Annons

Nya banorna måste gå till Arlanda och Landvetter

DEBATT. Genom att exkludera svenska flygplatser och flyget från det nationella transportsystemet går en stor gemensam utvecklingspotential förlorad. Därför bör framtida stambanor anslutas till flyget, och begränsningarna för att utnyttja Arlandabanans räls måste låsas upp, anser Jonas Abrahamsson, Swedavia.

Jonas Abrahamsson.
Jonas Abrahamsson.Foto:Pontus Lundahl

I ett välfungerande transportsystem knyts de samhällsviktiga transportslagen samman. På så vis skapas möjligheter till ett ökat kollektivt och ett mer effektivt resande. Det gynnar både svensk konkurrenskraft och samhällets omställning till fossilfrihet. I det sammanhanget är det helt nödvändigt att Sveriges största flygplatser Arlanda och Landvetter ansluts till framtida stambanor och regionala spårförbindelser.

Världen ställer om för att nå fossilfrihet. Samtidigt visar den pågående pandemin hur viktiga internationella transporter är för att möjliggöra utveckling i en global värld. Vi vet i dag att både samhällsekonomi och klimat gynnas av att olika transportslag – oavsett om det rör sig om flyg-, tåg-, vägtransporter eller sjöfart – inte främst ses som separata transportslag utan som kompletterande delar i ett system. Olika transportslag lämpar sig olika väl för olika typer av transporter, men när de kopplas samman i system skapas synergier som genererar möjligheter och värden.

Exemplen är flera på hur vi i Sverige historiskt inte har tagit fasta på denna sanning utan i stället utvecklat infrastruktur där transportslagen inte knyts samman. Det försämrar möjligheterna till effektivast möjliga transporter och ökar många gånger belastningen på miljön genom att till exempel kräva ytterligare steg i transportkedjan. När vi bygger framtidens transportsystem måste vi därför lära av tidigare misstag.

Swedavia driver det nationella basutbudet av flygplatser i Sverige. Vi ska bidra till den tillgänglighet som behövs för att hela landet ska kunna leva och vara konkurrenskraftigt. Som exportberoende land långt från många marknader och med en allt viktigare besöksnäring är god tillgänglighet en nödvändighet. Men Swedavia ska också verka för att öka den klimatmässiga hållbarheten i transportsystemet. Det innebär dels att bidra till flygets omställning till fossilfrihet, dels att förbättra möjligheterna för kollektivt resande till och från flygplatserna genom förbättrad samverkan med övriga transportslag. På detta område ska Swedavia och Sverige vara ett internationellt föredöme.

Resan ska vara effektiv och hållbar för den som kliver på tåget i Göteborg och av det i Malmö, men den ska också vara det för resenären som tidigt på morgonen lämnar hemmet i Skellefteå, New York eller London för att resa till universitetet i Linköping, huvudkontoret i Stockholm eller familjen i Göteborg.

En av principerna för den svenska transportpolitiken är att samverkan inom och mellan olika transportslag ska främjas. Den behöver nu omsättas i praktik. Just nu pågår långsiktig infrastrukturplanering på en rad områden.

Trafikverket utreder på regeringens uppdrag sträckningar, kostnader och effekter av nya stambanor för tågtrafik i Sverige. Parallellt planerar Swedavia för framtidens flygplatsnätverk. Arlanda ska i än högre grad bidra till stärkt svensk konkurrenskraft genom att flygplatsen utvecklas till en nordisk hubb för interkontinental flygtrafik, samtidigt som den fortsätter att knyta ihop inrikestrafiken i Sverige. Landvetter kommer även fortsatt vara mycket viktig för flygtrafik till och från västra Sverige, i synnerhet med direktflyg till och från hubbar runt om i Europa.

Dessa två till synes separata uppgifter innebär i själva verket en möjlighet att göra just det som vi historiskt ofta misslyckats med: att ta ett helhetsgrepp om långsiktig infrastrukturutveckling där ett intermodalt synsätt skapar stora nyttor för hela samhället.

Då krävs dock att man ser flygets betydelse i det större transportsystemet. Det kräver också att man väger in Sveriges behov av internationell tillgänglighet och konkurrenskraftiga transporter. Ett sådant synsätt stärker flygets möjligheter att bidra till svensk utveckling och välfärd och bidrar dessutom till den överflyttning från flyg och bil till tåg som regeringen vill uppnå, eftersom det helt enkelt blir lättare.

För att nå önskade effekter av en ny järnväg – bland annat ett ökat resande med tåg – krävs attraktiva stationslägen. Viktiga transportnoder är ofta attraktiva i detta hänseende och få transportnoder är viktigare än stora, internationella flygplatser.

I planen över det svenska höghastighetssystemet är i nuläget varken Arlanda eller Landvetter anslutna till stambanorna. Det är däremot Kastrup i Köpenhamn. Att tåg går till Kastrup är förvisso gynnsamt för klimatet, för ekonomisk utveckling i Norden och därmed också för Sverige. Det är dock direkt skadligt för både Sverige och Norden om varken Landvetter eller Arlanda blir naturliga och integrerade noder i framtidens transportsystem.

Flyget är en förutsättning för både svensk och global ekonomi. I Göteborgsregionen arbetar till exempel nästan var fjärde anställd för ett utlandsägt företag. 82 procent av resorna på Landvetter under 2019 var utrikes. Av resenärerna som flyger till Stockholm ska fler än hälften resa vidare ut i världen eller norrut i Sverige. För näringslivet och besöksnäringen är tillgången till snabba och effektiva flygtransporter avgörande för att kunna utvecklas i en allt mer globaliserad och konkurrenspräglad ekonomi. Detta är värden vi behöver bevara och utveckla.

Allt talar för att efterfrågan på transporter kommer att öka under de kommande decennierna, något som bland annat drivs av en global befolkningsökning och ekonomisk utveckling runt om i världen. Samtidigt behöver transporternas klimatpåverkan minska avsevärt.

Genom att exkludera svenska flygplatser och flyget från det nationella transportsystemet går en stor gemensam utvecklingspotential förlorad. Det har vi som samhälle inte råd med. Tvärtom finns stora vinster att hämta. Att ansluta svenska flygplatser till de nya stambanorna skulle bland annat leda till ökad tillgänglighet, bidra till större utbud av flyglinjer, stärka besöksnäringen, driva fram fler företagsetableringar och därmed fler arbetstillfällen. Det skulle också bidra till minskad klimat- och miljöbelastning då fler får möjlighet att ta tåg istället för bil till och från flygplatsen.

Därför har jag tre konkreta förslag:

* Utnyttja befintlig infrastruktur kring Arlanda till fullo och lås upp de begränsningar som finns i Arlandabanans konstruktion.

* Säkerställ att både Arlanda och Landvetter ansluts till det nya stambanenätet.

* Beakta i högre utsträckning flygplatsernas roll som transportnoder i Trafikverkets nationella plan för transportsystemet.

Därmed kan Sveriges två viktigaste flygplatser och flyget i stort utvecklas i samverkan med övriga trafikslag och bidra till att vi får ett transportsystem som skapar nationell och internationell tillgänglighet, stärker Sveriges konkurrenskraft och bidrar till att uppfylla klimatmålen. Att inte göra framtidens transportsystem verkligt intermodalt – där transportslagen hänger samman och möjliggör ett effektivt och klimatsmart resande från dörr till dörr – vore ett transportpolitiskt självmål.

Swedavia vill bidra till att möjliggöra dessa lösningar och det är min förhoppning att vi tillsammans med övriga berörda aktörer framöver kan ta ett gemensamt grepp om utvecklingen av det svenska transportsystemet.

Jonas Abrahamsson, vd och koncernchef, Swedavia AB


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Danish CrownAnnons

Danish Crown ledande köttproducent – klimatneutral 2050

Fredrik Andersson är vd på Danish Crown Foods Sweden som bedriver ett ambitiöst hållbarhetsarbete för att halvera sin klimatpåverkan till 2030.
Fredrik Andersson är vd på Danish Crown Foods Sweden som bedriver ett ambitiöst hållbarhetsarbete för att halvera sin klimatpåverkan till 2030.

