Annons

Naivt att tro att Wikström kan balansera intressen

DEBATT. Det är blåögt att tro att politiker erbjuds styrelseplatser för att företagen vill förstå den politiska processen bättre. Skälet är snarare att etablera direkta ingångar till lagstiftningsmaskineriet och därigenom forma lagar, skriver Anne-Marie Pålsson, tidigare riksdagsledamot (M) och docent i nationalekonomi.

DUBBLA LOJALITETER. Önskar väljarna mera erfarenhet hos de folkvalda är det bättre att kräva tidigare erfarenhet från näringslivet än att se mellan fingrarna på dubbla uppdrag, skriver Anne-Marie Pålsson med anledning av L:s beslut att peta Cecilia Wikström (bilden) från partiets EU-vallista.
DUBBLA LOJALITETER. Önskar väljarna mera erfarenhet hos de folkvalda är det bättre att kräva tidigare erfarenhet från näringslivet än att se mellan fingrarna på dubbla uppdrag, skriver Anne-Marie Pålsson med anledning av L:s beslut att peta Cecilia Wikström (bilden) från partiets EU-vallista.Foto:Per Groth/TT

Moralpanik kallade Cecilia Wikström Liberalernas petning av henne som partiets toppkandidat till EU-valet. Ett senkommet ställningstagande i en svår fråga var partisekreteraren Maria Arnholms beskrivning. Vem har rätt? Båda, för det var först när media avslöjade Wikströms extraknäck som partiledningen tog tag i en fråga som borde ha hanterats för länge sedan. Den om dubbla lojaliteter.

Saktfärdigheten är inte unik för Liberalerna. Inom stora delar av borgerligheten har det setts som oproblematiskt, ja till och med som en merit, att kombinera politik och företagande. Få har reagerat över att högt uppsatta politiker sadlat om till lobbyister, styrelseproffs, med mera.

Det var först nyligen som Sverige införde karantänsbestämmelser för toppolitiker. Inte för att jävsfrågan sågs som besvärlig ur ett konstitutionellt perspektiv, utan för att kritiken utifrån inte längre gick att bortse ifrån.

Det är utmärkt att något äntligen hänt på detta område. Svängdörrspolitik skapar osäkerhet om på vilka grunder politiska beslut formas och fattas. Det utmanar i förlängningen tilltron till det demokratiska styrelseskicket. Skälet är enkelt: merparten av arbetet i riksdag och regering rör lagstiftning. Här står i regel grupp mot grupp, företag mot konsumenter, en kategori företag mot en annan, och så vidare.

Politiker erbjuds inte i första hand styrelseplatser och andra uppdrag för att företagen vill förstå politiken bättre, utan för att etablera direkta ingångar till lagstiftningsmaskineriet. Att bakvägen påverka våra folkvalda och ansvariga tjänstemän så att lagen skrivs på ett för dem önskvärt sätt.

I själva verket är frågan om vilka politiker som bör underkastas restriktioner ganska lätt att besvara. I Sverige finner vi dem huvudsakligen i regeringskansliet, eftersom det är där utredningsresurserna finns och lagarna därför typiskt sett tas fram.

Vanliga svenska riksdagsledamöter är i detta sammanhang av ganska litet värde. Det är en följd av att riksdagen enligt grundlagen enbart ska vara reaktiv, vilket gör att riksdagens ledamöter blir något av statister i lagstiftningsprocessen. Riksdagen kan inte och ska inte skriva lag, vilket förklarar varför riksdagen inte har försetts med omfattande egna utredningsresurser.

I EU är det annorlunda. Där har EU-parlamentets makt över unionens lagstiftningsprocess ökat, inte minst till följd av Lissabonfördraget.

Men vilket inflytande en enskild ledamot har är svårt att gradera. En rimlig uppskattning landar någonstans mellan en svensk riksdagsledamot och ett svenskt statsråd. Frihetsgraderna är fler – i Bryssel finns inga partiorganisationer som styr beslutsfattandet – och parlamentarikernas egna resurser betydande. Att företag och organisationer vallfärdar till Bryssel för att på plats kunna påverka lagstiftarna och lagstiftningen på EU-nivå är alltså inte förvånande.

Häri ligger Cecilia Wikströms dilemma. Många av de frågor som regleras på EU-nivå är intressanta för de två bolag – Beijer Alma och Elekta – som erbjudit henne styrelseplats. Båda är teknologiska bolag med intresse för patent och immaterialrätt – frågor som Wikström varit den liberala gruppens talesperson för. Eftersom talespersonen är partigruppens ansikte utåt är det extra intressant för företagen att kontakta och bygga bra relationer med just denne.

En lagstiftare ska balansera olika intressen. Det är själva kärnan i uppdraget. Det görs bäst genom att inte vara för nära kopplad till någon av dem. Då uppstår nämligen med nödvändighet frågan om vems intresse som i slutändan tillvaratas.

