två, nyckelpersoner från turordningen vid uppsägning på grund av arbetsbrist. 

Detta kommer dock endast att ha betydelse för små bolag med få anställda. Kollektivavtalsanslutna företag tillåts undanta upp till 15 procent av de anställda från turordningsreglerna. För ett företag med 50 anställda ger således lagförslaget möjlighet att undanta tre personer. Har företaget kollektivavtal kan sju personer undantas, efter överenskommelse med facket.

Till de reformer som kommer att innebära försämrad flexibilitet hör ändringar avseende visstidsanställning, nya regler för omreglering av sysselsättningsgrad samt inhyrning av arbetskraft från bemanningsföretag.

Tidsperioden då en särskild visstidsanställning (”allmän visstidsanställning” enligt nuvarande regler) ska övergå till en tillsvidareanställning halveras, från 24 till 12 månader, under en femårsperiod. Men kravet är att återanställningsrätten ska gälla redan efter nio månader, vilket minskar möjligheterna för företag att utan risk visstidsanställa personal. 

Detta förslag gäller alla företag, även de icke-organiserade, men företag som har kollektivavtal kan göra avsteg. 

Vidare föreslås att arbetsgivare ska iaktta turordningsregler vid omreglering av sysselsättningsgrad (s.k. ”hyvling”) och att arbetstagaren ska ha rätt till en omställningstid på upp till tre månader. Detta medför att omorganisationer, för att exempelvis effektivisera och minska produktionskostnader, blir svårare och mer tidsödande att genomföra. Även här får avvikelser göras genom kollektivavtal.

En annan ändring som kan vara besvärlig för många företag rör möjligheten att hyra in personal från bemanningsföretag. Ett kundföretag ska erbjuda tillsvidareanställning till en arbetstagare som har varit placerad hos kundföretaget på samma plats i sammanlagt mer än 24 månader under en treårsperiod, eller erbjuda en ekonomisk ersättning om två månadslöner. Också dessa regler kan avtalas bort med ett kollektivavtal.

Sammantaget innebär LAS-reformen en blek politisk kompromiss där organiserade företag ges en större möjlighet till flexibilitet än mindre och medelstora företag utan kollektivavtal. Detta är beklagligt. Även arbetsgivare utan kollektivavtal borde ges möjlighet till en mer flexibel arbetsrättslagstiftning! 

Sten Bauer, advokat, Baker McKenzie advokatbyrå

Margarita Kozlov, advokat, Baker McKenzie advokatbyrå

Läs replik här.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?