ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Näringslivsledarna: Junckers klimatförslag måste bli lag

  • SKÄRPNING. EU-kommissionens förslag öppnar för ett mer ambitiöst mål till 2050, men för att det ska bli verklighet krävs att förslaget omformuleras från vision till att bli lag. EU bör dessutom skärpa målen som gäller till 2030, skriver bland andra Axfoods vd Klas Balkow. Foto: Hampus Andersson, Hampus Andersson (Di)

DEBATT. I maj fattar EU beslut om unionens långsiktiga klimatstrategi. Visionen att EU ska vara klimatneutralt år 2050 bör göras till lag, med precisa utsläppsmål till 2030, 2040 och 2050 – det budskapet vill vi att regeringen driver de kommande månaderna, skriver elva näringslivsledare inom ramen för Hagainitiativet. 

I slutet av mars träffades EU-ländernas ledare i Europeiska rådet för att diskutera unionens långsiktiga klimatstrategi. De lyckades inte enas om en tidplan för när det ska vara nollutsläpp i EU. 

Detta är inte i linje med vad näringslivet behöver. Stora delar av det nordiska näringslivet har ställt sig bakom ett upprop för nollutsläpp i EU till 2050, och skarpare målsättningar till 2030 och 2040, samt en koldioxidbudget för unionen. Att flera EU-länder inte kunde ställa sig bakom EU-kommissionens förslag till långsiktig klimatstrategi visar att de inte förstått vad som ger näringslivet konkurrenskraft. 

Inför att EU i maj ska fatta beslut om den långsiktiga klimatstrategin måste vi i näringslivet förklara för de EU-regeringar som sackar efter att klimatarbetet är en möjlighet till ett modernare Europa med stärkt konkurrenskraft. Och svenska ministrar måste övertyga sina kollegor runt om i EU att en skarp klimatpolitik, som nollar utsläppen senast år 2050, är bra för EU och för företagen. Det är klimatförändringen, inte klimatpolitiken, som de borde oroa sig för.

Sverige ligger i framkant, och lyckades mellan 1990 och 2017 minska utsläppen inom Sverige med 27 procent samtidigt som BNP ökade med 79 procent. Sverige och de svenska företagen vet att det är möjligt att klara klimatkrisen med affärsmässiga och lönsamma åtgärder. Lösningarna finns och näringslivet är redo om politiken sätter långsiktiga mål och gemensamma spelregler som kan öka tempot och stärka konkurrenskraften, både i Sverige och på EU-nivå. 

I Januariöverenskommelsen står det att Sverige ska driva på för en klimatlag på EU-nivå, och med det förslag till långtidsstrategi som nu diskuteras finns det ett underlag för detta. Visionen att EU ska vara klimatneutralt år 2050 bör göras till lag, med precisa utsläppsmål till 2030, 2040 och 2050. 

Vi i Hagainitiativet och våra partnerorganisationer i Norden har formulerat ett upprop för skarpare europeiska klimatmål, med nollutsläpp inom EU senast till 2050. Hittills är över 80 stora organisationer med i initiativet, bland annat de finska och danska motsvarigheterna till Svenskt Näringsliv. Uppropet har också signerats av Marcus Wallenberg, styrelseordförande i SEB, och andra storföretag som Storebrand, Vattenfall, Stora Enso och SSAB.

Under lång tid har såväl politikens som näringslivets ambitionsnivå varit otillräcklig. Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC visar att utsläppen av växthusgaser måste minska betydligt snabbare om Parisavtalets mål ska kunna nås. Riskerna och kostnaderna ökar markant om den globala uppvärmningen går över 1,5 grader. 

Den samlade vetenskapen är tydlig om behovet av ”snabba, långtgående och aldrig tidigare skådade förändringar i alla aspekter av samhället”. EU är en nyckelspelare för att detta ska kunna göras och det krävs utsläppsmål i EU som är förenliga med Parisavtalet och åtgärder som gör att det kan realiseras, och som kan sporra företag och regeringar att ta klimatfrågan på allvar.

EU var tidigt ute med reella klimatpolitiska åtgärder som har gett ringar på vattnet. Ett exempel är handelssystemet för utsläppsrätter, som nu börjat användas i såväl Kina som Kalifornien – och som skärps med tiden. Men det behövs mer. De företag och städer som har skrivit under vårt upprop står bakom följande krav: 

- Sätt som mål att uppnå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050 eller tidigare, med IPCC:s slutsatser i beaktande

- Slå fast en bindande koldioxidbudget för hur mycket växthusgaser som återstår att släppa ut inom ramen för detta mål, med grund i IPCC:s slutsatser

- Se till att närliggande mål för 2030 och 2040 leder fram till nettonollmålet till 2050

EU-kommissionens arbete med en långtidsstrategi syftar till att säkra att Europa förverkligar sina åtaganden i Parisavtalet och att de olika klimatpolitiska verktygen drar åt samma håll. När Juncker-kommissionen presenterade sitt förslag kunde vi konstatera att den öppnar för ett mer ambitiöst mål till 2050, men för att det ska bli verklighet krävs att förslaget omformuleras från vision till att bli lag. 

I stället för att skjuta åtgärderna framför sig, bör EU dessutom skärpa målen som gäller till 2030. EU-kommissionens förslag är extra betydelsefullt, eftersom det sätter riktningen för det nya Europaparlament och den EU-kommission som tillträder nästa år. 

För oss som länge arbetat med att minska vår klimatpåverkan är klimatarbetet hoppfullt. Vi vet att vi blir mer konkurrenskraftiga med smarta klimatåtgärder. Denna hoppfullhet finns inom stora delar av det nordiska näringslivet, enligt en rapport från Hagainitiativet och våra partnerorganisationer i Norden från våren 2018. 

Och det gäller inte bara i Norden. Överallt rör det på sig när företag försöker bli först med att ta fram lösningar för framtidens marknader. Det är för denna framtid som EU:s långtidsstrategi måste utformas. 

Historiskt sett har vissa konservativa krafter inom näringslivet försökt motverka en skarp klimatpolitik. Vi i Hagainitiativet anser däremot att det finns goda skäl att göra det motsatta: Att hindra att EU-kommissionens förslag urvattnas till mål som inte uppmuntrar till förändring. Vi ser starka argument för att såväl företag som politiker bör ställa sig bakom en ambitiös långsiktig klimatstrategi:

- Att gå före i klimatarbetet kan förenas med god lönsamhet. Flera av oss som är med i Hagainitiativet nådde våra mål om att minska utsläppen med 40 procent till 2020 långt innan slutdatum. Företagen i Hagainitiativet sätter klimatmål som är i linje med 1,5-gradersmålet och arbetar för att påverka egna värdekedjor, i riktning mot nollutsläpp till 2030. 

- Politiken avgör i stor utsträckning om klimatförändringen kan begränsas till 1,5 grader. Fortsatt omställning och ökade investeringar förutsätter att politiken är långsiktig och trovärdig. Då stimuleras företagens innovationer och omställningskraft i linje med Parisavtalet. 

- Många industriella investeringar har en livstid på 30–60 år och mycket av det som byggs idag kommer att stå kvar vid 2050. Vissa av de tekniska lösningar som krävs för att nå nollutsläpp är i många fall redan utvecklade och det som nu krävs är investeringar och implementering, i andra fall borde regeringen tillsammans med näringslivet finansiera FoU för de stora strategiska hållbarhetsutmaningarna. 

Vi har allt att vinna på trovärdiga och långsiktiga mål i EU. FN:s klimatpanel IPCC har visat att vi fortfarande kan klara 1,5-gradersmålet. Genom att bidra till en offensiv och långsiktig klimatstrategi kan nordiska och europeiska företag positionera sig för en global omställning som levererar nya affärer, nya jobb och ökat välstånd. 

Det budskapet vill vi att Sveriges regering driver under kommande månader, som kommer vara avgörande för EU:s långsiktiga klimatpolitik. Nationell politik i all ära – ur konkurrenssynpunkt behöver hela EU omfamna en skarp långsiktig klimatpolitik. 

Jens Henriksson, koncernchef Folksamgruppen

Lars Andersson, vd Nouryon 

Sofia Hyléen Toresson, vd HKScan 

Sofie Eliasson Morsink, vd Coca-Cola European Partners Sverige

Lars Appelqvist, vd Löfbergs 

Anders Egelrud, vd Stockholm Exergi 

Ulf Troedsson, vd Siemens Sverige

Kristofer Sundsgård, vd Stena Recycling 

Johan Skoglund, vd JM 

Klas Balkow, vd Axfood 

Per Arfvidsson, vice vd Lantmännen 

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies