1515
Annons

Norra Sverige kan inte försörja södra landet med el

Klimatomställningen av industrin i norra Sverige kräver mycket mer el i framtiden. Fossilfri gruvdrift och stålproduktion gör att Norrland inte längre kan vara en energikälla varifrån man obehindrat kan skicka väldigt stora mängder el till södra Sverige, skriver företrädare för kommuner, region och länsstyrelse i Norrbotten.

ELINTENSIV. När HYBRIT-tekniken används i full produktion väntas den förbruka el motsvarande tio procent av dagens svenska elförbrukning.
ELINTENSIV. När HYBRIT-tekniken används i full produktion väntas den förbruka el motsvarande tio procent av dagens svenska elförbrukning.

Elnätet är en av samhällets viktigaste infrastrukturer. Behovet av el växer stadigt i takt med befolkningen, digitaliseringen och omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men är elförsörjningen tryggad? Redan nu har städer i Syd- och Mellansverige problem med kapacitetsbrist i elnätet. Och överskottet av el i norra Sverige – det kommer inom kort att krympa betänkligt.

Vi har vant oss vid att elen alltid finns när vi behöver den – men elförsörjningen är inget man kan ta för givet. Inte ens i norra Sverige, med sin stora produktion av vatten- och vindkraft, kommer kapaciteten att räcka till både för de framtida behoven och en lika omfattande distribution till södra Sverige som vi ser i dag. 

Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm, Västra Götaland och Uppsala har fått i uppdrag av regeringen att göra analyser av förutsättningarna för trygg elförsörjning i deras län och ska lämna in sina rapporter den 7 september. För att komplettera storstadsperspektivet i deras rapporter har Region Norrbotten låtit göra en egen analys. I den undersöks förutsättningarna i elområdet SE1, som omfattar Norrbotten och de norra delarna av Västerbotten.

En utbyggnad och förstärkning av elnäten är nödvändig, men den rapport Region Norrbotten i dag presenterar visar att övriga Sverige inte kan räkna med att det ska gå att överföra mer el från norra till södra Sverige. De gröna elintensiva industriinvesteringar som sker i Norr- och Västerbotten kommer att förbruka mycket av det överskott som finns i dag. 

Grön el från Norrbotten och Västerbottens vattenkraft och vindkraft bidrar redan till hållbar tillväxt i hela landet, och självklart vill vi även fortsatt bidra med det. Men vår del av landet har en mycket större roll än så att spela i den gröna omställningen. Förra veckan invigdes i Luleå pilotanläggningen HYBRIT, där en metod för att i industriell skala tillverka stål utan fossila bränslen utvecklas. Processen vid ståltillverkning är en av de stora klimatbovarna, så HYBRIT följs med stort intresse världen över. 

Gruvnäringen kommer gradvis att i allt högre utsträckning elektrifiera brytningen av järnmalmen som ska bli stål. Och i Skellefteå byggs redan batterifabriken Northvolt, som ska förse framtidens rena elbilar med batterier. Dessa bilar ska sedan testas på anläggningar i Norrbotten. 

Att dessa etableringar och projekt lyckas och får utrymme att växa är av yttersta vikt för att Sverige ska nå klimatmålen. Men - de kommer att behöva mycket el. 

Det gör även de datacenter och andra etableringar som nu tätt växer upp i SE1-området. För elintensiva näringar finns det stora vinster med att verka nära kraftkällan, och här finns även infrastruktur, kompetens och mark. Norra Sverige är inte bara en stor elproducent – utan också en allt större elkonsument. Det är inte en utveckling som får hämmas av problem med elförsörjningen. Vi vill både distribuera el till hela Sverige och välkomna elintensiva näringar till vårt län.

I SE1-området finns i dag ett överskott av el och en positiv effektbalans motsvarande cirka 3000 MW. Prognosen i rapporten är ett ökat effektbehov för industri och näringsliv i SE1-området på som mest 2400 MW till år 2028. Då ska man ha i åtanke att HYBRIT är ett projekt med längre tidshorisont än så, och att HYBRIT år 2028 fortfarande är i försöksfas. När tekniken används i full produktion väntas den förbruka el motsvarande tio procent av dagens svenska elförbrukning.

Även om produktionen av vind- och vattenkraft kommer att öka i SE1-området kompenserar det inte för den ökade efterfrågan. Vi kommer inte att kunna överföra lika mycket till övriga Sverige som vi gör i dag.

