Annons

Nato står ännu starkt

DEBATT. Nato genomlever en politisk kris som ofta skylls på Donald Trump, men som har mer komplicerade orsaker. Samtidigt har Nato stärkt sin förmåga under senare år och står i viktiga avseenden starkare än tidigare, skriver Zebulon Carlander, programansvarig för försvarspolitik på Folk och Försvar.

SPÄNT MÖTE. Emmanuel Macron och Donald Trump på Natomötet i London. Macron beskrev härom månaden alliansen som "hjärndöd" efter att USA dragit tillbaka styrkor i norra Syrien, vilket öppnade för turkiska attacker på Syriens kurdiska befolkning.
SPÄNT MÖTE. Emmanuel Macron och Donald Trump på Natomötet i London. Macron beskrev härom månaden alliansen som "hjärndöd" efter att USA dragit tillbaka styrkor i norra Syrien, vilket öppnade för turkiska attacker på Syriens kurdiska befolkning.Foto:Evan Vucci, Evan Vucci

Nato står inför en paradoxal situation. Å ena sidan har man ägnat de senaste åren åt att stärka förmågan till kollektivt självförsvar. Å andra sidan upplever en av sina största politiska kriser på länge.

Försvarsalliansen grundades 1949, i början av kalla kriget. Syftet, som dess förste generalsekreterare Lord Ismay uttryckte det, var att” hålla amerikanerna inne, ryssarna ute, och tyskarna nere”. Efter Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning ändrades fokus från avskräckning till internationella operationer.

2014 var ett skiftesår för Nato. Rysslands aggression mot Ukraina och IS framfart i Mellanöstern gav ny energi till förssvarsalliansen, som upplevde något av en identitetskris när antalet internationella insatserna började bli färre.

Under de senaste fem åren har Nato vidtagit flera åtgärder för att stärka sin kapacitet att hantera säkerhetspolitiska kriser i både öst och syd.

Men samtidigt som den institutionella styrkan hos Nato har stärkts – bland annat genom inrättandet av snabbinsatsförband – har den politiska enigheten kring alliansens syften och solidaritet hamnat under allt större press. 

Ofta lägger man skulden för detta på Donald Trump, som är en uttalad Natoskeptiker, men orsakssambanden är i själva verket betydligt mer komplicerade.

Det går att dela in Natos interna bekymmer i tre övergripande fack: värderingsfrågan, solidaritetsfrågan, och förmågefrågan. 

Värderingsfrågan handlar ytterst om den demokratiska utvecklingen hos olika medlemmar, solidaritetsfrågan rör principen ”en för alla, alla för en”, medan förmågefrågan handlar om alliansens militära kapacitet.

De senaste månaderna har det varit mycket diskussioner inom alliansen rörande Turkiets militära agerande i nordöstra Syrien, som påbörjades trots starka protester från andra medlemsstater. 

Frankrikes president Emmanuel Macron beskrev härom månaden alliansen som ”hjärndöd”, vilket ledde till starka reaktioner, senast från Donald Trump på tisdagen. 

Förmågefrågan kokar framför allt ned till skillnaderna i försvarsutgifter mellan USA och övriga medlemsstater. Sett till totala försvarsutgifter inom alliansen står USA för cirka 70 procent. Det inkluderar dock alla USA:s globala resurser, det vill säga förband och system baserade i andra regioner, däribland Asien eller Mellanöstern.

Förmågefrågan har länge varit central inom Nato. Vid toppmötet i Wales 2014 gick varje stat med på att spendera minst 2 procent av BNP på sitt försvar till 2024. Halvvägs dit är det bara ett fåtal som har nått målet, men försvarsutgifterna har totalt sett ökat. 

Som nämnts är det här inte första gången Nato har haft interna konflikter. Under 1970- och 80-talen var den stora frågan utplaceringen av amerikanska medeldistansrobotar, så kallade Pershing II, i Västeuropa. Då, precis som tidigare, lyckades man överkomma meningsskiljaktigheterna. 

Och bortom rubrikerna görs mycket också i dag för att stärka alliansens gemensamma förmåga att agera i händelse av en kris eller konflikt, inte minst kring Östersjön och Nordkalotten. Sedan toppmötet i Warszawa 2016 har Nato till exempel multinationella rotationsstyrkor på plats i Estland, Lettland, Litauen, och Polen. 

Det är 25 år sedan Sverige gick med i Natos initiativ Partnerskap för Fred och sedan dess har vårt samarbete fördjupats på ett sätt som saknar historiskt motstycke. 

Både rödgröna och borgerliga regeringar har verkat för att öka interoperabiliteten mellan Sveriges försvarsmakt och Natoförband och i den nationella säkerhetsstrategin från 2017 kan man läsa att ”partnerskapet med Nato är viktigt för vår säkerhet och för vår militära förmåga”.

Lite tillspetsat skulle man alltså kunna säga att Nato – tvärtemot vad som ofta antas – har stärkt sina förmågor i avgörande avseenden, och att Sveriges samarbete med försvarsalliansen på grund av det förändrade säkerhetsläget i vårt närområde, är både närmare och viktigare än någonsin.

Zebulon Carlander, vikarierande programansvarig för försvarspolitik på Folk och Försvar


Innehåll från SkistarAnnons

Mer tid för skidåkning när vinterorterna digitaliseras

Stefan Sjöstrand är vd på SkiStar.
Stefan Sjöstrand är vd på SkiStar.

Skidsäsongen står i startboxen och nya digitala lösningar är på väg ut i pisten. 

– Inför vintern har vi lagt stort fokus på att skapa trygghet för våra gäster genom att lansera smarta digitala upplevelser, säger Stefan Sjöstrand vd på SkiStar.

Fler digitala nyheter här 

Stundande vinter är ny och annorlunda på många sätt. Tack vare spännande digitala lösningar som underlättar för gästen, ett förbättrat av- och ombokningsskydd och många nya moderna boenden vill skidföretaget SkiStar visa på styrkan och glädjen i att välja en semester i vitt.

Digitaliseringen har blivit ett självklart, naturligt inslag både i resebranschen och skidbackarna. 2019 utsågs skistar.com till Sveriges bästa sajt och inför kommande säsong kommer SkiStar-appen att bli ännu mer användbar i pisten. 

SkiPass i appen

Åksugna gäster kan numera ladda ner sitt SkiPass direkt i SkiStars app, och får på så sätt mer tid över för både mer skidåkning och avkoppling. Inför vintern erbjuder även en del destinationer boenden med digital incheckning i appen eller möjligheten att hämta nycklar i digitala incheckningsboxar. På så sätt behöver gästerna inte köa i receptionen, och mer viktigare än någonsin minimeras den fysiska kontakten. 

Trygg om- och avbokning

Men lika viktig för familjen är planeringen före skidresan. SkiStar är störst inom alpin fjällturism i Skandinavien, där man driver fem etablerade skidanläggningar i Sverige och Norge. Nu lanserar skidkoncernen ett förbättrat skydd vid förbokning av boende, vilket innebär fritt av- och ombokningsskydd fram till 21 dagar före ankomst. Vid sjukdom och uppvisande av läkarintyg gäller skydd fram till ankomst. 

Det händer i Sälen i vinter

Sälen är Skandinaviens familjedestination nummer ett. I vinter satsar Sälen på fler moderna boenden i anslutning till skidbackarna och restaurangkoncept i Hundfjället utvecklas. Bland annat öppnar Solbacken Apartments i Tandådalen, Timmerby Village i Lindvallen – och på Sälfjällstorget öppnar Hotell Viktors med 19 exklusiva rum och sviter. 

Vemdalen är ett riktigt vinterparadis.
Vemdalen är ett riktigt vinterparadis.

Vinter i Vemdalen

I vinteridyllen Vemdalen tjuvstartade Nya Hotell Klövsjöfäll redan i somras. Många har längtat länge efter att den småskaliga hantverksbyn Klövsjö ska få ett riktigt skidhotell, med spa, jämtländsk crossovermeny i restaurangen och spanarvänlig panoramavy. 

– Inför vintern har vi lagt stort fokus på att skapa trygghet för våra gäster genom att lansera smarta digitala upplevelser, stärka vår snöproduktion och förbättra gästens skydd vid bokning. Våra allra yngsta gäster barnen får en hel del uppskattade förbättringar i våra barnområden och Valle lanserar nytt spel i appen. Utveckling av moderna och högklassiga boenden fortsätter på alla våra skidorter där det både byggs lägenheter, stugor och hotell, summerar Stefan Sjöstrand, vd på SkiStar.

I Åre förstärks snöproduktionen.
I Åre förstärks snöproduktionen.

Åre får tillskott på aktiviteter och boenden. Välkända JumpYard, en aktivitetshall för hela familjen, flyttar in i Åre. I skidområdet förstärks snöproduktionen och boendeutbudet växer. Tågavgångarna från Malmö utökas under jul- och nyårshelgen för att möta den ökade efterfrågan. 

På Norges största skidort Trysil och näst största, Hemsedal, stärks skidupplevelsen i vinter. Dessutom fortsätter utvecklingen av toppmoderna boenden, upplevelsen för barnfamiljen blir ännu bättre – och matutbudet växer. 

Mer om vinterns alla nyheter på skidorterna 

Detta är SkiStar: 

SkiStar äger och driver Skandinaviens fem största alpina skidanläggningar: Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige, Hemsedal och Trysil i Norge samt St Johann in Tirol i Österrike och Hammarbybacken i Stockholm. SkiStars vision är att skapa minnesvärda fjällupplevelser som den ledande operatören av europeiska alpindestinationer.

Mer från Skistar

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Skistar och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?