Annons

Missuppfattning att flumskolan bygger företag

Det är den gamla skolan som betonade mer traditionell undervisning och inlärning av rigorösa ämneskunskaper som har fostrat de generationer som lyckas skapa lönsamma företag och exportera tjänster och produkter i hela världen, skriver ISAK SKOGSTAD, författare och gymnasielärare.

Det kräver att vi förändrar alltifrån läroplaner till synen på lärarens uppdrag i klassrummet. Det krävs även ordentliga strukturförändringar i allt ifrån skolsystemets finansieringsmodell till hur de svenska lärarutbildningarna är uppbyggda, skriver Isak Skogstad.
Det kräver att vi förändrar alltifrån läroplaner till synen på lärarens uppdrag i klassrummet. Det krävs även ordentliga strukturförändringar i allt ifrån skolsystemets finansieringsmodell till hur de svenska lärarutbildningarna är uppbyggda, skriver Isak Skogstad.Foto:Ernst Henry Photography

Det brukar säga att kunskap är lätt att bära. Det är visserligen sant, men på andra sätt väger det tungt – exempelvis i plånboken. Den välrenommerade Stanfordekonomen Eric Hanushek har publicerat ett stort antal studier som visar att välfungerande skolor och skickliga lärare inte enbart är bra för den samhällsekonomiska utvecklingen, utan även att god undervisning har omfattande effekter för individens framtida inkomster. 

När sambandet mellan en välfungerande kunskapsskola och ekonomisk utveckling påtalas är det många inom det pedagogiska etablissemanget som vänder sig mot idén att man över huvud taget kan mäta värdet av kunskap i termer av kronor och ören. Vissa går ännu längre än så och ifrågasätter på sann postmodern grund huruvida kunskap över huvud taget är något mätbart. 

Ett vanligt förekommande argument mot oss som hävdar att det visst är viktigt med en välfungerande skola för den samhällsekonomiska utvecklingen är att vår tes inte håller då den svenska skolans kunskapsresultat har fallit under samma tid som vi har sett framväxten av ett flertal svenska bolag som nått internationell framgång. De undrar varför man oroar sig över fallande kunskapsresultat samtidigt som företag som Mojang, Spotify och Klarna tycks växa och frodas som aldrig förr.

Som jag kan visa i min nya bok bygger idén om att kunskapsresultat inte är av betydelse för välstånd och företagsamhet baserat på ett logiskt felslut. I själva verket är det den gamla skolan, som i en högre utsträckning betonade mer traditionell undervisning och inlärning av rigorösa ämneskunskaper, som har fostrat de generationer som lyckas skapa lönsamma företag och exportera tjänster och produkter i hela världen. 

De glömmer helt enkelt av att det inte var länge sedan svensk skola presterande i den internationella toppen. Konsekvenserna av de kraftigt fallande kunskapsresultaten i den svenska skolan som avslöjats i och med de senaste årens internationella kunskapsmätningar kommer först att bli märkbara på sikt, eftersom de individer som genomgick det undermåliga skolsystemet precis har börjat etablera sig på arbetsmarknaden.

Kunskap har så klart ett egenvärde i sig, men att bortse från de ekonomiska konsekvenserna av ett dåligt fungerande skolsystem gynnar ingen. Om vi inte tar frågan om de fallande resultaten i den svenska skolan på allvar kommer det att drabba oss alla i slutändan. Även den förändrade lärarrekryteringen, vilket tar sig till uttryck på så sätt att allt sämre rustade studenter väljer läraryrket i Sverige, ger oss anledning till oro. Hanusheks beräkningar visar exempelvis att en mycket lågpresterande lärare påverkar inkomsterna negativt för en skolklass med tjugo elever med nästan fyra miljoner kronor jämfört med en lärare som presterar på medelnivå.

Med detta i beaktande måste ett omfattande reformarbete för den svenska skolan initieras med omedelbar verkan. Det kräver att vi förändrar alltifrån läroplaner till synen på lärarens uppdrag i klassrummet. Det krävs även ordentliga strukturförändringar i allt ifrån skolsystemets finansieringsmodell till hur de svenska lärarutbildningarna är uppbyggda. Som jag visar i min nya bok finns det gott om länder som faktiskt har lyckats vända år av fallande resultat och bristfällig likvärdighet i skolsystemet. 

Den gemensamma nämnaren för skolsystem som lyckas vända ett skolsystem åt rätt håll är att man har vågat ifrågasätta etablerade pedagogiska sanningar, att man accepterar att kunskap är något som går att mäta och att förväntningarna på eleverna är lika höga oavsett om de kommer från förorten eller innerstan. Det kräver också att man genast upphör med progressiva pedagogiska experiment och återupprättar den undervisande lärarrollen. Lektionstiden måste vara helig och disciplin en dygd. Inlärning kräver helt enkelt hårt jobb – vilket gäller för alla, men vissa kommer alltid att behöva anstränga sig mer än andra. 

