1515

MP: Miljöbalken nödvändig för hållbarhetsarbetet

REPLIK. I december skrev Maud Olofsson (C), Nyamko Sabuni, Niklas Nordström (S), Per-Erik Lindvall och Göran Bäckblom att de vill ersätta miljöbalken med en hållbarhetsbalk

Elin Söderberg och Stina Bergström, Miljöpartiet.
Elin Söderberg och Stina Bergström, Miljöpartiet.Bild:Iseklint Natur & Miljö och Henrik Montgomery

Förslaget skulle undergräva det lilla miljöskydd som finns och skulle inte leda till att stärka den näringlivsutveckling som behövs på landsbygden. Skribenterna missar även att avvägningarna mellan ekologisk-, social- och ekonomisk hållbarhet redan görs idag och att miljöbalken är ett måste för att den ekologiska aspekten ska beaktas.

Miljöbalken är viktig för att samhället som helhet ska syfta till en hållbar utveckling. Det är självklart att praxis för just miljöbalken är att bedöma miljökonsekvenser. En avvägning görs sedan av våra myndigheter mellan intressen som står mot varandra och då beaktas ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För ärenden som tas upp i miljödomstolen är dessa överväganden så omfattande att ingen tjänsteperson kan vara expert på allt och representera alla perspektiv. Därför har olika myndigheter i uppdrag att företräda olika intressen.

Idén att ersätta miljöbalken med en hållbarhetsbalk är absurd och kortsiktig. Idag överskrider vi flera planetära gränser. Vi lever inte upp till arealerna skyddade områden som vi skrivit under internationellt. Med den kraftiga miljöpåverkan vi har idag undergräver vi förutsättningarna för ett hållbart samhälle, säkerhet, ekonomisk stabilitet, hälsa och livskvalitet. Att i det läget föreslå att miljöbalken, som ska slå vakt om de naturvetenskapliga gränserna för människans påverkan på miljön, ska ersättas av en hållbarhetsbalk är absurt och extremt kortsiktigt. Sverige har stora möjligheter till innovation, sysselsättning och utveckling inom verksamheter som inte har negativa konsekvenser för miljön.

Vad vi behöver är näringslivspolitik som lyfter fram lösningarna för omställningen till ett hållbart samhälle. Miljöpartiet definierar ett hållbart samhälle som ett samhälle där vi globalt håller oss inom de naturvetenskapliga planetära gränserna och socialt hållbart är ett samhälle som inte undergräver människors möjligheter att få sina mänskliga behov uppfyllda. Dessa ekologiska och sociala ramar är naturgivna, de ekonomiska förutsättningarna har vi all möjlighet att utveckla så att samhället håller sig inom de ekologiska och sociala ramarna. Eftersom allt annat innebär att vi undergräver våra långsiktiga möjligheter, är det först när vi är innanför dessa ramar som vi kan uppnå frihet.

Det finns många exempel på ärenden som fått en alldeles för lång handläggningstid. Regeringen har redan beslutat om en rad ändringar som kommer leda till regellättnader för företag som behöver miljötillstånd. Det handlar bland annat dels om att göra det tydligare vilka krav som gäller, men också om att minska antalet krav som ställs på de verksamheter som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Att det finns en utvecklingspotential här har dock inte att göra med att miljöbalken prövar ärenden utifrån miljö och inte väger tre aspekter av hållbar utveckling lika tungt.

Livet utanför storstäderna bör stärkas och vart man än bor i landet ska det finnas närhet till bra skolor, vård och service. Det finns flera exempel på hur små kommuner samarbetar för att täcka upp hela det stora kommunala ansvaret och på så sätt få en ekonomi i balans. Det är också utanför storstäderna som vi har tillgång till skog för träbyggnader, förnybar elproduktion och livsmedelsproduktion som kommer bli än viktigare att trygga på ett hållbart sätt när klimatet förändras globalt. Vår industri ligger också i framkant när det gäller att utveckla lösningar som minimerar utsläpp och som möjliggör en övergång från fossila till förnybara alternativ. Något som Miljöpartiet stärker ytterligare genom industriklivet.

Människor som bor där nya verksamheter skulle kunna etableras vill inte ha farliga utsläpp som kan skada dem eller deras barn i sin närhet. Det är detta som Miljöbalken ska skydda dem mot och det ska miljöbalken fortsätta göra.

