1515
Annons

Nya banorna måste gå till Arlanda och Landvetter

DEBATT. Genom att exkludera svenska flygplatser och flyget från det nationella transportsystemet går en stor gemensam utvecklingspotential förlorad. Därför bör framtida stambanor anslutas till flyget, och begränsningarna för att utnyttja Arlandabanans räls måste låsas upp, anser Jonas Abrahamsson, Swedavia.

Jonas Abrahamsson.
Jonas Abrahamsson.Foto:Pontus Lundahl

I ett välfungerande transportsystem knyts de samhällsviktiga transportslagen samman. På så vis skapas möjligheter till ett ökat kollektivt och ett mer effektivt resande. Det gynnar både svensk konkurrenskraft och samhällets omställning till fossilfrihet. I det sammanhanget är det helt nödvändigt att Sveriges största flygplatser Arlanda och Landvetter ansluts till framtida stambanor och regionala spårförbindelser.

Världen ställer om för att nå fossilfrihet. Samtidigt visar den pågående pandemin hur viktiga internationella transporter är för att möjliggöra utveckling i en global värld. Vi vet i dag att både samhällsekonomi och klimat gynnas av att olika transportslag – oavsett om det rör sig om flyg-, tåg-, vägtransporter eller sjöfart – inte främst ses som separata transportslag utan som kompletterande delar i ett system. Olika transportslag lämpar sig olika väl för olika typer av transporter, men när de kopplas samman i system skapas synergier som genererar möjligheter och värden.

Exemplen är flera på hur vi i Sverige historiskt inte har tagit fasta på denna sanning utan i stället utvecklat infrastruktur där transportslagen inte knyts samman. Det försämrar möjligheterna till effektivast möjliga transporter och ökar många gånger belastningen på miljön genom att till exempel kräva ytterligare steg i transportkedjan. När vi bygger framtidens transportsystem måste vi därför lära av tidigare misstag.

Swedavia driver det nationella basutbudet av flygplatser i Sverige. Vi ska bidra till den tillgänglighet som behövs för att hela landet ska kunna leva och vara konkurrenskraftigt. Som exportberoende land långt från många marknader och med en allt viktigare besöksnäring är god tillgänglighet en nödvändighet. Men Swedavia ska också verka för att öka den klimatmässiga hållbarheten i transportsystemet. Det innebär dels att bidra till flygets omställning till fossilfrihet, dels att förbättra möjligheterna för kollektivt resande till och från flygplatserna genom förbättrad samverkan med övriga transportslag. På detta område ska Swedavia och Sverige vara ett internationellt föredöme.

Resan ska vara effektiv och hållbar för den som kliver på tåget i Göteborg och av det i Malmö, men den ska också vara det för resenären som tidigt på morgonen lämnar hemmet i Skellefteå, New York eller London för att resa till universitetet i Linköping, huvudkontoret i Stockholm eller familjen i Göteborg.

En av principerna för den svenska transportpolitiken är att samverkan inom och mellan olika transportslag ska främjas. Den behöver nu omsättas i praktik. Just nu pågår långsiktig infrastrukturplanering på en rad områden.

Trafikverket utreder på regeringens uppdrag sträckningar, kostnader och effekter av nya stambanor för tågtrafik i Sverige. Parallellt planerar Swedavia för framtidens flygplatsnätverk. Arlanda ska i än högre grad bidra till stärkt svensk konkurrenskraft genom att flygplatsen utvecklas till en nordisk hubb för interkontinental flygtrafik, samtidigt som den fortsätter att knyta ihop inrikestrafiken i Sverige. Landvetter kommer även fortsatt vara mycket viktig för flygtrafik till och från västra Sverige, i synnerhet med direktflyg till och från hubbar runt om i Europa.

Dessa två till synes separata uppgifter innebär i själva verket en möjlighet att göra just det som vi historiskt ofta misslyckats med: att ta ett helhetsgrepp om långsiktig infrastrukturutveckling där ett intermodalt synsätt skapar stora nyttor för hela samhället.

