ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Motstånd mot digitalskatten äventyrar svensk ekonomi

  • Felresonerat. Regeringens beslut att blockera digitalskatten i hopp om att uppnå ett bättre resultat i OECD är ett misstag. OECD domineras av stora länder med jättelika hemmamarknader och allt att vinna på att styra den globala utvecklingen mot destinationsbaserade skatter, på mindre länders bekostnad, skriver Torsten Fensby. Foto: Thommy Tengborg/TT

DEBATT. EU misslyckades på tisdagen med att nå samsyn i frågan om en EU-baserad digitalskatt. Sverige hör till skattens främsta motståndare, men regeringens agerande leder i själva verket till det man säger sig vilja undvika – att världen går i riktning mot destinationsbaserade skatteregler, skriver Torsten Fensby.

I och med tisdagens omröstning är EU-kommissionens ursprungliga förslag till digitalskatt och alla efterföljande kompromissförslag nu i praktiken är dödförklarade.

Sverige har det senaste året varit en av digitalskattens främsta motståndare. Regeringen anser att förslaget strider mot etablerade internationella skatterättsliga principer eftersom digitalskatten, i motsats till traditionell bolagsbeskattning, är destinationsbaserad och uttas på bruttobasis.

De nordiska finansministrarna (Danmark, Finland och Sverige) har också i ett särskilt uttalande varnat för att kommissionens förslag till digitalskatt riskerar att styra den globala utvecklingen mot destinationsbaserade skatter. Om digitaliseringen av den globala ekonomin kräver justeringar av det internationella regelverket på skatteområdet bör dessa frågor, enligt finansministrarna, behandlas och lösas på global nivå under OECD:s paraply.

Sveriges position i frågan kan vid första anblicken framstå som rimlig. En internationell utveckling mot destinationsbaserade bolagsskatter skulle vara djupt skadlig för både svensk multinationell industri och svenskt beskattningsunderlag. Industrins globala skattebelastning skulle öka (sannolikt dramatiskt) och statens beskattningsunderlag skulle krympa eftersom vår inhemska marknad är så försvinnande liten.

Vidare är risken stor att Sverige på sikt skulle avindustrialiseras. Om huvuddelen av svensk multinationell industris inkomster i framtiden beskattas på stora marknader som USA, Kina och Indien skulle svensk forskning och utveckling (FoU) och produktion efterhand också flytta dit eftersom industrin kommer att vilja redovisa kostnaderna där inkomsterna beskattas.

Så, kan Sverige springa ärevarv nu när förslaget till digitalskatt har stoppats? Knappast. Regeringens hantering av dessa frågor präglas i själva verket av brist på insikt om den globala skattepolitikens dynamik.

För det första är det långt ifrån självklart att den föreslagna digital- skatten är en destinationsbaserad skatt. Digitalskattens kritiker vill gärna framställa den som en skatt på konsumtion, men den kan lika gärna betraktas som en skatt på en produktionsfaktor eftersom användarna medverkar i byggandet av produkten.

Regeringens stora misstag är dock att digitalskatten har blockerats i hopp om att uppnå ett bättre resultat i OECD. Men OECD domineras i dag av länder som USA, Japan, Kina och Indien som samtliga har jättelika hemmamarknader och allt att vinna på att styra den globala utvecklingen mot just destinationsbaserade skatter.

Det är därför föga förvånande att förslagen till nya internationella skatteregler som OECD presenterat i februari går i riktning mot destinationsbaserade skatteregler. Som grädde på moset föreslår dessutom Tyskland och Frankrike, ivrigt påhejade av USA, att det införs en global minimiskatt på bolagsinkomster, något som skulle underminera små länders möjligheter att skattevägen konkurrera om utländska investeringar.

Sveriges blockering av digitalskatten i EU har således provocerat fram precis det regeringen velat undvika, det vill säga att världen går i riktning mot destinationsbaserade skatteregler. Samtidigt väljer nu flera EU-länder att kringgå blockeringen av digital- skatten och anta egna nationella digitalskatter, vilket kommer resultera i att EU i framtiden får ett lapptäcke av digitala skatter med olika innehåll.

Skattechefer på svenska multinationella koncerner måste rimligen ställa sig frågande till hur regeringen hanterar dessa frågor.

Det internationella regelverket på skatteområdet är efter nästan 100 år av trogen tjänst under upplösning och måste ersättas med ett nytt anpassat till dagens globaliserade och digitaliserade miljö. Denna process kommer pågå i många år framöver.

I stället för att kortsiktigt bara säga nej till allt som för dagen framstår som stridande mot svenska intressen bör regeringen, dels grundligt fundera på hur vi vill att de internationella skattereglerna ske se ut om tio år, dels utveckla en långsiktig plan för hur Sverige ska få genomslag för sin vision på skatteområdet internationellt.

Små stater, som normalt sett har ett begränsat internationellt skattepolitiskt inflytande, kan åstadkomma underverk under perioder av osäkerhet när både etablerade regelverk och institutioner är ifrågasatta och under omvandling. Ett proaktivt Sverige har framöver en sällsynt möjlighet att påverka utformningen av framtidens internationella skatteregler i relevanta regionala och globala fora.

Torsten Fensby, jurist och skatteexpert med mångårig bakgrund inom OECD

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies