1515

Moderaterna: Regler om skiljedomar måste moderniseras

DEBATT. Sverige är sedan 1970-talet världsledande på internationell tvistlösning och genererar stora inkomster till Sverige. Regeringens förslag till nya skiljedomsregler har dock stora brister, bland annat att den inte öppnar för engelska som rättegångsspråk, skriver Tomas Tobé.

NYA REGLER BEHÖVS. Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut är världsledande. Regeringen borde inse vilka värden som står på spel och anpassa reglerna så att Sverige kan behålla sin framstående ställning.
NYA REGLER BEHÖVS. Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut är världsledande. Regeringen borde inse vilka värden som står på spel och anpassa reglerna så att Sverige kan behålla sin framstående ställning.Bild:Hossein Salmanzadeh

Ett skiljeförfarande innebär att parterna själva anlitar de personer som ska avgöra tvisten och att parterna har ett stort inflytande över processens utformning och omfattning. Det innebär att skiljeförfarande i de allra flesta fall utgör ett snabbare och mer flexibelt sätt att lösa en tvist än ett vanligt domstolsförfarande – vilket har gjort skiljeförfaranden till ett mycket populärt sätt att slita förmögenhetsrättsliga tvister mellan bolag och affärsmän. Det gäller även svenska företag.

Faktum är att Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut utgör ett av världens mest anlitade skiljedomsinstitut – även för tvister som i sak inte har något med svenska förhållanden att göra. 2016 hanterades tvister till ett värde av 55 miljarder euro. Och i en undersökning beställd av Stockholms Handelskammare beräknades den totala stimulanseffekten av Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts verksamhet till nära 9 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 0,21 procent av Sveriges BNP.

Konkurrensen mellan internationella skiljedomsinstitut är dock hård. Flera andra länder har tittat på Sveriges framgångar och satsat stora resurser på att komma i kapp. Sverige har dock kunnat behålla sin posi- tion tack vare ett gott rykte, skickliga jurister samt en grundad och erfaren organisation. När det gäller de legala förutsättningarna att be-driva en rättssäker och effektiv skiljeprocess har vi dock halkat efter.

Det riskerar att göra oss mindre attraktiva som skiljedomsland.

Det var därför alliansregeringen tillsatte en utredning för att se över den svenska lagen om skiljeförfarande – syftet var att vässa den 15 år gamla lagstiftningen och anpassa den till internationell standard. Utredningen, som leddes av en tidigare ordförande i Högsta domstolen, levererade 2015 ett antal förslag för att underlätta och effektivisera skiljeprocesserna. När nu regeringen sent omsider lägger fram sitt lagförslag (1 mars) på basis av utredningen saknas dock flera av dessa förslag. Det handlar bland annat om att regeringen inte går vidare med utredningens förslag om:

1. Att anpassa reglerna efter internationell standard när det handlar om förutsättningarna att angripa en skiljedom på formella grunder i domstol. Det finns en uppenbar risk att de svenska reglernas komplexitet medför att parter väljer ett annat land att förlägga skiljeförfarandet i – där reglerna är mer förutsebara.

2. Att det införs ett krav på att ett handläggningsfel ska vara allvarligt för att en skiljedom ska kunna upphävas. Genom att reglerna för att klandra en skiljedom i domstol hålls generösa motverkas branschens – och parternas – önskan om snabbare definitiva avgöranden.

3. Att göra Svea hovrätt till exklusiv domstol för mål om ogiltighet och klander av skiljedomar. Trots att en ökad specialisering skulle bidra både med en kvalitativt bättre och snabbare handläggning.

4. Att kunna använda engelska som rättegångsspråk. Utredningen föreslog att rättegången i mål som handlar om skiljedomar som klandrats på formell grund och därför handläggs i domstol ska kunna hållas på engelska. Att tvinga parterna att hålla sig till svenska gör processen mer komplicerad för nästan alla inblandade då själva skiljeförfarandet inte sällan bedrivits på engelska.

Det är svårt att förstå varför regeringen inte gör mer för att anpassa de svenska reglerna efter internationell standard, trots att utredningens förslag bygger på en gedigen genomgång av de problem som praktiskt verksamma skiljemän har pekat på och som dessutom är kända genom den rättsvetenskapliga litteraturen. En effekt kan tyvärr bli att Sverige inte blir ett lika attraktivt land för utländska parter och skiljemän, vilket risker att få effekter på samhälls- ekonomin. Helt i onödan – det är svårt att utläsa skälen till att regeringen väljer att frångå utredningens förslag i de avseenden som nämnts ovan.

Det mest rimliga vore om regeringen nu kompletterade sitt lagförslag. Alldeles oavsett om det sker kommer Moderaterna att fortsätta arbete för en modernare lagstiftning som bidrar till att göra Sverige mer attraktivt för internationella skiljetvister.


Tomas Tobé, rättspolitisk talesperson (M)


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från TakedaAnnons

Covid tydliggör vårdens reformbehov

Vatroslav Mateljic, vd på Takeda Sverige.
Vatroslav Mateljic, vd på Takeda Sverige.

Under pandemin har det svenska vårdsystemet på många sätt svarat upp väl mot de utmaningar det ställts inför. Samtidigt blev strukturella brister tydligare. Nu behövs ett ”nytt vårdtänk” där vårdens parter samarbetar för ett hållbart system med patienten i centrum.

Läkemedelsbolaget Takeda arbetar i Sverige framförallt med sällsynta sjukdomar, gastroenterologi, neurovetenskap och onkologi. För ett par år sedan presenterade Takeda sin vision ”Hållbar vård i partnerskap”. Målet är att förbättra patienternas livskvalitet och patientmedverkan genom sektoröverskridande samarbeten mellan privat och offentlig sektor, implementeringen av modern teknik som distansmonitorering och datadriven diagnostik och vård. Under pandemin har man på Takeda sett hur de omdaningsbehov inom vården som belystes i deras vision blivit ännu tydligare.

– Tyvärr har pandemin inneburit att vårdsystemet hamnat efter med diagnostisering av framförallt cancer samt kroniska och sällsynta sjukdomar. För många kommer sjukdomen att upptäckas försent och bli svårbehandlad. I vår vision pekar vi tydligt på behovet av en omfokusering mot innovativa digitala lösningar som möjliggör tidiga diagnoser och därmed en tidigt insatt vård för patientens bästa, säger Vatroslav Mateljic, vd på Takeda Sverige.

– Särskilt akut är situationen för de 400 000 personer i Sverige som idag lever med sällsynta sjukdomar och redan nu väntar åratal på diagnos. För dessa personer finns dessutom ett stort behov av en snabbare och mer jämlik tillgång till nya innovativa och mer precisa läkemedel. Den nyligen presenterade WAIT-rapporten från EFPIA visar att Sverige ligger långt ifrån toppen när det gäller tillgänglighet av nya innovativa läkemedel för denna grupp. För att lösa detta krävs en öppen dialog rörande dagens ersättningsmodeller, vilka i större utsträckning bör baseras på värdet läkemedlet tillför enskilda patienter och dess anhöriga, fortsätter han.

Takeda vill med sin vision driva på en förändring av vårdsystemet.

Läs mer om det nya vårdtänket i Sverige här.

– Läkemedelsbolag har ett mycket speciellt och stort ansvar. Vi måste tänka bortom de läkemedel vi tillverkar och samarbeta brett med alla aktörer inom hälso- och sjukvårdssystemet för att utveckla nya lösningar som bidrar till en framtida hållbar vård. Vi välkomnar alla att diskutera och delta i vårt visionsarbete framåt, avslutar Vatroslav Mateljic.

Om :

Takeda är ett globalt läkemedels- och biofarmaceutiskt bolag från Japan som har funnits i 240 år. I Sverige fokuserar Takeda framförallt på sällsynta sjukdomar, neurovetenskap, gastroenterologi och onkologi.

 Läs mer om Takeda här.

 

Mer från Takeda

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Takeda och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?