Då krävs dock att man ser flygets betydelse i det större transportsystemet. Det kräver också att man väger in Sveriges behov av internationell tillgänglighet och konkurrenskraftiga transporter. Ett sådant synsätt stärker flygets möjligheter att bidra till svensk utveckling och välfärd och bidrar dessutom till den överflyttning från flyg och bil till tåg som regeringen vill uppnå, eftersom det helt enkelt blir lättare.

För att nå önskade effekter av en ny järnväg – bland annat ett ökat resande med tåg – krävs attraktiva stationslägen. Viktiga transportnoder är ofta attraktiva i detta hänseende och få transportnoder är viktigare än stora, internationella flygplatser.

I planen över det svenska höghastighetssystemet är i nuläget varken Arlanda eller Landvetter anslutna till stambanorna. Det är däremot Kastrup i Köpenhamn. Att tåg går till Kastrup är förvisso gynnsamt för klimatet, för ekonomisk utveckling i Norden och därmed också för Sverige. Det är dock direkt skadligt för både Sverige och Norden om varken Landvetter eller Arlanda blir naturliga och integrerade noder i framtidens transportsystem.

Flyget är en förutsättning för både svensk och global ekonomi. I Göteborgsregionen arbetar till exempel nästan var fjärde anställd för ett utlandsägt företag. 82 procent av resorna på Landvetter under 2019 var utrikes. Av resenärerna som flyger till Stockholm ska fler än hälften resa vidare ut i världen eller norrut i Sverige. För näringslivet och besöksnäringen är tillgången till snabba och effektiva flygtransporter avgörande för att kunna utvecklas i en allt mer globaliserad och konkurrenspräglad ekonomi. Detta är värden vi behöver bevara och utveckla.

Allt talar för att efterfrågan på transporter kommer att öka under de kommande decennierna, något som bland annat drivs av en global befolkningsökning och ekonomisk utveckling runt om i världen. Samtidigt behöver transporternas klimatpåverkan minska avsevärt.

Genom att exkludera svenska flygplatser och flyget från det nationella transportsystemet går en stor gemensam utvecklingspotential förlorad. Det har vi som samhälle inte råd med. Tvärtom finns stora vinster att hämta. Att ansluta svenska flygplatser till de nya stambanorna skulle bland annat leda till ökad tillgänglighet, bidra till större utbud av flyglinjer, stärka besöksnäringen, driva fram fler företagsetableringar och därmed fler arbetstillfällen. Det skulle också bidra till minskad klimat- och miljöbelastning då fler får möjlighet att ta tåg istället för bil till och från flygplatsen.

Därför har jag tre konkreta förslag:

* Utnyttja befintlig infrastruktur kring Arlanda till fullo och lås upp de begränsningar som finns i Arlandabanans konstruktion.

* Säkerställ att både Arlanda och Landvetter ansluts till det nya stambanenätet.

* Beakta i högre utsträckning flygplatsernas roll som transportnoder i Trafikverkets nationella plan för transportsystemet.

Därmed kan Sveriges två viktigaste flygplatser och flyget i stort utvecklas i samverkan med övriga trafikslag och bidra till att vi får ett transportsystem som skapar nationell och internationell tillgänglighet, stärker Sveriges konkurrenskraft och bidrar till att uppfylla klimatmålen. Att inte göra framtidens transportsystem verkligt intermodalt – där transportslagen hänger samman och möjliggör ett effektivt och klimatsmart resande från dörr till dörr – vore ett transportpolitiskt självmål.

Swedavia vill bidra till att möjliggöra dessa lösningar och det är min förhoppning att vi tillsammans med övriga berörda aktörer framöver kan ta ett gemensamt grepp om utvecklingen av det svenska transportsystemet.

Jonas Abrahamsson, vd och koncernchef, Swedavia AB


Debatt: Kliniska prövningar i världsklass kräver tid, engagemang och investeringar

Om regeringens Life science-strategi ska bli verklighet och  Sverige ska bli en ledande Life science-nation krävs fem åtgärder, skriver Björn Eriksson, generaldirektör på Läkemedelsverket.

