Annons

Ny maktbalans i EU hotar konkurrensen

Ett tilltagande inslag av statlig intervention i EU-politiken riskerar att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. För att försvara sunda konkurrensvillkor på en öppen marknad måste regeringen ta fram en tydlig strategi tillsammans med det svenska näringslivet, skriver företrädare för Teknikföretagen.

Det är av yttersta vikt att EU:s utveckling inte leder till ökad politisk styrning i den europeiska ekonomin, utan bygger långsiktig konkurrenskraft genom lika villkor länder och företag emellan, skriver företrädare för Teknikföretagen.
Det är av yttersta vikt att EU:s utveckling inte leder till ökad politisk styrning i den europeiska ekonomin, utan bygger långsiktig konkurrenskraft genom lika villkor länder och företag emellan, skriver företrädare för Teknikföretagen.Foto:Hayoung Jeon

EU:s inre marknad är Sveriges hemmamarknad och vår i särklass största handelspartner, med tre fjärdedelar av all svensk utrikeshandel. En välfungerande inre marknad är av yttersta vikt för svenska företag och en förutsättning för industrins globala konkurrenskraft. Den inre marknadens funktionssätt är i sin tur avhängigt lika spelregler länder och företag emellan, vilket upprätthålls genom konkurrenslagstiftning och begränsade möjligheter till statsstöd. Denna ordning utmanas av en ny maktbalans i EU.

I mars i år presenterade EU-kommissionen en ny industristrategi för Europa. Pådrivet av Tyskland och Frankrike föreslår EU-kommissionen att revidera EU:s konkurrens- och statsstödsregler för att i större utsträckning tillåta sammanslagningar av storbolag och möjliggöra politiskt identifierade och statligt finansierade satsningar i utvalda sektorer och nyckelteknologier. Att politiker väljer vinnare framför att låta marknaden styra är inte rätt väg framåt.

Detta riskerar att leda till en snedvriden konkurrens på den inre marknaden, vilket förstärks ytterligare av de omfattande nationella statsstöd som nu tillåts av EU genom att frångå de befintliga statsstödsreglerna för att återstarta den europeiska ekonomin i kölvattnet av Coronapandemin. Samtidigt är takten på återhämtningen av den svenska ekonomin nära sammankopplad den i övriga Europa.

Regeringen framhöll sommarens överenskommelse om EU:s långtidsbudget och återhämtningsfond som en framgång för Sveriges budgetrestriktiva linje. Sverige lyckades bibehålla EU-rabatten, hålla nere storleken på långtidsbudgeten och öka andelen lån kontra bidrag i återhämtningspaketet. Den offentliga debatten handlande nästan uteslutande om kronor och ören, snarare än hur vi bygger en långsiktigt konkurrenskraftig industri i Europa. 

Tyvärr upprätthölls den budgetrestriktiva hållningen genom att skära ner i de budgetposter som svensk industri framfört som allra viktigast för företagens konkurrenskraft. Exempelvis har horisontella forsknings- och innovationsprogram nedprioriterats till förmån för sektoriella satsningar i återstartspaketet. Detta kan istället öka klyftorna mellan företag från olika länder och av olika storlekar, vilket fragmenterar den inre marknaden. 

I och med Storbritanniens utträde ur EU måste Sverige finna sig i en ny politisk realitet med en ny maktbalans inom EU. Det är av yttersta vikt att EU:s utveckling inte leder till ökad politisk styrning i den europeiska ekonomin, utan bygger långsiktig konkurrenskraft genom lika villkor länder och företag emellan. 

Detta kräver kraftfulla satsningar på forskning och utveckling, ett innovationsvänligt regelverk anpassat efter nya teknologier, och en ambitiös frihandelspolitik som underlättar för företagen att sprida sina innovationer världen över. Det är frågor som måste vara centrala prioriteringar i Sveriges EU-agenda.

Sverige måste bli mer proaktiv och drivande i att påverka EU-politiken. För det krävs konstruktiva förslag, vilket börjar med en mer strukturerad nationell samordning. För att försvara sunda konkurrensvillkor på en öppen marknad måste regeringen därför skyndsamt enas kring en tydlig vision och gemensam strategi för EU:s utveckling tillsammans med det svenska näringslivet. 

En enhetlig svensk hållning är grunden för att bygga en allians av likasinnade kring och nyttja befintliga nätverk för att stärka Sveriges påverkan i Bryssel. Alternativet är att svenska företag får allt svårare att konkurrera på lika villkor som tyska och franska industrijättar – vilket i förlängningen även försvagar EU:s komparativa fördel på en tilltagande konkurrensutsatt världsmarknad.

Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen

Mats Kinnwall, chefekonom Teknikföretagen

Joel Jonsson, ansvarig EU:s inre marknad och handelspolitik Teknikföretagen

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera