1515

Ny investeringsskatt hotar återhämtningen

DEBATT. Regeringen och dess stödpartier bortser från att ännu en skatt på bankers verksamhet och kunder slår hårt mot svenska jobb, företagande, investeringar och konkurrenskraft. Det skriver Bankföreningens vd Hans Lindberg.

Foto:Håkan Flank

Coronakrisen har visat att de svenska bankerna står stabila även i svåra tider och därför har de kunnat stötta näringslivet med friskt kapital under krisen. Bankernas långsiktiga förmåga att stötta företagens investeringar kommer nu att bli avgörande för att svensk ekonomi inte bara ska klara sig ur krisen utan också kunna återstarta och lyfta sig starkare. Trots detta presenterade regeringen och dess stödpartier den 17 september ett förslag på ännu en skatt på bankers verksamhet och kunder. 

Den föreslagna investeringsskatten har en bred träffbild. Den innebär att hushållens bolån blir dyrare. Den träffar bankernas lån till små och medelstora företag. Den fördyrar för svenska exportbolag som finansierar sin försäljning genom statliga SEK eller privata banker. Skatten träffar också kommunägda Kommuninvests lån till kommunala välfärdssatsningar. 

Samtidigt är det underligt nog bara ett fåtal banker och kreditinstitut som ska betala. Av Sveriges 125 banker ska endast sju betala skatten. Av de 37 utländska banker som är verksamma i Sverige ska två betala. Långivare som inte är kreditinstitut, till exempel de snabbväxande bolånefonderna, blir inte heller de skattskyldiga. Även den så kallade skuggbankssektorn står utanför systemet. För de få som är utvalda att betala skatten motsvarar skatteuttaget en höjning av bolagsskatten från 20,6 till närmare 30 procent.

Den nya skatten motiveras med att finansiella kriser kan orsaka stora samhällskostnader. Regeringen bortser då helt från vilka omfattande förändringar som skett sedan finanskrisen. Tolv år efter den globala finanskrisen har nämligen omfattande regelverk införts för banker. De internationellt beslutade reglerna har genomförts striktare i Sverige än i andra länder och de svenska bankerna hör därför till Europas mest välkapitaliserade. 

Svenska banker har de senaste fem åren betalat 37 miljarder kronor i resolutions- och insättningsgarantiavgifter. De fonder och reserver som är avsatta för att stötta bankers kunder och det finansiella systemet i händelse av kris uppgår till 130 miljarder kronor och är större än i något annat land. 

Sannolikt är Sverige det land i världen som har allra högst skyddsvallar i form av strikta regelkrav och pengar avsatta för krisåtgärder. Svenska banker omfattas dessutom av en internationell lagstiftning som är tvingande i att det är ägare och investerare i banker som i både första och andra hand ska bära riskerna om en bank går omkull, inte skattebetalarna. 

Skatten kommer inte bidra till ökad finansiell stabilitet däremot leder den till en rad negativa effekter för samhället. 

1. Det är i praktiken en investeringsskatt. 

På samma sätt som ökad skatt på bensin leder till högre bensinpriser så leder högre skatt på bankers upplåning till högre räntor för den som banken lånar pengarna till. Med dyrare och därmed mindre tillgängligt kapital minskar företags förmåga att investera i nya innovationer och maskiner vilket begränsar den svenska ekonomins tillväxtpotential. Dyrare krediter till företag drabbar därmed även investeringar i hållbar och grön innovation. 

2. Dyrare finansiering av export. 

Enligt förslaget ska investeringsskatten uppgå till en andel av kreditinstitutets totala skulder som kan hänföras till bankens verksamhet i Sverige. Trots detta innebär förslaget att när en svensk bank finansierar ett svenskt företag med internationell verksamhet så beskattas hela lånet, oavsett om det används för att finansiera svensk export eller en investering i den utländska verksamheten. För stora svenska exportbolag med verksamhet i hela världen är det en konkurrensnackdel om deras finansiering fördyras.

3. Bankerna får svårare att konkurrera internationellt. 

Stora internationella bolag med bas i Sverige har alternativet att finansiera sig via utländska banker. Dyrare lån från svenska banker kommer att ge incitament att välja utländska banker. När det blåser på finansmarknaderna har det visat sig att banker i första hand värnar sina kärnkunder. Att ha ett starkt inhemskt bankväsende är därför en trygghet i kristider.

