Annons

Nästa steg är att skydda gång- och cykeltrafikanter

DEBATT: Trafiksäkerhetsarbetet för bilister har varit en succé. Nu är det dags att ta nästa steg. Hälften av alla döda i trafiken är oskyddade trafikanter som fotgängare och cyklister. Branschen måste samla sig för att radikalt minska dödligheten, skriver Autolivs vd Mikael Bratt.

SÄKER. Sverige bör gå i bräschen för att införa ökat skydd för oskyddade trafikanter så att trafikdödligheten kan minska, skriver Mikael Bratt, Autoliv.
SÄKER. Sverige bör gå i bräschen för att införa ökat skydd för oskyddade trafikanter så att trafikdödligheten kan minska, skriver Mikael Bratt, Autoliv.Foto:Jessica Gow/TT

DSverige kan visa vägen för kraftigt minskad global trafikdödlighet. Trafikolyckor är i dag den åttonde vanligaste dödsorsaken i världen. Ett av FN:s globala mål är att halvera antalet döda i trafiken till 2030. Den 19-20 februari anordnas den tredje globala trafiksäkerhetskonferensen i Stockholm. Nu finns chansen till att lyfta de viktiga förändringar som krävs för att förbättra trafiksäkerheten. Autoliv vill öppna för en fördjupad dialog mellan beslutsfattare, myndigheter, fordonsindustrin och andra samhällsaktörer för ökad samverkan kring gemensamma regler och utvärderingsmetoder för ökad trafiksäkerhet.   

Enligt WHO dödades 1 350 000 människor i trafiken 2016 och det globala antalet trafikdödade kommer enligt prognoserna att öka i takt med ökad population och motorisering. Om åtgärder inte tas på global nivå kan trafikdöden bli en ännu vanligare dödsorsak än i dag. Enligt den senaste statistiken för världen, fortsätter antalet trafikdödade att öka i absoluta tal. Utvecklingen går stick i stäv mot det globala målet om halverad trafikdödlighet till år 2030.

Drygt hälften, vilket motsvarar nästan 700 000 människor, av dem som dödas i trafiken är oskyddade trafikanter (fotgängare, cyklister, motorcyklister med flera) och andelen ser ut att öka. Ökningen beror på olika orsaker – i många utvecklingsländer växer den motoriserade trafiken, med särskilt stor andel motorcyklar och mopeder. I västvärlden pågår ett skifte mot en multimodal trafiksammansättning, där olika trafikslag – bilar, bussar, cyklar, mopeder, elscootrar, fotgängare och olika hastigheter blandas i större utsträckning. Det är en naturlig utveckling i takt med att våra storstäder växer men det innebär också utmaningar för säkerheten. Enligt Euro Ncap inträffar de flesta fotgängarolyckor i stadsområden och ca 14 procent av alla dödsfall i trafiken i Europa är fotgängare. Det är en alldeles för hög siffra.  

För att kunna möta problematiken krävs mer forskning för att förstå och utvärdera den dynamik som orsakar den ökande dödligheten bland oskyddade trafikanter. Det behövs också fler tydliga politiska ställningstaganden, utvecklad lagstiftning och policy för att förbättra trafikmiljön och förändra farliga beteenden i trafiken. Det finns också skäl för oss i fordonsbranschen att se över hur vi kan bidra till att bättre skydda de oskyddade trafikanterna.  

Det finns sedan lång tid olika system som skyddar de som sitter i fordonen, med alltifrån aktiva förarstöd och automatisk inbromsning, som minskar risken för olyckor till produkter som minskar skaderisken när en olycka inträffar. Fordonsindustrin och leverantörer inom fordonssäkerhet har länge bidragit till att utveckla fordonen med säkerhetsprodukter såsom trepunktsbältet och airbag - i dag självklara skydd för den som sitter i bilen. Vi kan konstatera att fordonsindustrins arbete för ökad säkerhet har varit effektivt och bidragit till att många dödsolyckor och svåra skador har kunnat undvikas. Det speglas till exempel i att antalet döda i Sverige i vägtrafikolyckor har minskat stadigt med ca 40 procent mellan 1985 och 2018.

Autoliv anser att det är hög tid att lyfta blicken för att möta den förändrade mobiliteten och göra världen säkrare för oskyddade trafikanter. Vi vet att en oskyddad trafikant är mycket sårbar i en kollision med en bil även i låga hastigheter. Ett problem är att oskyddade trafikanter i många fall är svåra för bilister att upptäcka i olika trafiksituationer och ljusförhållanden. Därtill kommer att många som rör sig i trafikrummet är ouppmärksamma och att det finns riskfyllda beteenden i trafiken som bidrar till att olyckor uppstår. 

Det finns dag många som på olika sätt arbetar med att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Smart infrastruktur, med bland annat geofencing och kommunikation mellan fordon och infrastruktur har stor potential för att mildra riskfaktorer. Autoliv har tagit fram nya metoder för att analysera hur trafikolyckor med oskyddade trafikanter sker och kan presentera nya fakta för hur effekterna av en kollision kan mildras. Vi har redan produkter som gör bilar säkrare för oskyddade trafikanter. Bland annat har vi tagit fram system för att göra bilen ”mjukare” i en kollision, till exempel en utvändig krockkudde på vindrutan och en funktion som gör att motorhuven lyfts och därigenom dämpar kollisionskraften. Det minskar risken för svåra huvudskador avsevärt. Vår nya, mer komplexa trafikmiljö med ökad mobilitet gör att Autoliv nu kommer att lägga kraft på att utveckla säkerhet för en bredare uppsättning oskyddade trafikanter. Vi undersöker för närvarande förutsättningarna för nya säkerhetshöjande koncept för motorcyklar och elscootrar.

