ANNONS:
Till Di.se

Ny undersökning: Usel kvalitet i svenska förvaltningsdomstolar

  • Sven-Åke Bergkvist och Carl Göransson Organisationen Rättvis skatteprocess

DEBATT. I en demokratisk rättsstat är tilliten till domstolarna central. En ny undersökning bland Sveriges advokater visar att förtroendet för förvaltningsdomstolarna, där bland annat skattemål hanteras, är lågt. De är rättsosäkra och partiska. Detta borde bekymra politiker och domare, anser Sven-Åke Bergkvist och Carl Göransson.

Svenska advokater anser att förvaltningsdomstolarna är rättsosäkra och partiska. Det visar en omfattande Demoskopundersökning intresseorganisationen Rättvis skatteprocess tagit fram. Det är ytterst ett hot mot domstolarnas legitimitet att erfarna jurister saknar förtroende för den dömande makten. Nu krävs reformer för att skapa förtroende för förvaltningsdomstolarna.

I Sverige finns två typer av domstolsordningar: de allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna.

I allmän domstol – alltså tingsrätterna, hovrätterna och Högsta domstolen – hanteras något förenklat brottmål samt mål där enskilda möter enskilda. Det kan handla exempelvis om två parter som är oense hur ett avtal ska tolkas, en skadeståndstalan eller en skilsmässa.

Förvaltningsdomstolarna – förvaltningsrätterna, kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen – hanterar mål där enskilda möter staten. I domstolarna hanteras mål som rör allt från skatter och socialförsäkringar till tvångsvård och ekonomiskt bistånd.

För att de båda domstolsordningarna ska ha legitimitet är det viktigt att det finns ett förtroende för deras verksamhet. I en demokratisk rättsstat är tilliten till domstolarna central – man måste kunna lita på domstolarnas objektivitet. Om tillämpningen av lagarna sker godtyckligt eller partiskt tappar de regler som styr samhället snabbt sin legitimitet.

Svensk grundlag uttrycker detta redan i regeringsformens första kapitel. Där framgår det att domstolarna har att beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Kravet på opartiskhet framgår även tydligt i artikel 6 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Och skrivningen är viktig: om domstolarna är opålitliga, hur vet man då att man får en saklig och opartisk prövning av sin sak?

Många jurister och advokater som processar i förvaltningsdomstolar har länge uttryckt kritik mot att förvaltningsdomstolarna inte håller samma kvalitet som allmänna domstolar. Detta gäller särskilt på skatteområdet.

För att klargöra hur svenska advokater ser på domstolarnas förmåga att hantera skattmål anlitade vi på intresseorganisationen Rättvis skatteprocess analysföretaget Demoskop som genomfört en undersökning riktad till samtliga advokater i Sverige. Resultatet från undersökningen är mycket oroväckande.

En klar majoritet av advokaterna som processar i skattemål – 61 procent – anser att förvaltningsdomstolarna är partiska, endast 12 procent anger att de är opartiska. Bland advokater som processar i andra domstolar, främst allmän domstol, är det endast 7 procent säger som upplever att domstolen är partisk. Om advokaterna har rätt missar förvaltningsdomstolarna ett av sina mest grundläggande uppdrag från regeringsformen: att iaktta opartiskhet.

Något annat advokaterna som processar i skattemål riktar hård kritik mot är hur domarna motiveras. 69 procent anser att det oftast inte går att utläsa i domarna hur domstolen resonerat när de dömt. Motsvarande siffra för advokater som processar i andra domstolar är 17 procent.

Skatteadvokaterna är också mycket kritiska till förvaltningsdomstolarnas förmåga att hantera bevis. Fler än fyra av fem anser att bevisprövningarna i förvaltningsdomstol för det mesta inte får ett rimligt utfall. Motsvarande siffra för dem som processar i andra domstolar är lite lägre än en av fem. Endast 5 procent av de intervjuade godkänner förvaltningsdomstolarnas förmåga att värdera bevis. Det innebär att advokaterna anser att det återkommande inte spelar någon roll hur bra bevis man har för sin fråga – förvaltningsdomstolarna bortser ändå i många fall från dem.

Sammanfattningsvis svarar två av tre advokater att processerna i förvaltningsdomstol inte håller tillfredställande kvalitet. Bland dem som processar i övriga domstolar är endast en av tio av den uppfattningen.

En invändning mot kritiken angående förvaltningsdomstolarna som ibland presenteras är att advokaterna som processar i skattemål ofta förlorar – vilket de gör – och därför fått en negativ syn på domstolen och det allmänna. Den håller emellertid inte enligt vår undersökning. Advokater som processar i brottmål i allmän domstol möter också det allmänna och har sammantaget en högre förlustfrekvens än skatteadvokaterna. Trots det är de betydligt mer positiva till de allmänna domstolarna. Faktum är att det är den mest positiva gruppen i hela undersökningen. Det negativa utfallet är alltså inte kopplat till antalet förluster i domstol.

Det här är mycket dåliga nyheter för den som försöker tillvarata sin rätt mot det allmänna. Resultatet borde få politiker, domare och allmänhet att reagera.

För att komma till rätta med det stora rättssäkerhetsproblem som undersökningen påvisar krävs flera reformer av förvaltningsprocessen. Nedan listar vi ett antal förändringar som är bör genomföras skyndsamt. Det kommer inte räcka, men är ett steg på vägen.

1. Rekryteringen till förvaltningsdomstolarna bör breddas. För att nå materiellt korrekta beslut och domar är det viktigt med en spännvidd i synsätt och uppfattningar. Därför är det viktigt att fler domare med bakgrund som advokat eller ombud med erfarenhet från näringslivet tillsätts. På så sätt ökas mångfalden i förvaltningsdomstolarna.
2. Det krävs ökad specialisering i domstolarna. En statlig utredning från 2014 om specialisering i skattemål drog slutsatsen att var tredje förvaltningsrätt inte kunde anses hålla en tillfredsställande skattespecialisering. Detta då domstolarna inte hade tillräckligt målunderlag och för få domare som arbetade med skatter. Det får självklart effekter på domstolarnas dömande.
3. Full ersättning vid vinst i skattemål. I det fall man vinner mot staten bör man tillkännas full ersättning för sina rättegångskostnader. I dag är ofta ersättningarna mycket låga, även i det fall Skatteverket eller annan myndighet gjort fel och den enskilde agerat korrekt. Det gör möjligheten att försvara sina rättigheter mot det offentliga till en klassfråga där väl bemedlade kan anlita ombud och vanligt folk lämnas därhän.

Situationen är alarmerande och nu krävs åtgärder. Det är viktigt att alla – såväl advokater som enskilda – kan lita på domstolarna är sakliga och opartiska.


Sven-Åke Bergkvist, ordförande för Rättvis skatteprocess och Senior Adviser på Mannheimer Swartling Advokatbyrå
Carl Göransson, vd, Rättvis skatteprocess

(Rättvis skatteprocess är en stiftelse som verkar för ökad rättssäkerhet i skatteförfarandet. Undersökningen finns att läsa i sin helhet på rattvisskatteprocess.se )


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies