1515

Motstånd mot digitalskatten äventyrar svensk ekonomi

DEBATT. EU misslyckades på tisdagen med att nå samsyn i frågan om en EU-baserad digitalskatt. Sverige hör till skattens främsta motståndare, men regeringens agerande leder i själva verket till det man säger sig vilja undvika – att världen går i riktning mot destinationsbaserade skatteregler, skriver Torsten Fensby.

Felresonerat. Regeringens beslut att blockera digitalskatten i hopp om att uppnå ett bättre resultat i OECD är ett misstag. OECD domineras av stora länder med jättelika hemmamarknader och allt att vinna på att styra den globala utvecklingen mot destinationsbaserade skatter, på mindre länders bekostnad, skriver Torsten Fensby.
Felresonerat. Regeringens beslut att blockera digitalskatten i hopp om att uppnå ett bättre resultat i OECD är ett misstag. OECD domineras av stora länder med jättelika hemmamarknader och allt att vinna på att styra den globala utvecklingen mot destinationsbaserade skatter, på mindre länders bekostnad, skriver Torsten Fensby.Foto:Thommy Tengborg/TT

I och med tisdagens omröstning är EU-kommissionens ursprungliga förslag till digitalskatt och alla efterföljande kompromissförslag nu i praktiken är dödförklarade.

Sverige har det senaste året varit en av digitalskattens främsta motståndare. Regeringen anser att förslaget strider mot etablerade internationella skatterättsliga principer eftersom digitalskatten, i motsats till traditionell bolagsbeskattning, är destinationsbaserad och uttas på bruttobasis.

De nordiska finansministrarna (Danmark, Finland och Sverige) har också i ett särskilt uttalande varnat för att kommissionens förslag till digitalskatt riskerar att styra den globala utvecklingen mot destinationsbaserade skatter. Om digitaliseringen av den globala ekonomin kräver justeringar av det internationella regelverket på skatteområdet bör dessa frågor, enligt finansministrarna, behandlas och lösas på global nivå under OECD:s paraply.

Sveriges position i frågan kan vid första anblicken framstå som rimlig. En internationell utveckling mot destinationsbaserade bolagsskatter skulle vara djupt skadlig för både svensk multinationell industri och svenskt beskattningsunderlag. Industrins globala skattebelastning skulle öka (sannolikt dramatiskt) och statens beskattningsunderlag skulle krympa eftersom vår inhemska marknad är så försvinnande liten.

Vidare är risken stor att Sverige på sikt skulle avindustrialiseras. Om huvuddelen av svensk multinationell industris inkomster i framtiden beskattas på stora marknader som USA, Kina och Indien skulle svensk forskning och utveckling (FoU) och produktion efterhand också flytta dit eftersom industrin kommer att vilja redovisa kostnaderna där inkomsterna beskattas.

Så, kan Sverige springa ärevarv nu när förslaget till digitalskatt har stoppats? Knappast. Regeringens hantering av dessa frågor präglas i själva verket av brist på insikt om den globala skattepolitikens dynamik.

För det första är det långt ifrån självklart att den föreslagna digital- skatten är en destinationsbaserad skatt. Digitalskattens kritiker vill gärna framställa den som en skatt på konsumtion, men den kan lika gärna betraktas som en skatt på en produktionsfaktor eftersom användarna medverkar i byggandet av produkten.

Regeringens stora misstag är dock att digitalskatten har blockerats i hopp om att uppnå ett bättre resultat i OECD. Men OECD domineras i dag av länder som USA, Japan, Kina och Indien som samtliga har jättelika hemmamarknader och allt att vinna på att styra den globala utvecklingen mot just destinationsbaserade skatter.

Det är därför föga förvånande att förslagen till nya internationella skatteregler som OECD presenterat i februari går i riktning mot destinationsbaserade skatteregler. Som grädde på moset föreslår dessutom Tyskland och Frankrike, ivrigt påhejade av USA, att det införs en global minimiskatt på bolagsinkomster, något som skulle underminera små länders möjligheter att skattevägen konkurrera om utländska investeringar.

Sveriges blockering av digitalskatten i EU har således provocerat fram precis det regeringen velat undvika, det vill säga att världen går i riktning mot destinationsbaserade skatteregler. Samtidigt väljer nu flera EU-länder att kringgå blockeringen av digital- skatten och anta egna nationella digitalskatter, vilket kommer resultera i att EU i framtiden får ett lapptäcke av digitala skatter med olika innehåll.

Skattechefer på svenska multinationella koncerner måste rimligen ställa sig frågande till hur regeringen hanterar dessa frågor.

Det internationella regelverket på skatteområdet är efter nästan 100 år av trogen tjänst under upplösning och måste ersättas med ett nytt anpassat till dagens globaliserade och digitaliserade miljö. Denna process kommer pågå i många år framöver.

I stället för att kortsiktigt bara säga nej till allt som för dagen framstår som stridande mot svenska intressen bör regeringen, dels grundligt fundera på hur vi vill att de internationella skattereglerna ske se ut om tio år, dels utveckla en långsiktig plan för hur Sverige ska få genomslag för sin vision på skatteområdet internationellt.

Små stater, som normalt sett har ett begränsat internationellt skattepolitiskt inflytande, kan åstadkomma underverk under perioder av osäkerhet när både etablerade regelverk och institutioner är ifrågasatta och under omvandling. Ett proaktivt Sverige har framöver en sällsynt möjlighet att påverka utformningen av framtidens internationella skatteregler i relevanta regionala och globala fora.

Torsten Fensby, jurist och skatteexpert med mångårig bakgrund inom OECD


Innehåll från SAVRAnnons

Kvinnor halkar efter ekonomiskt – på grund av sina sparvanor

Kvinnor har i större utsträckning än män sitt sparande på sparkonton. Det visar en undersökning om svenskarnas fondsparande som YouGov gjort för spartjänsten Savr.

Investeringsvanorna hos män och kvinnor skiljer sig åt på många punkter. Undersökningen visar bland annat att 79 procent av kvinnor har ett sparande på sparkonto, medan motsvarande siffra hos män är 67 procent. Män är istället mer benägna att investera sitt kapital i fonder och aktier.

 Vad beror skillnaderna på?

Kvinnor skattar sin kunskap om sparande lägre än män (källa: Fondbolagens förening 2020), vilket också bekräftas i nämnda undersökning från YouGov: Fler kvinnor (27 procent) än män (15 procent) säger att anledningen till att de inte fondsparar är för att de inte vet hur man gör.

Det tycks med andra ord finnas en vilja att ta tag i sin ekonomi och investera pengarna istället för att ha dem på ett sparkonto, men ett hinder för många är att de upplever att det krävs kunskap – och att de inte besitter den.

Riskerna med att ha pengarna på sparkonto

I oktober 2021 låg Sveriges inflation på 3,1 procent. Med andra ord: den som har pengar på ett sparkonto till en lägre ränta än så, förlorar i praktiken pengar då det sparade kapitalets värde urholkas. Kvinnor har generellt såväl lägre lön som mindre kapital än män, och att då ha stora delar av sitt sparande på ett sparkonto innebär att man riskerar att hamna än mer på efterkälken ekonomiskt.

Att komma igång med fonder är enklare än många tror

Spartjänsten Savr har utvecklat en funktion som gör det enkelt även för nybörjare att komma igång med fondsparandet. Genom att ange hur länge och hur mycket man vill spara, får spararen förslag på en fördelning mellan olika typer av fonder som passar hens livssituation och sparmål.

Savr ger sina sparare upp till 50% rabatt på fondavgifterna jämfört med banker och nätbanker. Detta gör att deras genomsnittskund sparar 145 226 kronor extra* på 30 år, bara genom att ha sina fonder hos dem. På savr.com kan du enkelt se hur mycket mindre dina fonder kostar hos dem jämfört med banker och nätbanker.

*Startkapital 60 000 kr, månadsspar 1000 kr, 8% avkastning/år.

Om Savr

Savr är spartjänsten som återbetalar all provision till sina kunder, vilket gör fondsparandet upp till 50% billigare än hos banker och nätbanker. Savr står under Finansinspektionens tillsyn genom Fondab och har precis som banker såväl insättningsgaranti som investerarskydd.

Om undersökningen

Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget YouGov. Under 19–24 maj 2021 har sammanlagt 2020 intervjuer genomförts via internet med män och kvinnor 18+ år i Sverige.

Mer från SAVR

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAVR och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?