1515
Annons

Näringslivsledarna: Junckers klimatförslag måste bli lag

DEBATT. I maj fattar EU beslut om unionens långsiktiga klimatstrategi. Visionen att EU ska vara klimatneutralt år 2050 bör göras till lag, med precisa utsläppsmål till 2030, 2040 och 2050 – det budskapet vill vi att regeringen driver de kommande månaderna, skriver elva näringslivsledare inom ramen för Hagainitiativet. 

SKÄRPNING. EU-kommissionens förslag öppnar för ett mer ambitiöst mål till 2050, men för att det ska bli verklighet krävs att förslaget omformuleras från vision till att bli lag. EU bör dessutom skärpa målen som gäller till 2030, skriver bland andra Axfoods vd Klas Balkow.
SKÄRPNING. EU-kommissionens förslag öppnar för ett mer ambitiöst mål till 2050, men för att det ska bli verklighet krävs att förslaget omformuleras från vision till att bli lag. EU bör dessutom skärpa målen som gäller till 2030, skriver bland andra Axfoods vd Klas Balkow.Foto:Hampus Andersson, Hampus Andersson (Di)

I slutet av mars träffades EU-ländernas ledare i Europeiska rådet för att diskutera unionens långsiktiga klimatstrategi. De lyckades inte enas om en tidplan för när det ska vara nollutsläpp i EU. 

Detta är inte i linje med vad näringslivet behöver. Stora delar av det nordiska näringslivet har ställt sig bakom ett upprop för nollutsläpp i EU till 2050, och skarpare målsättningar till 2030 och 2040, samt en koldioxidbudget för unionen. Att flera EU-länder inte kunde ställa sig bakom EU-kommissionens förslag till långsiktig klimatstrategi visar att de inte förstått vad som ger näringslivet konkurrenskraft. 

Inför att EU i maj ska fatta beslut om den långsiktiga klimatstrategin måste vi i näringslivet förklara för de EU-regeringar som sackar efter att klimatarbetet är en möjlighet till ett modernare Europa med stärkt konkurrenskraft. Och svenska ministrar måste övertyga sina kollegor runt om i EU att en skarp klimatpolitik, som nollar utsläppen senast år 2050, är bra för EU och för företagen. Det är klimatförändringen, inte klimatpolitiken, som de borde oroa sig för.

Sverige ligger i framkant, och lyckades mellan 1990 och 2017 minska utsläppen inom Sverige med 27 procent samtidigt som BNP ökade med 79 procent. Sverige och de svenska företagen vet att det är möjligt att klara klimatkrisen med affärsmässiga och lönsamma åtgärder. Lösningarna finns och näringslivet är redo om politiken sätter långsiktiga mål och gemensamma spelregler som kan öka tempot och stärka konkurrenskraften, både i Sverige och på EU-nivå. 

I Januariöverenskommelsen står det att Sverige ska driva på för en klimatlag på EU-nivå, och med det förslag till långtidsstrategi som nu diskuteras finns det ett underlag för detta. Visionen att EU ska vara klimatneutralt år 2050 bör göras till lag, med precisa utsläppsmål till 2030, 2040 och 2050. 

Vi i Hagainitiativet och våra partnerorganisationer i Norden har formulerat ett upprop för skarpare europeiska klimatmål, med nollutsläpp inom EU senast till 2050. Hittills är över 80 stora organisationer med i initiativet, bland annat de finska och danska motsvarigheterna till Svenskt Näringsliv. Uppropet har också signerats av Marcus Wallenberg, styrelseordförande i SEB, och andra storföretag som Storebrand, Vattenfall, Stora Enso STE R -3,24% Dagens utveckling och SSAB SSAB A -4,79% Dagens utveckling .

Under lång tid har såväl politikens som näringslivets ambitionsnivå varit otillräcklig. Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC visar att utsläppen av växthusgaser måste minska betydligt snabbare om Parisavtalets mål ska kunna nås. Riskerna och kostnaderna ökar markant om den globala uppvärmningen går över 1,5 grader. 

Den samlade vetenskapen är tydlig om behovet av ”snabba, långtgående och aldrig tidigare skådade förändringar i alla aspekter av samhället”. EU är en nyckelspelare för att detta ska kunna göras och det krävs utsläppsmål i EU som är förenliga med Parisavtalet och åtgärder som gör att det kan realiseras, och som kan sporra företag och regeringar att ta klimatfrågan på allvar.

EU var tidigt ute med reella klimatpolitiska åtgärder som har gett ringar på vattnet. Ett exempel är handelssystemet för utsläppsrätter, som nu börjat användas i såväl Kina som Kalifornien – och som skärps med tiden. Men det behövs mer. De företag och städer som har skrivit under vårt upprop står bakom följande krav: 

- Sätt som mål att uppnå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050 eller tidigare, med IPCC:s slutsatser i beaktande

- Slå fast en bindande koldioxidbudget för hur mycket växthusgaser som återstår att släppa ut inom ramen för detta mål, med grund i IPCC:s slutsatser

- Se till att närliggande mål för 2030 och 2040 leder fram till nettonollmålet till 2050

EU-kommissionens arbete med en långtidsstrategi syftar till att säkra att Europa förverkligar sina åtaganden i Parisavtalet och att de olika klimatpolitiska verktygen drar åt samma håll. När Juncker-kommissionen presenterade sitt förslag kunde vi konstatera att den öppnar för ett mer ambitiöst mål till 2050, men för att det ska bli verklighet krävs att förslaget omformuleras från vision till att bli lag. 

I stället för att skjuta åtgärderna framför sig, bör EU dessutom skärpa målen som gäller till 2030. EU-kommissionens förslag är extra betydelsefullt, eftersom det sätter riktningen för det nya Europaparlament och den EU-kommission som tillträder nästa år. 

För oss som länge arbetat med att minska vår klimatpåverkan är klimatarbetet hoppfullt. Vi vet att vi blir mer konkurrenskraftiga med smarta klimatåtgärder. Denna hoppfullhet finns inom stora delar av det nordiska näringslivet, enligt en rapport från Hagainitiativet och våra partnerorganisationer i Norden från våren 2018. 

Och det gäller inte bara i Norden. Överallt rör det på sig när företag försöker bli först med att ta fram lösningar för framtidens marknader. Det är för denna framtid som EU:s långtidsstrategi måste utformas. 

Historiskt sett har vissa konservativa krafter inom näringslivet försökt motverka en skarp klimatpolitik. Vi i Hagainitiativet anser däremot att det finns goda skäl att göra det motsatta: Att hindra att EU-kommissionens förslag urvattnas till mål som inte uppmuntrar till förändring. Vi ser starka argument för att såväl företag som politiker bör ställa sig bakom en ambitiös långsiktig klimatstrategi:

- Att gå före i klimatarbetet kan förenas med god lönsamhet. Flera av oss som är med i Hagainitiativet nådde våra mål om att minska utsläppen med 40 procent till 2020 långt innan slutdatum. Företagen i Hagainitiativet sätter klimatmål som är i linje med 1,5-gradersmålet och arbetar för att påverka egna värdekedjor, i riktning mot nollutsläpp till 2030. 

- Politiken avgör i stor utsträckning om klimatförändringen kan begränsas till 1,5 grader. Fortsatt omställning och ökade investeringar förutsätter att politiken är långsiktig och trovärdig. Då stimuleras företagens innovationer och omställningskraft i linje med Parisavtalet. 

- Många industriella investeringar har en livstid på 30–60 år och mycket av det som byggs idag kommer att stå kvar vid 2050. Vissa av de tekniska lösningar som krävs för att nå nollutsläpp är i många fall redan utvecklade och det som nu krävs är investeringar och implementering, i andra fall borde regeringen tillsammans med näringslivet finansiera FoU för de stora strategiska hållbarhetsutmaningarna. 

Vi har allt att vinna på trovärdiga och långsiktiga mål i EU. FN:s klimatpanel IPCC har visat att vi fortfarande kan klara 1,5-gradersmålet. Genom att bidra till en offensiv och långsiktig klimatstrategi kan nordiska och europeiska företag positionera sig för en global omställning som levererar nya affärer, nya jobb och ökat välstånd. 

Det budskapet vill vi att Sveriges regering driver under kommande månader, som kommer vara avgörande för EU:s långsiktiga klimatpolitik. Nationell politik i all ära – ur konkurrenssynpunkt behöver hela EU omfamna en skarp långsiktig klimatpolitik. 

Jens Henriksson, koncernchef Folksamgruppen

Lars Andersson, vd Nouryon 

Sofia Hyléen Toresson, vd HKScan 

Sofie Eliasson Morsink, vd Coca-Cola European Partners Sverige

Lars Appelqvist, vd Löfbergs 

Anders Egelrud, vd Stockholm Exergi 

Ulf Troedsson, vd Siemens Sverige

Kristofer Sundsgård, vd Stena Recycling 

Johan Skoglund, vd JM JM -4,35% Dagens utveckling  

Klas Balkow, vd Axfood AXFO -2,89% Dagens utveckling  

Per Arfvidsson, vice vd Lantmännen 

Replik: Skamlöst låta hyresgästerna stå för notan

Hyreshöjningar i Stockholm om 9,5 procent som Fastighetsägarna kräver i förhandlingarna är orimliga, skriver företrädare för Hyresgästföreningen. 

Foto:Hasse Holmberg / TT

Fastighetsägarna i Stockholm gick ut i DI debatt med beskedet att de vill chockhöja hyrorna i Stockholm med 9,5 procent. Inför de stundande årliga hyresförhandlingarna gick Fastighetsägarna Stockholm ut på DI debatt med beskedet att de vill chockhöja hyrorna i Stockholm med 9,5 procent. 

Vi på Hyresgästföreningen vill vara tydliga – utspelet från Fastighetsägarna kommer inte från en bransch som kämpar för sin överlevnad. Fastighetsbranschen är en av de mest lönsamma och har länge varit gynnad av lågräntemiljö och låga energipriser. Över tid har dessutom hyresökningarna varit betydligt högre än inflationstakten. Här borde finnas tillräckligt stora marginaler att ta av. Vilken annan bransch menar att de ska kunna gå ur en omfattande samhällskris med orubbade vinstmarginaler?  

Hyresgästföreningen kommer aldrig gå med på att låta Sveriges hyresgäster stå för hela notan när hyresvärdarnas kostnader ökar i samhällskrisen. En chockhöjning av hyrorna med 9,5 procent som dessutom är permanent. Om det nu handlar om att täcka upp för tillfälliga kostnadsökningar, varför kommer då inga förslag och löften om att sänka hyrorna när inflationen minskar?

Hyresgäster lägger redan en orimligt stor andel av sin disponibla inkomst på sitt boende. Enligt SCB lägger kvinnor över 65 år som bor i hyresrätt närmare 40 procent av sin inkomst på boendet. För ensamstående med barn är siffran 34 procent. Med så kraftiga höjningar som Fastighetsägarna yrkar på kommer konsumtionsutrymmet minska ytterligare. Det vore oansvarigt då det riskerar att spä på den ekonomiska krisen ännu mer.  

Fastighetsägarna påstår att Hyresgästkollektivet till skillnad från dem som äger sitt boende är bättre skyddade mot kostnadsökningar. Det stämmer inte. Till att börja med är det en grupp som redan har lägre inkomster, dessutom lägger de redan en större andel av sin disponibla inkomst på sitt boende jämfört med de som äger sin villa eller lägenhet. Hyresgästerna har heller inte heller gynnats av skattesubventioner som de med ägt boende har. Lägg till det skenande mat- och elpriser och vi ser en väldigt oroande utveckling för våra medlemmar. 

Hyresgästföreningen får redan mängder av samtal varje dag från oroliga hyresgäster med ansträngd ekonomi och vi ser att allt fler kommer få det svårt att få ihop det i slutet av månaden om Fastighetsägarna får igenom sina hyreskrav. Det riskerar en situation där allt fler vräks från sina bostäder, när de inte har råd att betala hyran. Med en hyreshöjning på 9,5 procent börjar det bli kämpigt även för yrkesgrupper som poliser och undersköterskor att bo i Stockholm, där hyrorna är landets högsta och med högst antal ensamhushåll, nära 40 procent. 

Vi har ett väl fungerande förhandlingssystem i Sverige, som gett både hyresvärdar och hyresgäster trygghet och stabilitet över tid. Hyresgästerna får en rimlig, hållbar och förutsägbar hyresutveckling. Ett stabilt system gynnar också hyresvärdarna och fastighetsägarna eftersom det ökar deras möjlighet att upprätthålla god kvalitet i förvaltningen och bra underhåll av sina fastigheter. Ska det gå till så som Fastighetsägarna föreslår, med kraftiga hyreshöjningar vid varje samhällsförändring får vi det omvända: ett svajigt system med stora hyressvängningar - helt fel riktning att gå när världen är i gungning.

Fastighetsägarna säger att de avser hedra den överenskommelse som träffats mellan hyresmarknadens parter. Det är positivt. Men nu är det upp till bevis. Vi behöver ansvarsfulla parter som skapar stabilitet istället för oro. 

 

Susanne Sjöblom, ordförande Hyresgästföreningen region Stockholm

Sofia Kloo, förhandlingschef på Hyresgästföreningen region Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera