ANNONS:
Till Di.se

Ny ESO-rapport: Gör svenska till krav för uppehållstillstånd

DEBATT. Gör godkända kunskaper i svenska till ett villkor för permanent uppehållstillstånd och erbjud etableringsinsatser redan under asyltiden. Det är två åtgärder för snabbare integration som jag föreslår i en ny rapport till ESO, skriver forskaren Patrick Joyce.

I debatten hävdas ofta att Sverige tillhör de länder som är sämst på integration. Som argument hävdas att det tar i genomsnitt sju år innan hälften av alla nyanlända flyktingar har ett arbete och att vi har den näst högsta skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda av alla OECD-länder.

Jämförelsen är inte helt rättvis. Sverige har en ovanligt hög sysselsättning bland inrikes födda, särskilt bland kvinnor. En mycket stor andel av invandringen till Sverige består av flyktingar och anhöriga som i alla länder har svårare än andra invandrare att få arbete. Det är därför missvisande att jämföra Sverige med länder som främst har arbetskraftsinvandring, som Kanada, och mer fruktbart att jämföra oss med länder som har samma typ av invandring, samt liknande arbetsmarknad och välfärdssystem.

I en rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) som presenteras idag har jag studerat hur mottagningen och integrationen av flyktingar fungerar i fyra länder som har mycket gemensamt med Sverige nämligen Danmark, Norge, Nederländerna och Tyskland. Länderna har också tagit emot relativt många flyktingar under en längre tid och har i likhet med Sverige reglerade arbetsmarknader och utvecklade välfärdssystem. Rapporten visar på stora likheter mellan ländernas integrationspolitik – men också på viktiga skillnader, där några länder valt lösningar som vi i Sverige borde inspireras av. 

Det tar lång tid för flyktingar att hitta ett arbete i Sverige – men det gör det även i de andra länderna i studien. Sysselsättningen är lägre bland flyktingar i Sverige de första fem åren, men sedan ökar den snabbare hos oss. Efter 10 till 15 år har en större andel av flyktingarna arbete i Sverige än i de övriga länderna - med undantag för Tyskland som är det enda land där sysselsättningen bland flyktingar på lång sikt är lika hög som bland inrikes födda.

Handläggningstiderna för asylansökningar ökade i alla länder efter flyktingkrisen 2015–2016. I Sverige, Norge och Tyskland tog det i slutet av 2016 i genomsnitt närmare ett år att få ett första beslut om uppehållstillstånd. I Sverige har handläggningstiderna förblivit långa även under 2017. Långa väntetider leder till att asylsökande hamnar i en passiv väntan som förutom den psykiska stressen också kan försvåra integrationen.

I Tyskland får alla asylsökande som bedöms ha stor chans att få stanna samma integrationsinsatser som personer med uppehållstillstånd – språkkurser, arbetsmarknadsträning och även yrkesutbildningar. I Norge får utvalda asylsökande som bedöms ha goda chanser att få stanna samma möjlighet. Fokus i Sverige har varit att hellre korta handläggningstiderna än att starta integrationen i förväg. Asylsökande kan få viss undervisning i svenska av frivilligorganisationer, men knappt hälften får detta och antalet undervisningstimmar är mycket begränsat i förhållande till den långa väntetiden.

Sverige är det enda land där eget boende för asylsökande (EBO) är vanligt förekommande. Det betyder att staten har svårare att styra var nyanlända flyktingar bosätter sig trots att det finns stöd i forskningen för att den lokala arbetsmarknaden har stor betydelse för nyanländas möjligheter att få arbete. Sverige har ett system för att fördela nyanlända till kommuner där hänsyn tas till den lokala arbetsmarknaden, men systemet omfattar inte den andel (cirka hälften) av flyktingarna som ordnat eget boende under väntetiden. Sverige har heller inga regler för att förmå flyktingar att stanna där de bosatts under en viss tid. I Tyskland måste flyktingar stanna i det förbundsland de bosatts i under tre år. I Norge och Danmark måste de stanna i sin kommun så länge de deltar i integrationsprogrammet.

Sverige, Danmark och Norge har alla sammanhållna nationella etableringsprogram på heltid för flyktingar och anhöriga. Dessa program innehåller språkundervisning, samhällsorientering samt olika arbetsmarknadsinsatser. I de skandinaviska länderna sker språkutbildningen parallellt med arbetsmarknadsträningen. I Tyskland och Nederländerna erbjuds flyktingar stöd från många olika aktörer och förväntas själva välja lämpliga utbildningar och utförare. Ofta kommer arbetsmarknadsinsatserna först efter att språkutbildning genomförts.

Det svenska etableringsprogrammet är två år för alla deltagare men endast en tredjedel av deltagarna har ett arbete eller går en reguljär utbildning när programmet är avslutat. I Danmark har man, efter lika nedslående resultat, infört mer flexibla deltagartider i sitt integrationsprogram. Det danska programmet kan pågå mellan ett och fem år beroende på deltagarens behov. I Norge kan också programmet förlängas för de som behöver det.

Sverige är det enda land i studien som inte kräver godkända språkkunskaper för permanent uppehållstillstånd, trots att det finns starkt stöd i både svensk och internationell forskning för att goda språkkunskaper är en nyckelfaktor för att ta sig in på arbetsmarknaden. I Nederländerna krävs sex godkända prov i språk, samhällsorientering och kunskaper om arbetsmarknaden för att få permanent uppehållstillstånd. I övriga länder krävs godkända språkprov på olika nivåer.

Integration är en komplicerad process och det behövs mer forskning för att säkrare kunna bedöma vad som bäst underlättar flyktingars möjligheter i Sverige. Liknande länders vägval kan dock vara en inspiration för oss. Jag föreslår därför följande åtgärder:

1. Låt asylsökande från länder med goda chanser att få sin ansökan beviljad få börja etableringsprogrammet redan innan de har fått uppehållstillstånd.

2. Gör etableringsprogrammet mer flexibelt i tid med möjlighet till längre program för deltagare som behöver mer stöd. Detta gäller framförallt lågutbildade kvinnor som i dagsläget har mycket svårt att få arbete.

3. Gör godkända kunskaper i svenska till ett villkor för permanent uppehållstillstånd i Sverige. Goda språkkunskaper är en nyckelfaktor för en långsiktigt bra etablering på arbetsmarknaden.

Det stora flyktingmottagandet under de senare åren har föryngrat den svenska befolkningen och kan hjälpa till att fylla luckorna i arbetslivet när den inrikes födda befolkningen blir äldre. Det kräver dock att flyktingar och deras anhöriga kommer snabbare i arbete än idag. En väg att nå dit är att ta till oss erfarenheter från länder med liknade utmaningar som vi har.


Patrick Joyce, forskare vid Ratio – näringslivets forskningsinstitut


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies