1515
Annons

Nästa steg är att skydda gång- och cykeltrafikanter

DEBATT: Trafiksäkerhetsarbetet för bilister har varit en succé. Nu är det dags att ta nästa steg. Hälften av alla döda i trafiken är oskyddade trafikanter som fotgängare och cyklister. Branschen måste samla sig för att radikalt minska dödligheten, skriver Autolivs vd Mikael Bratt.

SÄKER. Sverige bör gå i bräschen för att införa ökat skydd för oskyddade trafikanter så att trafikdödligheten kan minska, skriver Mikael Bratt, Autoliv.
SÄKER. Sverige bör gå i bräschen för att införa ökat skydd för oskyddade trafikanter så att trafikdödligheten kan minska, skriver Mikael Bratt, Autoliv.Foto:Jessica Gow/TT

 

DSverige kan visa vägen för kraftigt minskad global trafikdödlighet. Trafikolyckor är i dag den åttonde vanligaste dödsorsaken i världen. Ett av FN:s globala mål är att halvera antalet döda i trafiken till 2030. Den 19-20 februari anordnas den tredje globala trafiksäkerhetskonferensen i Stockholm. Nu finns chansen till att lyfta de viktiga förändringar som krävs för att förbättra trafiksäkerheten. Autoliv vill öppna för en fördjupad dialog mellan beslutsfattare, myndigheter, fordonsindustrin och andra samhällsaktörer för ökad samverkan kring gemensamma regler och utvärderingsmetoder för ökad trafiksäkerhet.   

Enligt WHO dödades 1 350 000 människor i trafiken 2016 och det globala antalet trafikdödade kommer enligt prognoserna att öka i takt med ökad population och motorisering. Om åtgärder inte tas på global nivå kan trafikdöden bli en ännu vanligare dödsorsak än i dag. Enligt den senaste statistiken för världen, fortsätter antalet trafikdödade att öka i absoluta tal. Utvecklingen går stick i stäv mot det globala målet om halverad trafikdödlighet till år 2030.

Drygt hälften, vilket motsvarar nästan 700 000 människor, av dem som dödas i trafiken är oskyddade trafikanter (fotgängare, cyklister, motorcyklister med flera) och andelen ser ut att öka. Ökningen beror på olika orsaker – i många utvecklingsländer växer den motoriserade trafiken, med särskilt stor andel motorcyklar och mopeder. I västvärlden pågår ett skifte mot en multimodal trafiksammansättning, där olika trafikslag – bilar, bussar, cyklar, mopeder, elscootrar, fotgängare och olika hastigheter blandas i större utsträckning. Det är en naturlig utveckling i takt med att våra storstäder växer men det innebär också utmaningar för säkerheten. Enligt Euro Ncap inträffar de flesta fotgängarolyckor i stadsområden och ca 14 procent av alla dödsfall i trafiken i Europa är fotgängare. Det är en alldeles för hög siffra.  

För att kunna möta problematiken krävs mer forskning för att förstå och utvärdera den dynamik som orsakar den ökande dödligheten bland oskyddade trafikanter. Det behövs också fler tydliga politiska ställningstaganden, utvecklad lagstiftning och policy för att förbättra trafikmiljön och förändra farliga beteenden i trafiken. Det finns också skäl för oss i fordonsbranschen att se över hur vi kan bidra till att bättre skydda de oskyddade trafikanterna.  

Det finns sedan lång tid olika system som skyddar de som sitter i fordonen, med alltifrån aktiva förarstöd och automatisk inbromsning, som minskar risken för olyckor till produkter som minskar skaderisken när en olycka inträffar. Fordonsindustrin och leverantörer inom fordonssäkerhet har länge bidragit till att utveckla fordonen med säkerhetsprodukter såsom trepunktsbältet och airbag - i dag självklara skydd för den som sitter i bilen. Vi kan konstatera att fordonsindustrins arbete för ökad säkerhet har varit effektivt och bidragit till att många dödsolyckor och svåra skador har kunnat undvikas. Det speglas till exempel i att antalet döda i Sverige i vägtrafikolyckor har minskat stadigt med ca 40 procent mellan 1985 och 2018.

Autoliv anser att det är hög tid att lyfta blicken för att möta den förändrade mobiliteten och göra världen säkrare för oskyddade trafikanter. Vi vet att en oskyddad trafikant är mycket sårbar i en kollision med en bil även i låga hastigheter. Ett problem är att oskyddade trafikanter i många fall är svåra för bilister att upptäcka i olika trafiksituationer och ljusförhållanden. Därtill kommer att många som rör sig i trafikrummet är ouppmärksamma och att det finns riskfyllda beteenden i trafiken som bidrar till att olyckor uppstår. 

Det finns dag många som på olika sätt arbetar med att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Smart infrastruktur, med bland annat geofencing och kommunikation mellan fordon och infrastruktur har stor potential för att mildra riskfaktorer. Autoliv har tagit fram nya metoder för att analysera hur trafikolyckor med oskyddade trafikanter sker och kan presentera nya fakta för hur effekterna av en kollision kan mildras. Vi har redan produkter som gör bilar säkrare för oskyddade trafikanter. Bland annat har vi tagit fram system för att göra bilen ”mjukare” i en kollision, till exempel en utvändig krockkudde på vindrutan och en funktion som gör att motorhuven lyfts och därigenom dämpar kollisionskraften. Det minskar risken för svåra huvudskador avsevärt. Vår nya, mer komplexa trafikmiljö med ökad mobilitet gör att Autoliv nu kommer att lägga kraft på att utveckla säkerhet för en bredare uppsättning oskyddade trafikanter. Vi undersöker för närvarande förutsättningarna för nya säkerhetshöjande koncept för motorcyklar och elscootrar.

Sverige har länge varit ett föregångsland inom trafiksäkerhet, både avseende policy och innovation. Utvecklingsländerna motoriseras i en rasande fart, främst med mopeder och motorcyklar. I grunden är det positivt men det kommer också att öka trafikdödligheten avsevärt om inget görs. Vi är övertygade om att Sveriges fordonsindustri, med rätt förutsättningar, kan bli världsledande på att rädda liv och exportera ökad säkerhet för oskyddade trafikanter globalt. Vi vill bidra genom att fortsätta satsa på forskning och utveckling kring oskyddade trafikanter under den närmsta tioårsperioden. 

Sverige bör gå i bräschen för att införa ökat skydd för oskyddade trafikanter så att trafikdödligheten kan minska. Under mer än 60 år har politiken och fordonsindustrin arbetat för att göra bilen säker för förarna. Nu är det dags att göra samma resa för de oskyddade trafikanterna. Ska vi hitta bra styrmedel för att öka skyddet för oskyddade trafikanter behövs ett gediget politiskt arbete tillsammans med en bredare dialog mellan fler aktörer. Många perspektiv måste beaktas och ställas mot varandra, exempelvis vårt behov av att känna frihet mot risken för allvarlig skada. 

Samhället kommer att fortsätta utvecklas mot en större urbanisering och med det mobiliteten. Flera fordonsslag kommer att behöva samverka för att vi ska kunna nå ett hållbart samhälle i enlighet med Nollvisionen. Vi behöver kunna ta en elsparkcykel till bussen och sedan gå till tåget, i en alltmer trafikerad miljö. Att förhindra nya fordonstyper att ta plats i trafiken är inte en framkomlig väg. Ett första steg är att intensifiera policyarbetet kring vilka skyddskrav vi ställer på nya fordon och öka skyddskraven för oskyddade trafikanter. Vi vill därför bjuda in alla aktörer – beslutsfattare, myndigheter, fordonsindustrin, företrädare för olika mobilitetslösningar och andra – till att ta steget vidare från globalt samtal till global handling, för bättre säkerhetspolicy i hela världen.

Mikael Bratt

Verkställande direktör och koncernchef, Autoliv


Debatt: Försenad digital revolution kostar gröna industrijobb

Det är knappast någon tillfällighet att Almedalsveckan i år i mycket större utsträckning än tidigare år tar upp ämnet digitalisering. Parallellt med kriget i Ukraina pågår en teknisk revolution som skapar fantastiska möjligheter och som får konsekvenser för alla samhällssektorer – inte minst industrin, skriver Ericssons CTO Erik Ekudden.

Foto:Daniel Roos

Digitaliseringen av industrin innebär att företags hela produktionslinjer kopplas upp på ett säkert sätt.  Detta ger företagen möjlighet att i realtid använda stora mängder data för att fatta bättre beslut. De kan använda sina resurser mer hållbart, förbättra arbetsmiljön, minska driftsstopp och skapa nya innovationer. Det blir helt enkelt en smartare och mer hållbar industri. 

Just nu planerar och genomför länder som Sydkorea, Tyskland, Finland, Frankrike, Storbritannien och USA stora satsningar för att digitalisera industrin. I Sverige har hittills inte motsvarande satsningar kommit igång, vilket gör att vi riskerar att hamna på efterkälken. Det blir svårare att attrahera kompetens och investeringar. I förlängningen blir det färre jobb och industrins gröna omställning äventyras.

Åren efter lanseringen av 4G skapades en våg av innovation där digitaliseringen revolutionerat konsumenternas användning av smarta telefoner med appar och nya tjänster. Sverige var tidigt ute med 4G där vår starka innovationskultur har skapat helt nya företag inom betalning, spel och underhållning.  Med medvetna satsningar på 5G kommer resten av samhället och industrin genomgå en likvärdig digital revolution. Denna nästa våg av innovation kommer påverka alla branscher i Sverige vilket kommer generera helt nya företag, stärka vår konkurrenskraft och skapa nya arbetstillfällen.

