1515
Annons

Nedstängningar står inte på vetenskaplig grund

Nedstängningar har liten smittskyddseffekt och stora ekonomiska och sociala kostnader. Pandemilagen står inte på stabil vetenskaplig grund utan är ett oroväckande tecken på vad som rimligen bör diagnostiseras som pandemipopulism, skriver Fredrik NG Andersson och Lars Jonung vid Ekonomihögskolan i Lund.

Studier av sambandet mellan nedstängningar och överdödlighet visar att det inte finns någon uppenbar hälsomässig vinst med lockdowns, skriver nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung.
Studier av sambandet mellan nedstängningar och överdödlighet visar att det inte finns någon uppenbar hälsomässig vinst med lockdowns, skriver nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung.

Pandemier är ovanliga fenomen. När coronan slog till under våren 2020 var därför kunskaperna kring spridningen och bekämpningen av covid-19 viruset begränsade. I många länder greps politiker av panik när prognoser pekade på explosiv smittspridning och höga dödstal. Sifforna skrämde dem att ta till det mest extrema vapnet mot smittspridningen, nämligen nedstängning av samhället – så kallade lockdowns. 

Sverige valde en annan väg, bland annat tack vare den gällande lagstiftningen. Myndigheterna hyste tilltro till medborgarnas förmåga att ta ansvar för att minska smittspridningen och la tonvikten på råd och rekommendationer. Enbart några få bindande restriktioner på allmänhetens rörlighet infördes. 

Under pandemins första fas var det svårt att veta vilken väg som var bäst: den hårda nedstängningen eller den mjukare svenska linjen? Idag är kunskapsläget annorlunda tack vare intensiv forskning om effekterna av nedstängningar. Nu bör denna kunskap ligga till grund för den fortsatta kampen mot coronan. 

Vilka slutsatser om tvingande restriktioner kan vi då få fram från dagens forskning? Studier av sambandet mellan nedstängningar och överdödlighet visar att det inte finns någon uppenbar hälsomässig vinst med lockdowns. Länder som gjort kraftiga nedstängningar har faktiskt registrerat en högre överdödlighet än länder som valt att införa svagare bindande restriktioner. 

Detta mönster framgår av figur 1 som beskriver sambandet mellan graden av tvingande nedstängning och den genomsnittliga överdödligheten i EU under de tre första kvartalen 2020. Graden av nedstängning mäts här med hjälp av ett index som forskare vid Oxfords universitet har tagit fram. Ett högre värde betyder en högre grad av bindande restriktioner. 

Som framgår av figuren finns ett tydligt positivt samband mellan nedstängning och dödlighet. Högre dödlighet är alltså förbundet med ökad nedstängning av samhället - inte tvärtom. Många skulle nog väntat sig det omvända mönstret i tron att hårda nedstängningar stoppar smittspridningen och därmed överdödligheten.

Högre dödlighet är alltså förbundet med ökad nedstängning av samhället - inte tvärtom. Många skulle nog väntat sig det omvända mönstret i tron att hårda nedstängningar stoppar smittspridningen och därmed överdödligheten.

Detta resultat får inte tolkas som att fler restriktioner höjer dödligheten. Rimligen visar det att politiker har sett sig tvingade att ta till kraftiga restriktioner för att framstå som handlingskraftiga och ansvarstagande när dödligheten stiger. Men resultatet väcker frågan om hur effektiva tvingande begränsningar är för att dämpa dödligheten? Svaret från ett växande antal rapporter är att omfattande nedstängningar av samhället inte stoppar smittspridningen och dödligheten i covid-19 i någon märkbar utsträckning. Dessa är ett ineffektivt medel för att bekämpa viruset och dess hälsomässiga konsekvenser. 

Om omfattande nedstängningar inte har någon uppenbar inverkan på överdödligheten är deras ekonomiska effekter desto större. Länder som infört kraftiga restriktioner har sett större fall i sina ekonomier. Detta framgår av figur 2 som illustrerar korrelationen mellan graden av tvingande nedstängning och BNP-tillväxten i EU under de tre första kvartalen av 2020. Ju hårdare restriktioner, desto större tapp i produktionen.

