1515

Näringslivsledarna: Junckers klimatförslag måste bli lag

DEBATT. I maj fattar EU beslut om unionens långsiktiga klimatstrategi. Visionen att EU ska vara klimatneutralt år 2050 bör göras till lag, med precisa utsläppsmål till 2030, 2040 och 2050 – det budskapet vill vi att regeringen driver de kommande månaderna, skriver elva näringslivsledare inom ramen för Hagainitiativet. 

SKÄRPNING. EU-kommissionens förslag öppnar för ett mer ambitiöst mål till 2050, men för att det ska bli verklighet krävs att förslaget omformuleras från vision till att bli lag. EU bör dessutom skärpa målen som gäller till 2030, skriver bland andra Axfoods vd Klas Balkow.
SKÄRPNING. EU-kommissionens förslag öppnar för ett mer ambitiöst mål till 2050, men för att det ska bli verklighet krävs att förslaget omformuleras från vision till att bli lag. EU bör dessutom skärpa målen som gäller till 2030, skriver bland andra Axfoods vd Klas Balkow.Foto:Hampus Andersson, Hampus Andersson (Di)

I slutet av mars träffades EU-ländernas ledare i Europeiska rådet för att diskutera unionens långsiktiga klimatstrategi. De lyckades inte enas om en tidplan för när det ska vara nollutsläpp i EU. 

Detta är inte i linje med vad näringslivet behöver. Stora delar av det nordiska näringslivet har ställt sig bakom ett upprop för nollutsläpp i EU till 2050, och skarpare målsättningar till 2030 och 2040, samt en koldioxidbudget för unionen. Att flera EU-länder inte kunde ställa sig bakom EU-kommissionens förslag till långsiktig klimatstrategi visar att de inte förstått vad som ger näringslivet konkurrenskraft. 

Inför att EU i maj ska fatta beslut om den långsiktiga klimatstrategin måste vi i näringslivet förklara för de EU-regeringar som sackar efter att klimatarbetet är en möjlighet till ett modernare Europa med stärkt konkurrenskraft. Och svenska ministrar måste övertyga sina kollegor runt om i EU att en skarp klimatpolitik, som nollar utsläppen senast år 2050, är bra för EU och för företagen. Det är klimatförändringen, inte klimatpolitiken, som de borde oroa sig för.

Sverige ligger i framkant, och lyckades mellan 1990 och 2017 minska utsläppen inom Sverige med 27 procent samtidigt som BNP ökade med 79 procent. Sverige och de svenska företagen vet att det är möjligt att klara klimatkrisen med affärsmässiga och lönsamma åtgärder. Lösningarna finns och näringslivet är redo om politiken sätter långsiktiga mål och gemensamma spelregler som kan öka tempot och stärka konkurrenskraften, både i Sverige och på EU-nivå. 

I Januariöverenskommelsen står det att Sverige ska driva på för en klimatlag på EU-nivå, och med det förslag till långtidsstrategi som nu diskuteras finns det ett underlag för detta. Visionen att EU ska vara klimatneutralt år 2050 bör göras till lag, med precisa utsläppsmål till 2030, 2040 och 2050. 

Vi i Hagainitiativet och våra partnerorganisationer i Norden har formulerat ett upprop för skarpare europeiska klimatmål, med nollutsläpp inom EU senast till 2050. Hittills är över 80 stora organisationer med i initiativet, bland annat de finska och danska motsvarigheterna till Svenskt Näringsliv. Uppropet har också signerats av Marcus Wallenberg, styrelseordförande i SEB, och andra storföretag som Storebrand, Vattenfall, Stora Enso STE R -0,99% Dagens utveckling och SSAB SSAB A +1,21% Dagens utveckling .

Under lång tid har såväl politikens som näringslivets ambitionsnivå varit otillräcklig. Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC visar att utsläppen av växthusgaser måste minska betydligt snabbare om Parisavtalets mål ska kunna nås. Riskerna och kostnaderna ökar markant om den globala uppvärmningen går över 1,5 grader. 

Den samlade vetenskapen är tydlig om behovet av ”snabba, långtgående och aldrig tidigare skådade förändringar i alla aspekter av samhället”. EU är en nyckelspelare för att detta ska kunna göras och det krävs utsläppsmål i EU som är förenliga med Parisavtalet och åtgärder som gör att det kan realiseras, och som kan sporra företag och regeringar att ta klimatfrågan på allvar.