I grunden har vi goda förutsättningar att vara pådrivande i den digitala revolution som pågår. Många enskilda företag med bas i Sverige ligger långt framme. Men för att vi ska kunna hålla jämn takt med konkurrentländerna krävs politisk beslutskraft och att en nationell samling kring målet att vi ska vara världsledande.

I generella analyser av länders digitalisering ligger Sverige ofta bra till, vi har en hög digital kompetens bland landets invånare och företag, god tillgång till snabbt bredband och en hög andel digitala offentliga tjänster. Motsvarande ambitionsnivå måste gälla för industrins digitalisering.

För ett exportberoende land som Sverige med begränsad hemmamarknad är konkurrenskraften A och O. Det är inte ny teknik som gör att jobb försvinner, utan att företag håller fast vid gammal teknik. Vi kan inte välja att stå still när omvärlden tar stormsteg framåt.

Den nyindustrialisering som pågår i norra Sverige drivs bland annat av företagens strävan att ställa om till en fossilfri och hållbar industriproduktion. Satsningarna är nära kopplade till förväntningar på en snabb digital utveckling. Försenad digitalisering kostar gröna industrijobb.

Utvecklingen i norr visar att det genom stärkt konkurrenskraft och nyinvesteringar går att öka antalet som är verksamma inom industrin. Att industrin växer är bra för hela bygden, det skapar fler jobb och ger högre löner även inom andra sektorer. 

Därför är industrins digitalisering en fråga som angår hela samhället. Företag, myndigheter, akademin och fackförbund bör samverka för att Sverige ska ligga i utvecklingens framkant. Politiken har ett ansvar för att skapa rimliga grundförutsättningar. Tre politiska beslut är nödvändiga:

Fullfölj statens åtaganden inom forskning och utveckling

Ett viktigt första steg har tagits inom programmet Avancerad Digitalisering – ett privat-offentligt initiativ för forskning, utveckling och innovation som leds av Vinnova och Teknikföretagen och som handlar om att driva industrins digitalisering. Ericsson och andra företag står redo att tillsammans lägga motsvarande en miljard kronor om året under minst tio år för att påskynda omställningen, men det är fortfarande oklart om staten avser att fullfölja sitt åtagande att matcha denna satsning och lägga lika mycket. Ett tydligt besked från politiken om att staten avser att fullfölja sitt åtagande inom detta viktiga program är nödvändigt.

Öka engagemanget och samverkan mellan olika aktörer

För det andra behöver staten på ett tydligare sätt än hittills skruva upp sitt engagemang för industrins digitalisering och tillsammans med näringslivet driva på omställningen. Asea och Vattenfall bidrog till snabbare elektrifiering av Sverige. Ericsson och Televerket investerade tillsammans i uppbyggnad av moderna telekomnät. Saab och Försvarsmakten har utvecklat den moderna flygtekniken. Det behövs mer av samsyn och lagarbete för att tackla gemensamma utmaningar. Staten bör ge tydliga instruktioner till sina myndigheter att de har ett ansvar för att påskynda digitaliseringen.

Gör ett naturvetenskapligt kompetenslyft

För det tredje behövs ett rejält kompetenslyft. För att industriföretag ska kunna verka i Sverige krävs ett utbildningssystem som förmår att odla fram en ny generation av ingenjörer. Detta kräver att de naturvetenskapliga ämnena på ett helt annat sätt än idag prioriteras när utbildningarna utformas. Förändringen måste genomsyra hela utbildningsväsendet, från förskola, till universitet, forskarutbildningar och kompetensutveckling av befintlig arbetskraft. Av tidsskäl räcker det inte att bara fokusera på tidiga utbildningssteg. Satsningar på vidareutbildning inom teknik är en nyckelfråga. SCB har länge prognostiserat att det år 2030 kommer att finnas en brist på cirka 30 000 ingenjörsutbildade i Sverige. Med den utveckling som nu sker kan det mycket väl visa sig att behoven blir betydligt större. De matematikpresterande tjejerna i gymnasieskolorna utgör en stor kompetensresurs som kan frigöras om ingenjörsutbildningarna byggs ut och blir mer jämställda. Men det förutsätter en tydlig politisk vilja att stärka den naturvetenskapliga kompetensen i landet. 

Även om det finns andra och mer akuta samhällsproblem som behöver åtgärdas här och nu, måste vi ha förmåga att samtidigt blicka framåt och vidta de åtgärder som krävs för att lägga grunden för ett växande och hållbart välstånd. Industrins digitalisering inger hopp och framtidstro, men det är också en ödesfråga som måste lyftas upp på den politiska dagordningen.

 

Erik Ekudden

 CTO Ericsson


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?