Foto:Jack Mikrut

I veckan meddelade näringsminister Thorwaldsson att regeringen tillsätter en utredning för att se över förutsättningarna för att bedriva kliniska prövningar. Det är ett mycket bra och välkommet initiativ. Läkemedelsverket arbetar för att Sverige ska vara bäst på Life science i Europa. Men för att detta ska bli verklighet krävs stora och gemensamma satsningar i både tid och pengar. 

Idag den 20 maj firas dagen för kliniska prövningar i EU. Då uppmärksammas behovet av fortsatt forskning för att få fram nya och bättre läkemedel men också vilket viktigt bidrag de personer och patienter som ställer upp ger till framtidens hälso- och sjukvård. Studier som görs på människor för att studera effekten av läkemedel eller andra behandlingsmetoder är centrala för att kunna erbjuda patienter den senaste behandlingen, nära svensk vård och för att erbjuda företag i Life science-sektorn en möjlighet att växa i Sverige.

I en tid av stor osäkerhet är den medicinska forskningen inte bara en betydande tillväxtfaktor och en välfärdsfråga, den skapar även tillit till våra demokratiska system och stater – en trygghet i tider av mycket osäkerhet. Opinionsundersökningar visar att svenskar är mycket positiva till att delta i forskning och utveckling. För att regeringens Life science-strategi ska bli verklighet och för att Sverige ska bli en ledande Life science-nation krävs nu fem åtgärder.

Patientnära forskning i vårdmiljöer. Endast när viktiga fynd i forskningen blir verklighet i riktlinjer och rekommendationer i vården blir Sverige intressant som life science-nation.

Att EU:s nya regelverk som trädde i kraft den 31 januari implementeras snabbt och effektivt. Det nya regelverket kommer att förenkla samarbetet inom forskningen och förbättra samspelet med myndigheterna.

Ett gott samarbete mellan akademin, forskningen samt hälso- och sjukvården för att samla den kraft som behövs. Genom att kartlägga och samla alla forskningsinitiativ, för att uppnå god samordning och ledning.

Satsa på att kommunicera med och engagera alla som kan bidra till att vi får fler kliniska prövningar. Dataskyddsexperter, akademi, små och medelstora företag, finansiärer, metodutvecklare samt hälso- och sjukvårdspersonal, inklusive patienter och prövningsdeltagare.

Utveckla säkra metoder för klinisk forskning som kan omfatta fler genom att underlätta deltagande var du än bor i landet.  Leverera en utbildningsplan för kliniska prövningar inklusive moduler om läkemedelsutveckling och regulatorisk vetenskap med länkar till universitet och små och medelstora företag

Det råder ingen tvekan om Sverige kan bli en ledande Life science-nation. Men för det krävs att vi etablerar rätt förutsättningar och att både den akademiska och industriella forskningen antar de utmaningar som finns. Samarbetet mellan vården, myndigheter och näringslivet är avgörande för att effektivt och säkert ta fram nya vacciner och andra behandlingar. 

Tillsammans med EU-kommissionen, läkemedelsmyndigheterna i EU och den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har vi tagit steg för att öka takten i forskningen för nya läkemedel i Europa och lanserat en rad nya initiativ för att påskynda kliniska prövningar i EU. Syftet med att påskynda kliniska prövningar i EU, det så kallade ACT EU, är att förändra hur prövningar initieras, utformas och drivs för att utveckla EU som en samlingspunkt för klinisk forskning, ytterligare främja utvecklingen av högkvalitativa, säkra och effektiva läkemedel, och bättre integrera klinisk forskning i det europeiska hälsosystemet.

Det kommer krävas stora ansträngningar från alla parter för att bryta den nedåtgående trenden för företagsinitierade kliniska prövningar. Det handlar om att stimulera inte bara forskning och framtagandet av läkemedel för ovanliga sjukdomar, utan också för att ta fram nya och spännande behandlingar av vanliga sjukdomar med stora patientgrupper. Med mer forskning och fler kliniska prövningar som sker nära vården, kan resultaten snabbt bli tillgängliga för patienter. Vi behöver öka takten nu. Men det måste få kosta; tid, pengar och uthållighet!

Björn Eriksson

Generaldirektör Läkemedelsverket

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?