Annons

Ny undersökning: Usel kvalitet i svenska förvaltningsdomstolar

DEBATT. I en demokratisk rättsstat är tilliten till domstolarna central. En ny undersökning bland Sveriges advokater visar att förtroendet för förvaltningsdomstolarna, där bland annat skattemål hanteras, är lågt. De är rättsosäkra och partiska. Detta borde bekymra politiker och domare, anser Sven-Åke Bergkvist och Carl Göransson.

Sven-Åke Bergkvist
och Carl Göransson
Organisationen Rättvis skatteprocess
Sven-Åke Bergkvist och Carl Göransson Organisationen Rättvis skatteprocess

Svenska advokater anser att förvaltningsdomstolarna är rättsosäkra och partiska. Det visar en omfattande Demoskopundersökning intresseorganisationen Rättvis skatteprocess tagit fram. Det är ytterst ett hot mot domstolarnas legitimitet att erfarna jurister saknar förtroende för den dömande makten. Nu krävs reformer för att skapa förtroende för förvaltningsdomstolarna.

I Sverige finns två typer av domstolsordningar: de allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna.

I allmän domstol – alltså tingsrätterna, hovrätterna och Högsta domstolen – hanteras något förenklat brottmål samt mål där enskilda möter enskilda. Det kan handla exempelvis om två parter som är oense hur ett avtal ska tolkas, en skadeståndstalan eller en skilsmässa.

Förvaltningsdomstolarna – förvaltningsrätterna, kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen – hanterar mål där enskilda möter staten. I domstolarna hanteras mål som rör allt från skatter och socialförsäkringar till tvångsvård och ekonomiskt bistånd.

För att de båda domstolsordningarna ska ha legitimitet är det viktigt att det finns ett förtroende för deras verksamhet. I en demokratisk rättsstat är tilliten till domstolarna central – man måste kunna lita på domstolarnas objektivitet. Om tillämpningen av lagarna sker godtyckligt eller partiskt tappar de regler som styr samhället snabbt sin legitimitet.

Svensk grundlag uttrycker detta redan i regeringsformens första kapitel. Där framgår det att domstolarna har att beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Kravet på opartiskhet framgår även tydligt i artikel 6 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Och skrivningen är viktig: om domstolarna är opålitliga, hur vet man då att man får en saklig och opartisk prövning av sin sak?

Många jurister och advokater som processar i förvaltningsdomstolar har länge uttryckt kritik mot att förvaltningsdomstolarna inte håller samma kvalitet som allmänna domstolar. Detta gäller särskilt på skatteområdet.

För att klargöra hur svenska advokater ser på domstolarnas förmåga att hantera skattmål anlitade vi på intresseorganisationen Rättvis skatteprocess analysföretaget Demoskop som genomfört en undersökning riktad till samtliga advokater i Sverige. Resultatet från undersökningen är mycket oroväckande.

En klar majoritet av advokaterna som processar i skattemål – 61 procent – anser att förvaltningsdomstolarna är partiska, endast 12 procent anger att de är opartiska. Bland advokater som processar i andra domstolar, främst allmän domstol, är det endast 7 procent säger som upplever att domstolen är partisk. Om advokaterna har rätt missar förvaltningsdomstolarna ett av sina mest grundläggande uppdrag från regeringsformen: att iaktta opartiskhet.

Något annat advokaterna som processar i skattemål riktar hård kritik mot är hur domarna motiveras. 69 procent anser att det oftast inte går att utläsa i domarna hur domstolen resonerat när de dömt. Motsvarande siffra för advokater som processar i andra domstolar är 17 procent.

Skatteadvokaterna är också mycket kritiska till förvaltningsdomstolarnas förmåga att hantera bevis. Fler än fyra av fem anser att bevisprövningarna i förvaltningsdomstol för det mesta inte får ett rimligt utfall. Motsvarande siffra för dem som processar i andra domstolar är lite lägre än en av fem. Endast 5 procent av de intervjuade godkänner förvaltningsdomstolarnas förmåga att värdera bevis. Det innebär att advokaterna anser att det återkommande inte spelar någon roll hur bra bevis man har för sin fråga – förvaltningsdomstolarna bortser ändå i många fall från dem.

Sammanfattningsvis svarar två av tre advokater att processerna i förvaltningsdomstol inte håller tillfredställande kvalitet. Bland dem som processar i övriga domstolar är endast en av tio av den uppfattningen.

En invändning mot kritiken angående förvaltningsdomstolarna som ibland presenteras är att advokaterna som processar i skattemål ofta förlorar – vilket de gör – och därför fått en negativ syn på domstolen och det allmänna. Den håller emellertid inte enligt vår undersökning. Advokater som processar i brottmål i allmän domstol möter också det allmänna och har sammantaget en högre förlustfrekvens än skatteadvokaterna. Trots det är de betydligt mer positiva till de allmänna domstolarna. Faktum är att det är den mest positiva gruppen i hela undersökningen. Det negativa utfallet är alltså inte kopplat till antalet förluster i domstol.

Det här är mycket dåliga nyheter för den som försöker tillvarata sin rätt mot det allmänna. Resultatet borde få politiker, domare och allmänhet att reagera.

För att komma till rätta med det stora rättssäkerhetsproblem som undersökningen påvisar krävs flera reformer av förvaltningsprocessen. Nedan listar vi ett antal förändringar som är bör genomföras skyndsamt. Det kommer inte räcka, men är ett steg på vägen.

1. Rekryteringen till förvaltningsdomstolarna bör breddas. För att nå materiellt korrekta beslut och domar är det viktigt med en spännvidd i synsätt och uppfattningar. Därför är det viktigt att fler domare med bakgrund som advokat eller ombud med erfarenhet från näringslivet tillsätts. På så sätt ökas mångfalden i förvaltningsdomstolarna.
2. Det krävs ökad specialisering i domstolarna. En statlig utredning från 2014 om specialisering i skattemål drog slutsatsen att var tredje förvaltningsrätt inte kunde anses hålla en tillfredsställande skattespecialisering. Detta då domstolarna inte hade tillräckligt målunderlag och för få domare som arbetade med skatter. Det får självklart effekter på domstolarnas dömande.
3. Full ersättning vid vinst i skattemål. I det fall man vinner mot staten bör man tillkännas full ersättning för sina rättegångskostnader. I dag är ofta ersättningarna mycket låga, även i det fall Skatteverket eller annan myndighet gjort fel och den enskilde agerat korrekt. Det gör möjligheten att försvara sina rättigheter mot det offentliga till en klassfråga där väl bemedlade kan anlita ombud och vanligt folk lämnas därhän.

Situationen är alarmerande och nu krävs åtgärder. Det är viktigt att alla – såväl advokater som enskilda – kan lita på domstolarna är sakliga och opartiska.


Sven-Åke Bergkvist, ordförande för Rättvis skatteprocess och Senior Adviser på Mannheimer Swartling Advokatbyrå
Carl Göransson, vd, Rättvis skatteprocess

(Rättvis skatteprocess är en stiftelse som verkar för ökad rättssäkerhet i skatteförfarandet. Undersökningen finns att läsa i sin helhet på rattvisskatteprocess.se )


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Bristol-Myers Squibb Annons

Uppköpet stärker BMS:s läkemedelsportfölj

I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.
I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.

Med uppköpet av läkemedelsbolaget Celgene stärker Bristol Myers Squibbs sitt erbjudande av läkemedel och vårdlösningar. Bolaget kommer även fortsätta att samarbeta med andra vårdaktörer för att utveckla behandlingar för svårt sjuka patienter.

I november förra året fullbordade BMS, Bristol Myers Squibb, sitt uppköp av Celgene och de båda bolagens produkter finns nu under BMS varumärke.

– Bägge bolagen var framgångsrika både globalt och här i Sverige. Tillsammans har vi nu möjligheten att hjälpa än fler patienter inom olika sjukdomsområden. Vi har redan ett flertal ledande produkter på marknaden och bara under de kommande två åren lanserar vi ytterligare åtta nya läkemedel, säger Michaël Lugez, vd på BMS Sverige och tidigare vd på Celgene Nordics. 

Ledande biofarmabolag

Celgene var innan sammanslagningen en världsledande aktör inom läkemedelsutveckling för behandling av bland annat blodcancersjukdomar, solida cancertumörer samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS var ett globalt biofarmabolag som utvecklade innovativa läkemedel inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, immunologi och fibros.

– Tillsammans har vi en av industrins bredaste pipelines och tack vare att vi nu kan slå samman kunskaperna och erfarenheterna från de båda bolagen kommer vi bli ännu starkare. Medarbetarna är vår främsta tillgång och de drivs av att hitta nya läkemedel och innovativa behandlingslösningar för vården. Både Celgene och BMS har tidigare också investerat stort i forskning globalt och det är något vi kommer att fortsätta med, säger Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer - så verkar Bristol Myers Squibb i Sverige.

Under kommande år avser BMS i Sverige att arbeta mot tre huvudmål.

– Vår första prioritet är nu att färdigställa sammanslagningen av bolagen för att patienterna ska kunna ta del av fördelarna. Vidare har vi som mål att våra nya produkter ska bli tillgängliga för patienter i Sverige så snart som möjligt. Det tredje målet är att ge vår personal fler möjligheter att växa och utveckla vår affär, säger Michaël Lugez.

Patienterna är allt fokus

Patienterna och deras vård står ständigt i fokus i allting som BMS gör och bolaget vill vara med genom hela patientresan. Därför utvecklar de nu bland annat en app där patienter kan följa sin behandling, få svar på frågor och prata med en läkare.

– Vi vill inte bara vara en läkemedelsleverantör, utan även en partner till alla som är involverade inom hälso- och sjukvård. BMS var till exempel med och grundade organisationen ”All.Can” vars mål är att frigöra resurser för sjukhus för att optimera behandlingen av patienter. För att uppnå detta måste vi arbeta tillsammans. Ett annat exempel är hur vi i den pågående pandemin arbetar tillsammans med andra företag och organisationer för att donera pengar, labbutrustning och produkter för att stötta kampen mot coronaviruset, säger Michaël Lugez.

Ny logotyp

I samband med uppköpet av Celgene uppdaterar BMS även sitt varumärke med en ny logotyp.

– Även om vi fortfarande heter BMS är vi ett nytt bolag och det vill vi visa med vår nya logotyp. Motivet är en hand som är en universell symbol för läkande. Den representerar att ge och ta emot vård och visar på vårt engagemang för att sätta människan i första rummet, det är personligt, avslutar Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Bristol Myers Squibb här 

Fakta Bristol Myers Squibb
Bristol Myers Squibb, BMS, är ett globalt biofarmaceutiskt bolag som utvecklar innovativa läkemedel för svåra sjukdomar. Bolaget kombinerar smidigheten hos ett bioteknikbolag med räckvidden och resurserna hos ett etablerat läkemedelsföretag. BMS är bland annat verksamma inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, cancersjukdomar samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS deltar i flera globala samarbeten för att utveckla och optimera vårdlösningar med patienten i fokus.

Mer från Bristol-Myers Squibb

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Bristol-Myers Squibb och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?