EU var tidigt ute med reella klimatpolitiska åtgärder som har gett ringar på vattnet. Ett exempel är handelssystemet för utsläppsrätter, som nu börjat användas i såväl Kina som Kalifornien – och som skärps med tiden. Men det behövs mer. De företag och städer som har skrivit under vårt upprop står bakom följande krav: 

- Sätt som mål att uppnå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050 eller tidigare, med IPCC:s slutsatser i beaktande

- Slå fast en bindande koldioxidbudget för hur mycket växthusgaser som återstår att släppa ut inom ramen för detta mål, med grund i IPCC:s slutsatser

- Se till att närliggande mål för 2030 och 2040 leder fram till nettonollmålet till 2050

EU-kommissionens arbete med en långtidsstrategi syftar till att säkra att Europa förverkligar sina åtaganden i Parisavtalet och att de olika klimatpolitiska verktygen drar åt samma håll. När Juncker-kommissionen presenterade sitt förslag kunde vi konstatera att den öppnar för ett mer ambitiöst mål till 2050, men för att det ska bli verklighet krävs att förslaget omformuleras från vision till att bli lag. 

I stället för att skjuta åtgärderna framför sig, bör EU dessutom skärpa målen som gäller till 2030. EU-kommissionens förslag är extra betydelsefullt, eftersom det sätter riktningen för det nya Europaparlament och den EU-kommission som tillträder nästa år. 

För oss som länge arbetat med att minska vår klimatpåverkan är klimatarbetet hoppfullt. Vi vet att vi blir mer konkurrenskraftiga med smarta klimatåtgärder. Denna hoppfullhet finns inom stora delar av det nordiska näringslivet, enligt en rapport från Hagainitiativet och våra partnerorganisationer i Norden från våren 2018. 

Och det gäller inte bara i Norden. Överallt rör det på sig när företag försöker bli först med att ta fram lösningar för framtidens marknader. Det är för denna framtid som EU:s långtidsstrategi måste utformas. 

Historiskt sett har vissa konservativa krafter inom näringslivet försökt motverka en skarp klimatpolitik. Vi i Hagainitiativet anser däremot att det finns goda skäl att göra det motsatta: Att hindra att EU-kommissionens förslag urvattnas till mål som inte uppmuntrar till förändring. Vi ser starka argument för att såväl företag som politiker bör ställa sig bakom en ambitiös långsiktig klimatstrategi:

- Att gå före i klimatarbetet kan förenas med god lönsamhet. Flera av oss som är med i Hagainitiativet nådde våra mål om att minska utsläppen med 40 procent till 2020 långt innan slutdatum. Företagen i Hagainitiativet sätter klimatmål som är i linje med 1,5-gradersmålet och arbetar för att påverka egna värdekedjor, i riktning mot nollutsläpp till 2030. 

- Politiken avgör i stor utsträckning om klimatförändringen kan begränsas till 1,5 grader. Fortsatt omställning och ökade investeringar förutsätter att politiken är långsiktig och trovärdig. Då stimuleras företagens innovationer och omställningskraft i linje med Parisavtalet. 

- Många industriella investeringar har en livstid på 30–60 år och mycket av det som byggs idag kommer att stå kvar vid 2050. Vissa av de tekniska lösningar som krävs för att nå nollutsläpp är i många fall redan utvecklade och det som nu krävs är investeringar och implementering, i andra fall borde regeringen tillsammans med näringslivet finansiera FoU för de stora strategiska hållbarhetsutmaningarna. 

Vi har allt att vinna på trovärdiga och långsiktiga mål i EU. FN:s klimatpanel IPCC har visat att vi fortfarande kan klara 1,5-gradersmålet. Genom att bidra till en offensiv och långsiktig klimatstrategi kan nordiska och europeiska företag positionera sig för en global omställning som levererar nya affärer, nya jobb och ökat välstånd. 

Det budskapet vill vi att Sveriges regering driver under kommande månader, som kommer vara avgörande för EU:s långsiktiga klimatpolitik. Nationell politik i all ära – ur konkurrenssynpunkt behöver hela EU omfamna en skarp långsiktig klimatpolitik. 

Jens Henriksson, koncernchef Folksamgruppen

Lars Andersson, vd Nouryon 

Sofia Hyléen Toresson, vd HKScan 

Sofie Eliasson Morsink, vd Coca-Cola European Partners Sverige

Lars Appelqvist, vd Löfbergs 

Anders Egelrud, vd Stockholm Exergi 

Ulf Troedsson, vd Siemens Sverige

Kristofer Sundsgård, vd Stena Recycling 

Johan Skoglund, vd JM JM +0,3% Dagens utveckling  

Klas Balkow, vd Axfood AXFO +0,6% Dagens utveckling  

Per Arfvidsson, vice vd Lantmännen 


Innehåll från FacebookAnnons

Satsa globalt – här är experternas bästa råd för internationell expansion med e-handel

Business Sweden, Facebook och Smartly är tre aktörer som på olika sätt stöttar svensk export. Så hur gör man som svenskt företag för att lyckas internationellt?

En del av svaret är att utveckla sin e-handel och här är experternas bästa tips.

Så kan Facebook hjälpa dig att expandera verksamheten till nya marknader 

E-handeln har ökat dramatiskt det senaste året och för Sverige har det blivit en betydande exportinkomst. Fördelen med att satsa globalt är uppenbar: kundkretsen mångdubblas, men baksidor finns i form av bland annat ökad konkurrens, höga utvecklingskostnader och större risk för bakslag inom allt från lokala lagar till tull- och logistikproblem. 

Därför har vi ställt frågor till tre personer med över 60 års kombinerad erfarenhet av internationell handel med digital inriktning. Piet-Hein Kerkhof är Vice President på annonseringstjänsten Smartly och har drygt 20 års erfarenhet av internationell e-handel på några av världens största e-handlare. Linda Laszlo Ek hjälper svenska företag som vill ta sin e-handel ut i världen i sin roll som Senior Trade Adviser och expert på internationell e-handel på Business Sweden. Johnas Liljegren är Head of Retail på Facebook där han arbetar tätt ihop med många av Sveriges mest framgångsrika e-handelsexporter.

Om du hade ett råd till ett traditionellt företag inom B2C som vill börja med internationell e-handel, vad skulle det vara?

Linda Laszlo Ek:

– Klivet ut på andra marknader online kan innebära en mångdubblad kundkrets. För att stå sig i en allt tuffare globala konkurrens, där e-handlare slåss om kunderna, blir det allt viktigare att planera och lägga upp en exportstrategi för hur man ska positionera sig och sticka ut bland sina konkurrenter på varje marknad. Att därför förstå och lära känna varje marknad man ska in på och göra sig så relevant som möjligt mot sin målgrupp lokalt blir avgörande för ens framgång. Det handlar om alltifrån att synas i rätt kanaler, förstå kundernas beteendemönster och preferenser och inge ett förtroende som gör att lokala kunder känner sig trygga med att handla dina produkter.

Johnas Liljegren:

– I dag är det viktigt att vara upptäckbar, inte bara sökbar. Den fysiska butiken har historiskt stått för större delen av inspiration till köp, detta har nu flyttat till mobilen. Precis som vi vill få rekommenderat vad vi ska titta på eller lyssna på vill vi bli inspirerade till köp. Precis som underhållningsplattformar jobbar med personalisering genom data gör våra plattformar det också både för organiskt innehåll och för annonser. Att jobba med insikter, automation, kreativitet och produkterbjudande ger plattformar som Instagram eller Facebook möjlighet att inspirera fler att välja annonsörens produkter.

Piet-Hein Kerkhof:

– Gränsen mellan online och offline har suddats ut. Med allt som fladdrar runt i användarnas flöden och skärmar måste innehållet sticka ut och engagera. För att vara relevant måste man som företag anpassa sig. Du lyckas genom att sammanföra annonsköpare, kreatörer och dataanalytiker för att tillsammans skapa annonser som sticker ut, når fram och ger mätbara resultat. Börja med att digitalisera en sak först och gör det bra.

Vilken koll måste man ha på lagar och regler i de länder man säljer till?

Linda Laszlo Ek:

– Det beror på lite olika omständigheter och var i internationaliseringsprocessen du befinner dig samt hur mycket du ska satsa på en specifik marknad. Faktorer som vilka produkter du säljer, vilka marknader du ska in på samt vilka kanaler du ska använda spelar också roll. Men generellt sett kan man säga att ju mer riktad och lokalanpassad e-handel du kör mot en viss marknad, samt om du börjar komma upp i höga försäljningsvolymer, desto större ansvar har du att efterfölja lokala regelverk. Det kan handla om allt från lokala produktkrav, registreringskrav, momsredovisning, marknadsföringsregler till informationskrav på din webbshop för att nämna några exempel. 