Elin Söderberg, riksdagskandidat Miljöpartiet de gröna i Västerbotten
Stina Bergström, miljöpolitisk talesperson och riksdagsledamot (MP), Värmland


Läs debattartikeln från Maud Olofsson m.fl. här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från Akademiska HusAnnons

A Working Lab – en katalysator för det mänskliga mötet

Pandemin har förändrat vår bild av den traditionella arbetsplatsen och i en allt mer digitaliserad värld går det att arbeta var som helst. Tack vare dessa faktorer, men även ett ökat fokus på delningsekonomi, har allt fler börjat intressera sig för co-working. A Working Lab är Akademiska Hus nationella koncept som erbjuder samverkan och kreativa mötesplatser i campusnära miljöer – med syfte att skapa möten mellan akademi och näringsliv.

När livet i sakta mak återgår till det mer normala börjar tankar på hur arbetet på ens vanliga kontor kommer se ut. Vilka friheter för distansarbete kommer att finnas? För många är mycket ovisst, men ett som är säkert är att det i dag drivs många initiativ för att skapa fysiska möten människor emellan. Akademiska Hus nationella koncept A Working Lab ett av dessa. 

– Vårt syfte är att skapa en plats för innovation och agera en katalysator för det mänskliga mötet. Hos oss samlas människor med olika referensramar som tillsammans kan byta erfarenheter med varandra för att nå insikter som kan leda till nya innovationer. I förlängningen handlar det om att stärka Sverige som kunskapsnation, säger Ulf Däversjö, direktör för innovation och hållbar utveckling Akademiska Hus. 

Rum för alla behov

 I dag finns A Working Lab på campus i Solna och Umeå samt vid Johanneberg Science Park på Chalmers i Göteborg. Vilken inriktning de olika co-workingmiljöerna har styrs mycket av sammanhang, partners och campus. A Working Lab i Göteborg var den första samverkansarenan som öppnade och ligger i ett av Sveriges starkaste kluster för samhällsbyggnad. Ebba Kullin är verksamhetsledare på platsen och hennes arbete handlar mycket om att agera en nod som för samman människor.

– Att befinna sig på ett kontor ska ge mer energi än vad det tar och det är vad vi försöker uppnå. I hela huset finns det massa olika rum och funktioner som vi hoppas ska ge inspiration och främja krockar mellan människor, säger Ebba Kullin.

Stor flexibilitet

 Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för vad man kan göra i lokalerna. I Göteborg har man ett Makerspace som är en verkstad där innovationer kan skapas och testas med hjälp av modern teknik. Det finns även ett Learning Lab som är ett tjänsteerbjudande där man tillsammans kan utforska rummets betydelse för lärande och kreativitet.  

– Grundtesen är att man som medlem har tillgång till alla dessa gemensamma ytor. Man hyr in sig månadsvis och syr ihop ens medlemskap utifrån de behov man har. Du kan ha ett litet privat kontor eller flexplatser. Om du har en person som ska jobba på ett tidsbegränsat projekt kan du sedan enkelt addera personen till medlemskapet, säger Ulf Däversjö. 

En hållbar byggnad

 När byggnaden som rymmer A Working Lab i Göteborg byggdes var ambitionen att hållbarhet ska vara en del av husets DNA, med hjälp av såväl materialval som energieffektiv teknik. Men det handlar också om hur byggnaden nyttjas och för att kunna analysera det har en digital tvilling av byggnaden skapats.

– Tack vare den digitala tvillingen kan vi identifiera ytor med lite aktivitet och addera och testa nya sätt för bättre lokalutnyttjande baserat på användarinsikter. Vi vill också att fastigheten ska nyttjas fler timmar på dygnet och öppna upp den för spännande verksamheter som adderar ett värde till platsen. Vi vill vara så flexibla som möjligt, avslutar Ebba Kullin.

Läs mer om A Working Lab

Erbjudande

* Flexplatser, fasta platser och privata kontor

* Flexibla mötesrum och framtidens lärandemiljöer

* Fullservice: wifi, kaffe, skrivare mm. 

* Community, event, värdskap. 

* Ett medlemskap och tillgång till alla AWLs platser

* Smidig access med digitala nycklar

 

Mer från Akademiska Hus

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Akademiska Hus och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?