Önskar väljarna mera erfarenhet hos de folkvalda är det bättre att kräva att de har tidigare erfarenhet från näringsliv, förvaltning, vetenskap, kultur med mera, än att se mellan fingrarna på dubbla uppdrag som kan ifrågasätta lojaliteten.

Anne-Marie Pålsson, moderat riksdagsledamot 2002–2010 och docent i nationalekonomi


Innehåll från SynchAnnons

Advokatbyrå har utvecklat unik AI för avtalsgranskning

I ett projekt som inte har någon motsvarighet i Norden har advokatbyrån Synch utvecklat ett AI-verktyg som kan granska om avtal uppfyller GDPR-krav. Det tar bara några sekunder, och kvaliteten blir bättre än vid manuell granskning.

Synch Advokat är en affärsorienterad advokatbyrå som har innovation och teknologi som en viktig del av verksamheten. Byrån underlättar hanteringen av juridiska frågor genom tekniska lösningar. Det innebär att Synch kan arbeta närmare sina kunder jämfört med traditionella advokatbyråer.

– Som i många andra delar av samhället kommer sådana här tekniskt avancerade lösningar även bli mycket viktiga inom juridiken. Därför vill vi ligga i framkant och visa vilka möjligheter det finns med den nya tekniken, säger Magnus Sundqvist, Head of Digital Services, Synch Advokat.

Verktyget, som baseras på AI och djupinlärning, används för granskning av Data Processing Agreements, DPA, eller personuppgiftsbiträdesavtal. Alla företag som delar personuppgifter på något sätt måste sluta sådana avtal. Verktyget kan indikera om kraven i dataskyddsförordningen GDPR efterlevs, och om de inte gör det kan verktyget tala om vad som är felaktigt. Granskningen tar några sekunder. Kvaliteten blir högre än vid manuell granskning.

För att utveckla lösningen har Synch fått stöd av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. 

– Syftet med lösningen är dels att vi ska kunna använda den själva, dels att vi ska sälja den till kunder, säger Magnus Sundqvist. Allt för att skapa värde för våra kunder. Än så länge granskar verktyget bara avtal som är skrivna på engelska då detta är den största marknaden. Med tiden kommer fler språk läggas till. 

Synch har tagit fram AI-lösningen i samarbete med tre av sina kunder. En av dem är Dustin, en ledande onlinebaserad IT-partner med verksamhet i Norden och Nederländerna. 

– Vi tycker att det här är ett spännande sätt att både effektivisera våra processer och att öka kvaliteten på dem. Lösningen stöder vår vision att möjliggöra för våra kunder att ligga i framkant, säger Sara Edlund, chefsjurist, Dustin. 

Med cirka 450 000 kunder och 2 800 tillverkare sluter Dustin ett stort antal avtal. En stor del av dem är standardavtal. De avtal som avviker från standardavtalen behöver granskas.

– Vi sluter avtal som behöver granskas i stort sett varje dag. I samband med att GDPR trädde i kraft behövde ett stort antal DPA slutas med såväl leverantörer som kunder, och det visade sig att den manuella granskningen av DPA är mycket tidskrävande. Behovet av att effektivisera avtalshanteringen kommer öka med utvecklingen av vår affär, säger Tomas Gate, försäljningschef, Dustin. 

– Därför insåg vi att ett smart digitalt verktyg som kan automatisera vår DPA-granskning var en klockren lösning för oss, säger Sara Edlund. 

Ett avtal på tio sidor kanske tar två timmar att granska manuellt. Det kan jämföras med AI-verktyget som klarar av granskningen på i genomsnitt tre sekunder. Om avtalet inte uppfyller kraven i GDPR får användaren tillbaka det med kommentarer, till exempel att två specificerade uppgifter saknas.

– Lösningen innebär att vi kan spara mycket tid, säger Sara Edlund. Men det innebär också att vi kan uppnå en jämnare kvalitet i granskningen. När man granskar manuellt kan resultatet påverkas av personlig riskaptit och dagsform. 

AI-verktygets träffsäkerhet ligger uppåt 99 procent, vilket är högre än vid manuell granskning.

– Men det kommer alltid krävas en viss manuell hantering, säger Sara Edlund. Vi kommer göra stickprovskontroller för att säkerställa att granskningen håller hög kvalitet, och analysen av avvikelser kommer fortsatt ske manuellt. 

– AI-lösningen är också positiv för Dustins kunder och leverantörer eftersom lösningen innebär en effektivisering och förenkling av affärsflöden, säger Tomas Gate. 

Synch har sedan tidigare utvecklat ett annat AI-verktyg, Privacypolicycheck.ai, som företag kan använda för att granska om deras integritetspolicy följer bestämmelserna i GDPR. Denna tjänst finns på Synchs webbplats och kan användas gratis av vem som helst.

– Än så länge har vi bara tagit de första stegen. Vi kommer utveckla det nya AI-verktyget så att det blir ännu mer avancerat. Vi kommer också utveckla liknande verktyg för andra typer av avtal och dokument, säger Magnus Sundqvist.

Läs mer här

Mer från Synch

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synch och ej en artikel av Dagens industri
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?