4. De finansiella riskerna ökar. 

Bankerna är numera hårt reglerade, men frågan är vad som händer nästa gång det blåser på finansmarknaderna om utlåningen skiftat över till värdepappersmarknaden och oreglerade företag. 

Finanskrisen 2008 hade sitt ursprung i s.k. subprimelån, där lånen finansierades av skuggbanker.  Bankskatten skulle leda till ett ökat inslag av finansieringsformer likt det som skapade finanskrisen i USA. Därmed lämnas en större del av risken i det finansiella systemet utanför de skyddsmekanismer samhället byggt upp med kapitalkrav och annan reglering. Då försvagas det finansiella systemets motståndskraft och kontraproduktivt nog så ökar skatten riskerna i ekonomin.  

5. Skatten är olaglig. 

Den föreslagna skatten snedvrider konkurrensen mellan små och stora banker och mellan svenska och utländska banker. Detta gör att förslaget enligt vår bedömning strider mot EU:s statsstödsregelverk. Regeringen är själv rädd för att de presenterat ett olagligt förslag och har därför för avsikt att anmäla sitt eget förslag till EU-kommissionen för att få det prövat.

Sammantaget skulle det nya förslaget till investeringsskatt leda till färre investeringar, försämrad svensk konkurrenskraft, minskad export och ökade finansiella obalanser. Dessutom tyder mycket på att skatten är olaglig i sin konstruktion och att EU-kommissionen sannolikt kommer att stoppa den. Regeringen och stödpartierna gör därför bäst i att redan nu ta tillbaka förslaget. 

Hans Lindberg, vd Svenska Bankföreningen


Innehåll från EKNAnnons

Så tar du del av Norrlands investeringsboom

De kommande decennierna ska 1 100 miljarder kronor investeras i Norrland, inte minst av jättar inom gruvnäring och batteritillverkning. Det öppnar stora möjligheter för småföretagen – och EKN ökar nu sin närvaro i regionen för att kunna hjälpa ännu fler exportföretag och deras underleverantörer.

Läs mer om hur EKN kan hjälpa exportföretag att växa

– Totalt rör det sig om gröna investeringar på runt 1 100 miljarder kronor. Det är investeringar som kommer att förändra Norrland i grunden, säger Carl-Johan Karlsson, affärsområdeschef för små och medelstora företag på statliga EKN, som hjälper svenska exportföretag.

Investeringarna är till stor del kopplade till ett antal enorma satsningar som ska göras inom förnybar energi, elektrifiering och fossilfritt stål. Men investeringarna kommer i förlängningen att förändra hela näringslivet i norra Sverige – och kan även skapa stora möjligheter för många mindre företag.

Stor potential för mindre företag

– Förutom att så stora investeringar – med alla nyanställningar och krav på utbyggd service – skapar tillväxt generellt i samhället, stärker de också möjligheterna för Norrlands mindre företag att sälja till de stora.

Carl-Johan Karlsson är affärsområdeschef för små och medelstora företag på EKN.
Carl-Johan Karlsson är affärsområdeschef för små och medelstora företag på EKN.

Här öppnar sig dessutom en ny världsmarknad, säger Carl-Johan Karlsson.

– Ta bara den fossilfria stålframställning som nu utvecklas i Norrland – den tekniken kommer att sprida sig globalt. De företag som är med på resan kommer att få kunder världen över.

EKN har en rad olika produkter som hjälper exportföretag att göra bättre, fler och tryggare affärer. De kan till exempel vara med och dela bankens risk när exportföretag behöver rörelsekredit för att växa eller finansiera en specifik affär. Nu ökar EKN sin närvaro i Norrland med två exportrådgivare, som på plats kan träffa och hjälpa regionens företag.

– Exportföretag som vill säkra sina betalningar, eller har behov av rörelsefinansiering via sin bank, kan få hjälp av EKN. Våra finansieringsexperter i Norrland berättar gärna mer om hur vi kan hjälpa till – och sitter ofta med i det första mötet mellan företagen och banken för att ta affären framåt.

EKN kan hjälpa underleverantörer också

För Norrlands små och medelstora företag är det viktigt att veta att EKN:s garantier även är tillgängliga för underleverantörer till exportföretag.

– De flesta stora basindustrier i Norrland räknas som exportföretag så om du gör affärer med dem så ingår du i ramverket för vilka som kan få garantier från EKN, förklarar Carl-Johan Karlsson.

EKN har många olika lösningar för exportföretag och underleverantörer som behöver hjälp med likviditet och finansiering.

Läs mer om hur EKN kan hjälpa exportföretag att växa

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?