Sverige har länge varit ett föregångsland inom trafiksäkerhet, både avseende policy och innovation. Utvecklingsländerna motoriseras i en rasande fart, främst med mopeder och motorcyklar. I grunden är det positivt men det kommer också att öka trafikdödligheten avsevärt om inget görs. Vi är övertygade om att Sveriges fordonsindustri, med rätt förutsättningar, kan bli världsledande på att rädda liv och exportera ökad säkerhet för oskyddade trafikanter globalt. Vi vill bidra genom att fortsätta satsa på forskning och utveckling kring oskyddade trafikanter under den närmsta tioårsperioden. 

Sverige bör gå i bräschen för att införa ökat skydd för oskyddade trafikanter så att trafikdödligheten kan minska. Under mer än 60 år har politiken och fordonsindustrin arbetat för att göra bilen säker för förarna. Nu är det dags att göra samma resa för de oskyddade trafikanterna. Ska vi hitta bra styrmedel för att öka skyddet för oskyddade trafikanter behövs ett gediget politiskt arbete tillsammans med en bredare dialog mellan fler aktörer. Många perspektiv måste beaktas och ställas mot varandra, exempelvis vårt behov av att känna frihet mot risken för allvarlig skada. 

Samhället kommer att fortsätta utvecklas mot en större urbanisering och med det mobiliteten. Flera fordonsslag kommer att behöva samverka för att vi ska kunna nå ett hållbart samhälle i enlighet med Nollvisionen. Vi behöver kunna ta en elsparkcykel till bussen och sedan gå till tåget, i en alltmer trafikerad miljö. Att förhindra nya fordonstyper att ta plats i trafiken är inte en framkomlig väg. Ett första steg är att intensifiera policyarbetet kring vilka skyddskrav vi ställer på nya fordon och öka skyddskraven för oskyddade trafikanter. Vi vill därför bjuda in alla aktörer – beslutsfattare, myndigheter, fordonsindustrin, företrädare för olika mobilitetslösningar och andra – till att ta steget vidare från globalt samtal till global handling, för bättre säkerhetspolicy i hela världen.

Mikael Bratt

Verkställande direktör och koncernchef, Autoliv


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från KPA PensionAnnons

Pensionspengar bidrar till kampen mot Covid-19

Den pandemi vi nu upplever har stor global påverkan på alla delar av samhället. Särskilt utsatta är alla de som arbetar i viktiga samhällsfunktioner inom skola, vård och omsorg. För pensionsbolaget KPA Pension är det självklart att ta ansvar när samhället och pensionsspararna står inför tuffa utmaningar.

Det är en av anledningarna till att KPA Pension aktivt letar efter investeringsmöjligheter som lindrar de sociala och ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset. Sedan pandemins utbrott har KPA Pension investerat motsvarande 1,3 miljarder kronor i kampen mot Covid-19. Investeringarna utgörs av tre obligationer. Den första är utgiven av Världsbankens organ (IFC) och syftar till att stötta företag att fortsätta sin verksamhet och behålla sina anställda. Den andra är utgiven av Nordiska investeringsbanken och där ska investeringen främja effektiva sjukvårdssystem och ge ekonomiskt stöd för att minska de störningar som uppstått i olika leveranskedjor i Norden och Baltikum. Den tredje obligationen har Region Stockholm gett ut för att stötta sjukvård och lokaltrafik. 

Investeringar stöttar utsatta samhällsfunktioner

Investeringarna ska lindra effekterna av Covid-19 genom att bland annat säkra transporter av läkemedel och medicinsk utrustning till vården. Samt att stötta tillverkningsindustrin som behöver finansiellt stöd för att kunna expandera och möta den ökade efterfrågan. Dessutom ska investeringarna bidra till att i framtiden ge kunderna trygga och bra pensioner. 

– Våra kunder är samhällsbärare, de arbetar i utmanande miljöer och med kritiska samhällsfunktioner inom till exempel vård och omsorg. Vi är stolta att vi med våra investeringar har möjlighet att stötta dessa sektorer idag, när behovet är som störst. Det betyder extra mycket för oss att investeringarna bidrar till att de som kämpar extra mycket nu under pågående pandemi ska få en trygg och hållbar pension senare i livet, säger KPA Pensions vd Britta Burreau.

Hållbarhet – en förutsättning för trygga pensioner

KPA Pension tar hand om tjänstepensionen åt två miljoner kunder. Det är anställda eller tidigare anställda i regioner, kommuner eller kommunala bolag. Företaget var tidigt ute med hållbara placeringar och sedan 1997 har man arbetat utifrån etiska investeringskriterier som avgör hur kundernas pensionspengar ska förvaltas. Företaget arbetar också med ett aktivt påverkansarbete som bland annat innebär att man röstar på bolagsstämmor, för dialoger och samarbetar med andra ägare för att få de bolag man har investeringar i att agera hållbart. De etiska investeringskriterierna anger också vilka företag och branscher man inte investerar kundernas pensionspengar i. Det är företag eller branscher vars verksamheter har en direkt negativ påverkan på människors hälsa och livsvillkor. Därför investerar KPA Pension inte i vapen, spel, tobak, alkohol eller pornografi.

Fakta KPA Pension

KPA Pension är det ledande pensionsbolaget inom kommun- och regionsektorn med två miljoner enskilda kunder och ca 1 000 arbetsgivarkunder. KPA Pension förvaltar i dag över 200 miljarder kronor och erbjuder pensionslösningar sedan 1922. Ägare är Folksam och Sveriges Kommuner och Regioner.

Läs mer på kpa.se

Mer från KPA Pension

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KPA Pension och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?