Den svenska framgångssagan med exportsuccéer och en välfungerande industrisektor är helt enkelt beroende av ett skolsystem som utbildar den stora massan på ett effektivt sätt. Det finns inget motsatsförhållande mellan att värna bildning och samtidigt se betydelsen av kunskapsinlärning för samhällets utveckling. Tvärtom så är det länder som värnar bildning högt som också har skolsystem i vilket kunskap står i huvudfokus. Den svenska framgångssagan måste fortleva, och för att det inte ska vara något som eleverna läser om i historieböckerna måste reformarbetet för att rädda den svenska skolan inledas omedelbart.

Isak Skogstad

Gymnasielärare, skribent och författare. Aktuell med boken ”Isak Skogstad obekväma sanningar om skolan” som ges ut av Natur och Kultur. 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från GoCo Development Annons

Innovationskluster inom hälsa i Mölndal tar form

Signaturbyggnaden The House – en miljö konstruerad för naturliga möten över kontorsgränserna med dedikerade innovationsledare.
Signaturbyggnaden The House – en miljö konstruerad för naturliga möten över kontorsgränserna med dedikerade innovationsledare.

I januari tidigare i år togs det första spadtaget för det som ska bli GoCo Health Innovation City i Mölndal – ett innovationskluster vars huvudsyfte är att driva innovation inom hälsa och skapa ett bättre liv för människor. 

Det började med att AstraZeneca hade markyta som bolaget inte behövde för sin egen expansion. Istället för att exempelvis bygga logistik- och lagerlokaler vände man sig till stadsutvecklingsbolaget Next Step Group och fastighetsbolaget Vectura, som i sin tur skapade en joint venture: GoCo Development AB.

- Mölndal har många ledande aktörer inom life science och i närområdet finns redan etablerade hälsoföretag som AstraZeneca och Essity, så vi har redan en bra grund att stå på, säger Peder Wahlgren, vd på GoCo Development.

”För att vi ska nå målet krävs en bra mix av aktörer”

Målet med GoCo Health Innovation City är att driva innovation inom hälsa och i slutändan skapa ett bättre liv för människor. Det är GoCo Developments uppgift att driva projektet och skapa en attraktiv stadsdel tillsammans med olika aktörer och verksamheter. 

- För att klustret ska bli levande krävs en bra mix av aktörer. Utveckling kring nya innovationer har blivit alltmer komplex och kräver många kompetenser. Istället för att skapa allt själva, kan det vara enklare och bättre att liera sig med mindre företag som är mer agila. Vi vill att innovationsklustret ska vara som ett knytkalas – man tar med det man själv gillar och testar något nytt, säger Peder Wahlgren och fortsätter:

- Men stadsdelen ska inte bara huseras av life science-företag, utan vi vill också ha hit Chalmers och Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen, it-företag och staten i form av exempelvis RISE. Vi ska också bygga hotell, äldreboende och trygghetsboende. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om GoCo Health Innovation City 

Det första bolaget flyttar in hösten 2021 

I januari togs det första spadtaget, efter att detaljplanen på 100 000 kvadratmeter byggrätt blivit godkänd. Först ut är en toppmodern laboratoriebyggnad för det japanska cancerdiagnostikbolaget Fujirebo. Inflyttning sker under hösten 2021. 

- Parallellt ska vi påbörja byggnationen av vår signaturbyggnad – The House – efter semestern. Det är en 21 000 kvadratmeter stor byggnad som representerar mycket av vad vi vill uppnå med GoCo Health Innovation City. The House ska främja naturliga möten över kontorsgränserna där samarbeten och kunskapsutbyten ska frodas, säger Peder Wahlgren. 

Trots den rådande coronakrisen, har GoCo Development fortsatt drivit projektet framåt och rekryterat personal. 

- Vissa bolag har varit avvaktande, men vi fortsätter i den förutbestämda produktionstakten med övertygelsen att innovationsklustret är mer relevant än någonsin. Om det är något som pandemin har lärt oss, är det vikten av samarbete – både nationellt och internationellt, avslutar Peder Wahlgren.

Fakta GoCo Health Innovation City

* GoCo Health Innovation City ska bli Sveriges största life science-kluster.

* 100 000 kvadratmeter utvecklas i anslutning till AstraZenecas anläggning i Mölndal.

* Inom fem till åtta år ska klustret bestå av 350 stora och små företag, forskare och studenter.

* En satsning på 3,5 miljarder.

* Bakom satsningen står Next Step Group, Vectura Fastigheter och AstraZeneca.

EXTERN LÄNK: Läs mer på www.goco.se 

Mer från GoCo Development

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med GoCo Development och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?