När elförsörjningsfrågor förs på tal hänvisas ofta till produktionsöverskottet i norra Sverige, bland annat på DI Debatt den 27 augusti. Att bygga upp elproduktion och att förstärka och bygga ut elnät tar lång tid, kanske 10-20 år, och det är viktigt att inte samhällsplanering och investeringar görs utifrån en analys av Norr- och Västerbotten som hör gårdagen till.

I en framtid, som finns alldeles runt hörnet, kommer Norrland inte längre vara en energikälla varifrån man obehindrat kan skicka väldigt stora mängder el till södra Sverige. Norra Sverige kommer att bli världsledande i den gröna omställningen – därför måste även allt mer av den el som produceras här i norr användas just här.

Nils-Olov Lindfors (C), regionråd, Region Norrbotten

Claes Nordmark (S), ordförande, Norrbottens Kommuner

Björn O Nilsson, landshövding, Länsstyrelsen i Norrbottens län


Replik: Försenad digital revolution kostar gröna industrijobb

Ericsson har ett eget ansvar för säkra kompetenstillgången i den gröna industrin, skriver Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.

Ericssons CTO Erik Ekudden har helt rätt i att det pågår en teknisk revolution som skapar fantastiska möjligheter och digitaliseringen bidrar till en både smartare och mer hållbar industri. Sveriges Ingenjörer delar mycket av Ekuddens syn på vad som måste göras för att Sveriges konkurrenskraft inom de här områdena. Men tyvärr nämner han inte företagens eget ansvar för säkra kompetenstillgången i den gröna industrin. Om de främsta matematiska förmågorna ska lockas till ingenjörsutbildningar måste även lönesättningen bli hållbar.

Något Ekudden lyfter på ett bra sätt är ett naturvetenskapligt kompetenslyft och att de naturvetenskapliga ämnena ska prioriteras när utbildningarna utformas, med insatser inom hela utbildningsväsendet från förskola till forskarutbildningar och kompetensutveckling av befintlig arbetskraft.

Däremot är inte lösningen att i dagsläget att bygga ut ingenjörsutbildningarna med fler platser. Ingenjörsprogrammen är redan i dag bland de utbildningar som flest hoppar av ifrån. Bara omkring hälften tar examen och så har det sett ut länge. Det som behöver prioriteras är studenternas förkunskaper och den högre utbildningens kvalitet före fler platser.

Det ohållbara i att bygga ut högskoleutbildningarna när så få studenter tar examen lyftes även av Riksrevisionen i en granskningsrapport från 2021. Granskningen visar att utväxlingen varit svag och att fler platser på högskoleutbildningar inte fått avsedd effekt i antal utexaminerande. Riksrevisionen har konstaterat att problemet snarare har varit brist på sökande än på antalet utbildningsplatser.

För att få ett högre söktryck till utbildningsplatserna och för att attrahera de bästa talangerna från gymnasiet behöver företagen ta sitt ansvar. Det måste bli mer attraktivt att bli ingenjör. Ekudden lyfter själv fram att de matematikpresterande tjejerna i gymnasieskolan är en stor kompetensresurs. Men med den insikten borde industrin signalera att dessa tjejer behövs på ingenjörsutbildningarna för att klara både klimatomställning och digitalisering. Därför är det ohållbart att löneskillnaderna mellan kvinnor och män skiljer sig inom vissa utbildningsinriktningar med mellan 4 000 och 8 000 kronor. Redan ingångslönerna skiljer sig åt med omkring 1 000 kronor, visar Sveriges Ingenjörers senaste lönestatistik. 

Industrin brukar med jämna mellanrum larma om bristen på ingenjörer. Men en del av problematiken är självförvållad. Alltför ofta ägnar sig arbetsgivarna åt en form av kvartalslönesättning där kalkylen endast baserar sig på om lönenivån är tillräcklig för att behålla personalen under den närmaste framtiden. Men en hållbar lönesättning tar även hänsyn till lönernas signalvärde. Vill vi att de främsta matematiska förmågorna, oavsett om de är kvinnor eller män, ska söka sig till ingenjörsutbildningarna måste dessa utbildningar också ge de främsta karriärmöjligheterna. I annat fall kommer svensk konkurrenskraft inom klimatomställning och digitalisering att utarmas.

Johan Kreicbergs

Samhällspolitisk chef, Sveriges Ingenjörer


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?