Annons

Ny marknadsreglering för mer fossilfri el

För att klara målen om fossilfri industri och transport behöver Sverige öka elproduktionen lika mycket som 1,5 gånger Danmarks nuvarande elanvändning. Den expansionen kräver att energiföretagen får betalt för leveranssäkerhet, skriver Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen och Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige.

För att nå resultat är det nödvändigt att riksdag och regering säkerställer ett antal grundläggande förutsättningar, skriver Pernilla Winnhed, Energiföretagen, och Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige.
För att nå resultat är det nödvändigt att riksdag och regering säkerställer ett antal grundläggande förutsättningar, skriver Pernilla Winnhed, Energiföretagen, och Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige.

År 2045 är Sverige fossilfritt. Den svenska stålindustrin är världsledande eftersom den har elektrifierats och ställt om sin produktion. Processerna drivs med vätgas som görs av el, och kvar blir bara rent vatten. På gatorna samsas elbilar med andra fossilfria alternativ och elvägar för den tunga trafiken finns över hela landet. Även inom sjöfarten har elen bidragit till nollutsläpp. Allt detta blev möjligt tack vare ”Färdplan el – för ett fossilfritt samhälle”, som vi presenterar på torsdagen.

Vi är övertygade om att Sverige kan nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast år 2045. Med rätt förutsättningar kan omställningen göras på det sätt som är mest samhällsekonomiskt effektivt och samtidigt stärker Sveriges konkurrenskraft och gör oss till ett föregångsland i världen.

Inom ramen för Fossilfritt Sverige har många branscher tagit fram ambitiösa färdplaner för att bli fossilfria. I planerna är lösningen ofta elektrifiering, där fossilfri el ersätter fossila bränslen i både industrin och transportsektorn. Denna elektrifiering, i kombination med ökande befolkning och mer elintensiv verksamhet som datahallar och batterifabriker, innebär en kraftigt ökad efterfrågan på fossilfri el. 

Efterfrågan kommer att öka ganska långsamt till att börja med, men efter 2030 ökar den i allt snabbare takt. Till år 2045 motsvarar ökningen 50 TWh, vilket innebär 1,5 gånger Danmarks hela elanvändning. Som jämförelse var elproduktionen förra året 163 TWh, nettoexporten 26 TWh. 

Redan i dag är den svenska elproduktionen så gott som fossilfri, endast 2 procent återstår att ställa om. Ingen kan egentligen förutsäga hur elproduktionen kommer att se ut år 2045, det kan ske oväntade tekniksprång och utvecklas helt nya tekniker. Oavsett hur elproduktionen ser ut då kommer det krävas stora investeringar i både elnät och elproduktion. Exempelvis måste majoriteten av den svenska elproduktionen förnyas eller ersättas innan 2045.

Vår analys visar att fokus i närtid bör läggas på att lösa utmaningen med elnätskapacitet istället för att diskutera olika elproduktionsslag. För oavsett produktionsslag kommer vi behöva ett starkt och utbyggt elnät. Dessutom kommer fjärrvärme, energilagring och nya tekniker att ha viktiga roller i att avlasta elsystemet eftersom både elanvändning och effektbehov ökar kraftigt när Sverige ska bli fossilfritt. Energibranschen behöver även hitta nya smarta lösningar som underlättar för kunderna att bidra till utvecklingen. 

För att samhället ska kunna realisera den samhällsekonomiskt mest effektiva omställningen bort från fossila bränslen identifierar ”Färdplan el – för ett fossilfritt samhälle” ett antal grundläggande förutsättningar som måste vara på plats. Oavsett hur och var elproduktion och elanvändning kommer att ske i framtiden. 

Energiföretagen Sverige med sina medlemmar åtar sig att möta samhällets ökande efterfrågan på fossilfri el, när och där den efterfrågas, för att möjliggöra ett klimatneutralt, konkurrenskraftigt Sverige senast till 2045. Ingen konsument ska behöva tveka om att köpa en elbil, industrin ska känna sig trygg med att elen finns där när investeringen i fossilfria processer ska göras och kommunerna ska våga växa i trygg förvissning om att elnäten räcker till. Det är ett stort åtagande, men det är inte bara möjligt att uppfylla, utan också avgörande för att i princip alla andra sektorer i samhället ska kunna nå sina klimatmål. 

Varje investering innebär en risk. I synnerhet vid tekniksprång krävs ett förtroende för att alla parter i samhället genomför sina åtaganden för att nå klimatmålen. Energibranschen kommer därför att ta initiativ till en bred dialog med samhällets olika aktörer för att öka tilliten till att alla parter gör vad som krävs. 

Branschen kommer också att bidra till ett fördjupat samarbete lokalt och regionalt kring planering och prioritering av elnät och elnätskapacitet, samtidigt som den kontinuerligt upprustar och utvecklar elnäten.  

För att åstadkomma en mer flexibel elanvändning, energieffektivisering och färre effekttoppar ska branschen utveckla affärsmodeller, produkter och tjänster som gör det attraktivt för kunderna att bidra till energisystemet och påverka sin energikostnad. 

För att nå resultat är det samtidigt nödvändigt att riksdag och regering säkerställer ett antal grundläggande förutsättningar. Här är sex av de åtgärder som snarast bör beslutas av en bred majoritet i riksdagen eftersom elsystemet är en förutsättning för hela samhällets omställning:

•Långa tillståndsprocesser är ett av de främsta hindren för omställning. Därför måste tillståndsprocesserna för elnät, elproduktion samt elektrifiering kortas radikalt. Den aviserade översynen av svensk lagstiftning för att nå klimatmålen behöver bland annat anpassa miljöbalken till klimatmålen och resurser måste tillföras prövningsmyndigheter och domstolar.

•Ge Svenska kraftnät i uppdrag att göra ett systematiserat brett förankrat samarbete med samhällets olika aktörer kring planering och prioritering av stamnätet och elnätskapacitet. Samarbetet ska utmynna i en elnätsplan, som bygger på Energimarknadsinspektionens pågående uppdrag att föreslå åtgärder avseende kapacitetsbrist i elnäten, och svara mot det fossilfria samhällets behov på nationell och nordisk nivå. 

•Ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram en hållbar, förutsägbar och långsiktig elnätsreglering. Den ska stimulera en samhällsekonomiskt effektiv utveckling av elnät, både gällande flexibilitet och nätutveckling, och balansera mellan och accepteras av samhällets olika intressen. 

•Ta fram en sammanhållen strategi med långsiktigt stabila, teknikneutrala och renodlade villkor för fjärrvärme och kraftvärme för att värna den viktiga växelverkan i energisystemet mellan el, fjärrvärme, fjärrkyla. 

•Utred hur dagens marknadsmodell kan utvecklas genom att ett leveranssäkerhetsmål införs och att en modell för marknadsmässig prissättning av alla stödtjänster genomförs. Regeringen bör därefter regelbundet utvärdera att modellen säkerställer fortsatt konkurrenskraft, leveranssäkerhet och ekologisk hållbarhet.

•Ge långsiktigt stöd till tekniker som är centrala för att klimatmålet nås. Exempel på sådana är de som ger negativa koldioxidutsläpp, som avskiljning och lagring av koldioxid vid biobränsle- och avfallsförbränning.

Energibranschen vill fortsätta arbetet med att utveckla Sveriges fantastiska energisystem och bistå samhället och alla de andra branscher som har tagit fram färdplaner inom Fossilfritt Sverige för att de ska nå sina mål om fossilfrihet. Nu förväntar vi oss att regering och riksdag skapar de förutsättningar som krävs.

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige

Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?