– Allt regleras mer på e-handelsområdet än tidigare, så det gäller att se upp vilket ansvar man har på varje marknad. Inom EU pågår det ett stort arbete, där det kommer nya förordningar och direktiv hela tiden. Det är nog få som missat de nya momsreglerna med den nya e-tjänsten OSS, som träder i kraft den 1 juli och som kommer påverka EU:s e-handlare. Till nästa år kommer även nya regler för konsumenträtten inom EU.

Kan man jobba med internationell e-handel inom B2B? Vad är ett bra första steg för att komma igång? 

Johnas Liljegren:

– Minska friktion i alla led. Hur kan ni vara mer tillgängliga, enklare att handla av, bättre på att möta kunden? Ofta har man inom B2B en mindre kundgrupp och inom ett specialiserat område. Jobba smart med insikter och kunskap ni har inom ert produktområde och dela dessa med era kunder. Rollen mässor, event och fysiska möten haft tidigare flyttar allt mer online.

Linda Laszlo Ek:

– Det är klart att det finns en stor potential även för många B2B-företag att satsa på e-handel och digitala kanaler, något som vi ser blir allt vanligare och även nödvändigt för att skapa konkurrensfördelar. En bra fråga att ställa sig om man inte har börjat med e-handel ännu är: ”Kan jag förbättra kundresan genom att erbjuda mina företagskunder e-handel?” Sedan är det, liksom vid e-handel för B2C, viktigt att lägga upp en exportstrategi och göra sig relevant på varje enskild marknad genom att förstå e-handelsmognaden lokalt för branschen, samt preferenser och beteendemönster lokalt. Vad som funkar på en marknad kanske inte funkar på en annan.

Johnas Liljegren:

– Ja, rätt frågor är viktiga att ställa: Behöver du få fler företag att känna till din tjänst eller produkt för att vara valbar eller behöver du vara tillgänglig när kunden överväger olika leverantörer? Beroende på vilken kategori ni arbetar inom kommer e-handeln vara mer eller mindre planerad. Den stora skillnaden mot konsumenthandel är troligen att en större del av köpen är planerade.

Kan man etablera sig i många marknader trots att man inte sitter i dem fysiskt med hjälp av teknik i dag? 

Piet-Hein Kerkhof:

– Absolut. Annonsering i sociala medier är uppbyggd så att du kan skala upp den till nya marknader utan någon större ökning av din marknadsföringsbudget. Genom automatisering kan du enkelt hantera och växla mellan ett stort antal konton och kampanjer från ett och samma ställe. En annan fördel är att du kan hitta kunder som liknar dem som redan köper från dig, oavsett var i världen de befinner sig. Du kan även automatisera flerspråkiga kampanjer för att marknadsföra dina produkter på lokala språk.

Linda Laszlo Ek:

– Ja, det är ju det som är den stora fördelen med e-handel och digitala kanaler. Att man, tack vare teknik och digitala kanaler, i dag kan bli en globalt framgångsrik exportör utan att behöva etablera sig med fysisk verksamhet på varje marknad. Sedan finns det förstås en del fördelar med lokal etablering och registrering efterhand man börjar komma igång med försäljning på en specifik marknad och vill satsa mer ordentligt. Lokal etablering gör det möjligt att spela på lika villkor och till viss del erhålla samma förmåner som sina lokala konkurrenter. Det kan till exempel vara att skaffa ett lokalt varulager för att kunna konkurrera om snabba leveranser, att erbjuda lokala betallösningar eller rekrytera lokal kundtjänst.

Johnas Liljegren:

– Globala plattformar som Facebook och Instagram är bra exempel på hur digitalisering och globalisering suddar ut landsgränser. Man kan som varumärke ha en närvaro i alla länder där de globala plattformarna verkar. Att sälja sina produkter via e-handel har lägre kapitalkostnader än fysisk handel. Försäljare kan via e-handelsplattformar som till exempel Shopify skapa e-handel och betalningslösningar utan stora initiala kostnader och de kan jobba med personalisering och effektiv marknadsföring med verktyg som bland annat Facebook tillhandahåller. Vi ser i dag ofta hur nystartade så kallade ”digital native vertical brands” tänker globalt från start och kan styra det mesta centralt och med små team med hjälp av teknik.

Så kan Facebook hjälpa dig att expandera verksamheten till nya marknader 

 

 

 

Mer från Facebook

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Facebook och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?