Det finns således en negativ korrelation mellan graden av nedstängning och den ekonomiska förlusten – en bild som stärks av andra rapporter under senare tid. Än mer oroväckande är att många av de företag som lyckades övervintra under den kraftiga nedstängningen under våren 2020 inte klarar ytterligare en period av nedstängning. Nya begränsningar under 2021 kan därför leda till ännu större långsiktiga skador på samhällsekonomin.

För att motverka de negativa ekonomiska konsekvenserna av nedstängningar har regeringar tvingats gå in med enorma stödpaket som kraftigt höjt statsskulden. Resurser som i framtiden hade kunnat användas till konsumtion och investeringar har nu använts som stöd för en ekonomi som gått på knäna på grund av nedstängningspolitiken. Därmed kommer välfärden i framtiden att bli lidande när färre resurser finns för privat välstånd och offentlig verksamhet.

De negativa effekterna av nedstängningar är inte enbart av ekonomisk natur. Människors hälsa, inte minst deras mentala hälsa, blir lidande av hinder för deras rörlighet. Många studier visar att utsatta grupper drabbas särskilt hårt av nedstängningar. Dessa inkräktar även på demokratiska fri- och rättigheter som näringsfriheten och rörelsefriheten inom landet och över gränserna. Att så sker under större kriser är kanske ofrånkomligt, men om nedstängningar inte har någon mätbar dämpande inverkan på överdödligheten bör politiken ifrågasättas. 

Allt fler röster höjdes i Sverige för att vi skulle överge den linje som följdes under 2020 och som begränsade pandemins ekonomiska, sociala och demokratiska kostnader. Ett resultat blev den så kallade pandemilagen som drevs fram under bedövande politisk enighet och som omedelbart lagts till grund för diverse restriktioner. 

Pandemilagen, och nu senast utvidgningen av denna lag, röstades igenom i riksdagen trots dagens kunskapsläge om nedstängningarnas oförmåga att i större utsträckning begränsa överdödligheten samt om deras enorma kostnader på andra områden. Detta är ett oroväckande tecken på vad som rimligen bör diagnostiseras som pandemipopulism.  

De underlag som socialdepartementet presenterade för den nya pandemilagen och dess utvidgning uppfyller inte de mest elementära krav på samhällsekonomisk analys som bör ställas på förslag till en så ingripande lagstiftning. I underlagen föreslås nedstängningsåtgärder utan bevis för att de fungerar och utan analys av deras sociala, ekonomiska och demokratiska kostnader.

Att det under kriser måste fattas beslut baserat på bristfälliga underlag och att det ibland fattas felaktiga beslut är ofrånkomligt. Efter ett år med coronapandemin har vi emellertid i dag resultat som bör hjälpa oss vid valet av politik. Detta material ifrågasätter bindande nedstängningar av samhället som ett effektivt medel mot viruset samtidigt som det pekar på stora kostnader. Trots detta kräver många i debatten att Sverige ska följa i andra länders fotspår och stänga ned mer och mer av vårt samhälle. Vi anser detta vore en hotfull, skadlig och meningslös utveckling.

Med dagens kunskapsläge är det rimligt att kräva att de som argumenterar för nedstängningar redovisar klara forskningsresultat som visar att nyttan av en sådan politik överstiger den totala samhälleliga kostnaden. Låt oss vara tydliga, vi motsätter oss inte nedstängning om en sådan politik kan motiveras med forskningsresultat där alla vinster och kostnader har tagits i beaktande. Vad vi motsätter oss är panikåtgärder såsom dagens pandemilag. Den står inte på stabil vetenskaplig grund. Kriser må vara svåra att hantera för politiker, men detta får inte innebära att de överger den viktiga principen att forskningen bör vägleda valet av politik.

Fredrik N G Andersson

Docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Lars Jonung

Professor emeritus vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

 


Innehåll från Sluta GrävAnnons

Så driver markskruven från Sluta Gräv på hållbarhetsarbetet inom bygg- och energisektorn

Markskruvar kan ofta ersätta betongplintar och betongfundament inom byggsektorn. Resultatet är kraftigt minskade utsläpp av koldioxid genom en byggnads livscykel.

– Det här är en teknik som är disruptiv och som helt kommer att förändra synen på hur vi bygger hus och andra konstruktioner, säger Richard Alm, vd på företaget Sluta Gräv.

Solcellsparker har nu börjat uppföras med markskruv som fundament för att ytterligare öka hållbarheten i projektet.

Cirka 40 procent av världens koldioxidutsläpp kommer från byggnader, varav 80 procent kommer från själva byggtillfället. Behovet av ett markfundament som bidrar till minskad klimatpåverkan vid byggnation av exempelvis bullerplank, solcellsanläggningar på mark, Attefallshus och trädäck är därför stort.

Företaget Sluta Gräv har utvecklat en teknik där stora skruvar kan ersätta betongplintarna till en grund, genom att skruvas ner på tillräckligt stort djup. Ovanpå skruvarna byggs konstruktionen.

Förutom att hållfastheten och stabiliteten blir större, krävs betydligt mindre naturresurser och energi, samtidigt som det går mycket fortare och allt detta till ett betydligt lägre pris.

– Det här är ett teknikskifte. Vi brukar jämföra med hur man tidigare spikade gipsskivor och altantrall men nu istället skruvar dessa. Man har grävt plintar sedan stenåldern och nu finns en ny teknik som är bättre och billigare, säger Richard Alm.

En markskruv sänker koldioxidutsläppen med 60 procent i jämförelse med en betongplint.

Skruven från Sluta Gräv är gjord av stål

Själva skruven är tillverkad av vanligt, galvaniserat stål och finns i olika modeller beroende på vad de skall användas till samt vilka jordförhållanden som råder.

Skruven kan återanvändas flera gånger, till exempel när man river ett hus. Den dag skruven blir för sliten kan metallen återvinnas.

– Det är ett enormt steg jämfört med betongplintar. Cement återanvänds inte. Varje gång man ska bygga nytt på betongplintar, måste man ta till nya resurser från ett kalkbrott till cementen för att skapa betongen. Då är det mycket mer hållbart att använda våra markskruvar, säger han.

Utbyggnaden av förnyelsebara energikällor i Sverige går nu snabbt, bland annat i form av solcellsparker som uppförs på stora landarealer.

– Vi jobbar väldigt mycket med solcellsparker genom flera av de största svenska solcellsföretagen. För detta ändamål är markskruven idealisk då den bidrar till ökad hållbarhet och minskade utsläpp och minskad resursallokering för hela projektet, säger Richard Alm.

Om 10–15 år spår Sluta Gräv att markskruven är en ursprungsprodukt. Den

har en tydlig hållbar miljöprofil, hög skalbarhet och möter byggmarknadens, och privatpersonens, högt ställda krav på en produkt som bidrar till ökad produktivitet, är kostnadseffektiv och hållbar.

Elisabeth Lodin är PR & Kommunikationsansvarig på Sluta Gräv.

– Vi ser en byggbransch som är inne i ett stort paradigmskifte där byggföretag, om de inte har en miljöklassificerad produkt, blir bortsållade på en gång i en upphandling. Därför är det viktigt att alla aktörer tar ansvar och ställer om till ett mer hållbart och miljömässigt byggande. Vår markskruv är en del av det, avslutar hon.

Om Sluta Gräv
Sluta Gräv är Sveriges största leverantör av kostnadseffektiv markförankring via markskruvar. Sluta Grävs egenutvecklade markskruv är en modern och kostnadseffektiv markförankring som snabbt och hållbart skapar ett stabilt markfundament för stora och små byggprojekt.

Företaget är baserat i Helsingborg, och har 130 partners som är auktoriserade montörer av Sluta Grävs markskruv.

Läs mer på www.slutagrav.se

Mer från Sluta Gräv

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sluta Gräv och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?