Som en av Europas största köttproducenter bör man också ta ett stort hållbarhetsansvar. Danish Crown växlar nu upp med flera initiativ för att halvera sin klimatpåverkan till 2030 och bli klimatneutrala 2050. 

– Som en av de största aktörerna i branschen känner vi ett stort ansvar. Vi har satt ett väldigt ambitiöst mål att bli helt klimatneutrala 2050, med delmålet att halvera vår klimatpåverkan till 2030, säger Sara Johansson, Marketing and Business Development Manager på Danish Crown Foods Sweden. 

För att nå dessa mål bedriver Danish Crown ett hållbarhetsarbete som genomsyrar hela verksamheten. I våras bytte den svenska delen av företaget namn från Tulip till Danish Crown Foods Sweden för att ytterligare tydliggöra att hela koncernen arbetar unisont i hållbarhetssatsningen. 

Satsningen innebär att Danish Crown fokuserar på fyra strategiska områden i värdekedjan som bygger på FN:s globala mål, och som företaget har ett stort inflytande över – hållbart jordbruk, hållbar produktion, bra jobb för alla samt ”tillsammans med kunder och konsumenter”. Det sistnämnda handlar om att Danish Crown ska göra det enklare att välja hållbara produkter, och på så sätt öka försäljningen och värdet på dessa. 

– I och med att vi ägs helt och hållet av våra bönder i det danska bondekooperativet har vi möjlighet att vara väldigt långsiktiga i vårt arbete och därmed ha stor kontroll över hela värdekedjan. Vi tittar närmare på hela kedjan från jord till bord, till exempel hur våra leverantörer kan bli mer hållbara i sitt arbetssätt samt hur vi i produktion kan reducera plast i våra förpackningar, säger Fredrik Andersson, vd för Danish Crown Foods Sweden och fortsätter: 

– Viktigt för oss är att inte nå våra mål genom att klimatkompensera. Vi vill uppnå minskad klimatpåverkan genom att hållbarhetsarbetet integreras i hela verksamheten. 

Allt fler blir medvetna om matens miljöpåverkan och är öppna för vegetariska alternativ. Den här trenden tror Danish Crown är här för att stanna och har därför kompletterat sin portfölj med ett vegetariskt substitut till bacon, Veggie bacon. 

– Vi är en global baconexpert, det är vår kärna. Vi vill erbjuda det starkaste sortimentet på marknaden och vara det självklara valet när konsumenten ska köpa bacon. I och med vår nya satsning på vegetariskt bacon får vi en ny bredd i vår portfölj, säger Sara Johansson.

Danish Crowns vegetariska bacon är hundra procent växtbaserat och innehåller ärtor och potatis. Produkten har testats länge och noga för att den där speciella baconsmaken ska bli rätt. 

– Vi på Danish Crown står för kvalitet och smak, så för oss var det viktigt att inte släppa produkten förrän vi kunde garantera en god smak med den naturliga rökigheten och det salta som traditionellt bacon har, säger Sara Johansson.

Danish Crowns vegetariska bacon landade i butikerna under hösten. Substitutet har fått god respons från dagligvarubutikerna och smakpaneler. Med en lyckad lansering i ryggen jobbar företaget vidare på bred front för att nå sin stora hållbarhetsvision. Redan nu har arbetet gett utdelning – Danish Crown vann nyligen i kategorin ”kött” för bästa hållbarhetsrapport av nyinrättade Hallbar Awards, ett internationellt pris som delas ut av organisationen Hallbars och som företag över hela världen blev nominerade till.

– Vi vill fortsätta att vara en av Europas största köttproducenter även i framtiden, men också den mest hållbara, säger Fredrik Andersson.

Fakta om Danish Crown

Danish Crown är ett modernt livsmedelsbolag ägt av de danska bönderna med försäljning i 120 länder världen över. Företagets vision är att genom enkla måltidslösningar bidra till att skapa en lyckad vardag för liten och stor. Danish Crown Foods Sweden har cirka 40 anställda och en omsättning på drygt 600 miljoner kronor.

Läs mer om Danish Crown och deras produkter här. 

Mer från Danish Crown

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Danish Crown och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?