På senare tid har bransch efter bransch larmat om en allt allvarligare kompetensbrist. Enligt nya siffror från Svenskt Näringsliv har nästan fyra av fem företagare svårt att hitta rätt kompetens. Hotell- och restaurangbranschen meddelade nyligen att personalbristen inte återhämtat sig efter pandemin och tidigare har bland annat it-konsultföretag uppgett att de tvingas skrota expansionsplaner och säga nej till nya projekt på grund av personalbrist. Risken är stor att kompetensbristen kommer äventyra återhämtningen av ekonomin.
Trots att det råder hög arbetslöshet vittnar företagen om att de inte kan hitta rätt kompetens i Sverige. De tvingas därför att höja blicken och leta efter nödvändig arbetskraft utanför landets och Europas gränser.
Arbetskraftsinvandringen är helt central för att fylla luckor på många arbetsplatser. Rekrytering av nyckelpersoner utifrån kan också skapa nya jobb i Sverige. Ett bra exempel är hur rekrytering av kvalificerade it-konsulter från andra länder gör det möjligt att starta nya projekt som leder till nyanställningar av arbetssökande svenskar.
Det är oroande att Moderaternas partistyrelse inför helgens stämma går fram med förslaget att höja lönekravet för beviljade arbetstillstånd till nästan 32 000 kronor i månaden. Förslaget skulle få stora konsekvenser och innebära förvärrade problem för de företag och branscher som redan i dag lider av svår kompetensbrist.
Almega har tidigare varnat för konsekvenserna av ett höjt lönekrav till motsvarande medianlönen på svensk arbetsmarknad. Enligt vår undersökning skulle mer än hälften av alla kompetensinvandrare tvingas resa hem. Det handlar om nästan 13 000 personer som i dag bidrar till vårt svenska välstånd.
Inom hotell och restaurang samt inom hemservice, tvätt och städning skulle i princip alla kompetensinvandrare – 5 000 personer – behöva lämna landet. Bland de yrken som skulle drabbas hårdast återfinns kockar och undersköterskor, yrken där det idag råder stor kompetensbrist.
Det höjda lönekravet drabbar även mer högkvalificerade branscher. Var sjunde kompetensinvandrare som är ingenjör eller it-expert tjänar under medianlönen vilket innebär att 1 300 ingenjörer, it-arkitekter och systemutvecklare skulle tvingas åka hem.
Kompetensinvandringen har varit en stor vinstaffär för Sverige. Kompetensinvandrarna bidrar årligen med 34 miljarder kronor till BNP och 12 miljarder kronor i ökade skatteintäkter. OECD har tidigare uppgett att det svenska regelverket för kompetensinvandring är en stor konkurrensfördel i den internationella konkurrensen om kvalificerad arbetskraft. Dessutom sker 85 procent av kompetensinvandringen till bristyrken.
Det primära syftet med lönekravet sägs vara att förhindra fusk och utnyttjande av vårt öppna och generösa system för kompetensinvandring. Dock visar statistiken att fusket i princip är obefintligt då i princip alla kompetensinvandrare är självförsörjande. Endast 0,2 procent – 19 personer – tog emot ekonomiskt bistånd och väldigt få tar emot andra typer av bidrag. De genomsnittliga bidragen är omkring 500 kronor i månaden per invandrare och anhörig.
Det är viktigt att förebygga fusk och vi instämmer i att det krävs mer effektiva kontroller och hårdare sanktioner mot de som bryter mot reglerna. Men de största problemen kopplade till utländsk arbetskraft är knappast inom den reglerade arbetskraftsinvandringen utan snarare bland EU-medborgare eller personer som befinner sig här illegalt.
Ett höjt lönekrav skulle slå undan benen för väldigt många företag som redan idag har svårt att hitta rätt kompetens och i stället förvärra en redan allvarlig kompetensbrist. Därför är vår förhoppning att Moderaterna tänker om och fattar ett annat beslut på stämman.
Thomas Erséus
vd Almega
Andreas Åström
näringspolitisk chef Almega
Patrick Joyce
chefekonom Almega
