ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

MP: Slöseriombudsmannen har fel om klimatpolitiken

  • SIFFERTRIXANDE. Enligt Skattebetalarnas slöseriombudsman skulle nära hälften av åtgärderna som fått stöd via Klimatklivet genomförts ändå. Det är helt fel, skriver Miljöpartiets klimatpolitiske talesperson Lorentz Tovatt. Foto: Henrik Montgomery / TT

REPLIK. Med felaktigheter och halvsanningar försöker Skattebetalarnas förening genom slöseriombudsmannen Johan Gustafsson svartmåla regeringens viktiga energi- och klimatinvesteringar

Bakgrunden till Gustafssons artikel är Riksrevisionens nyligen publicerade rapport om ett av regeringens stora klimatinvesteringsprogram, Klimatklivet. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Klimatklivet i stora delar har genomförts på ett effektivt sätt, men att det funnits vissa brister. Gustafsson väljer dock att feltolka rapporten. 

Exempelvis påstår han att nästan hälften av åtgärderna som fått stöd via Klimatklivet skulle ha genomförts ändå. Detta är helt fel. Av Riksrevisionens enkät anger färre än tio procent av de som fått stöd beviljat att de hade genomfört projektet i full skala, även utan stöd från Klimatklivet. I en del fall hade projektet genomförts utan stöd, men i mycket mindre skala, vilket hade lett till mindre utsläppsminskningar.

Vidare konstaterar Riksrevisionen att förbättringar av stödet redan har genomförts. Villkoren för stödet har ändrats så att ännu färre utbetalningar görs till projekt som hade genomförts även utan stöd. Även korrigeringar för att förbättra uppföljning och utvärdering har genomförts. 

Man har också låtit konsultföretaget WSP göra en extern utvärdering, som pekade på att Klimatklivet spelar en viktig roll i klimatpolitiken som komplement till andra styrmedel, såsom skatt på utsläpp. Med allt detta sagt finns det alltid förbättringspotential. Därför står det i januariavtalet mellan S, MP, C och L att stödet ska fortsätta utvecklas och effektiviseras under mandatperioden. 

Slutligen är det inte korrekt, som Gustafsson påstår, att solel är mer klimatskadlig än den nordiska elmix som finns i vårt vägguttag. Det skiljer mellan 25 och 75 koldioxidekvivalenter per kWh. Dessutom syftar solcellsstödet främst till att nå det blocköverskridande målet om 100 procent förnybar elproduktion. För att nå detta mål är det nödvändigt med ett solcellsstöd under några år medan tekniken mognar, för att sedan successivt fasas ut. 

Johan Gustafssons agenda lyser verkligen igenom. Den är uppenbarligen inte att minska utsläppen maximalt. I så fall hade han föreslagit alternativa användningsområden för pengarna, eller åtminstone det som nationalekonomer är mest eniga om: en rejäl koldioxidskatt. 

Men inget av detta lyfter han i sin artikel. Därför går det inte att dra någon annan slutsats än att han framför allt är intresserad av att svartmåla klimatarbetet. 

Lorentz Tovatt, klimatpolitisk talesperson (MP)

Läs tidigare inlägg: Dags att skrota solel-stödet, Lövin

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies