1515
Annons

Missuppfattning att flumskolan bygger företag

Det är den gamla skolan som betonade mer traditionell undervisning och inlärning av rigorösa ämneskunskaper som har fostrat de generationer som lyckas skapa lönsamma företag och exportera tjänster och produkter i hela världen, skriver ISAK SKOGSTAD, författare och gymnasielärare.

Det brukar säga att kunskap är lätt att bära. Det är visserligen sant, men på andra sätt väger det tungt – exempelvis i plånboken. Den välrenommerade Stanfordekonomen Eric Hanushek har publicerat ett stort antal studier som visar att välfungerande skolor och skickliga lärare inte enbart är bra för den samhällsekonomiska utvecklingen, utan även att god undervisning har omfattande effekter för individens framtida inkomster. 

När sambandet mellan en välfungerande kunskapsskola och ekonomisk utveckling påtalas är det många inom det pedagogiska etablissemanget som vänder sig mot idén att man över huvud taget kan mäta värdet av kunskap i termer av kronor och ören. Vissa går ännu längre än så och ifrågasätter på sann postmodern grund huruvida kunskap över huvud taget är något mätbart. 

Ett vanligt förekommande argument mot oss som hävdar att det visst är viktigt med en välfungerande skola för den samhällsekonomiska utvecklingen är att vår tes inte håller då den svenska skolans kunskapsresultat har fallit under samma tid som vi har sett framväxten av ett flertal svenska bolag som nått internationell framgång. De undrar varför man oroar sig över fallande kunskapsresultat samtidigt som företag som Mojang, Spotify och Klarna tycks växa och frodas som aldrig förr.

Som jag kan visa i min nya bok bygger idén om att kunskapsresultat inte är av betydelse för välstånd och företagsamhet baserat på ett logiskt felslut. I själva verket är det den gamla skolan, som i en högre utsträckning betonade mer traditionell undervisning och inlärning av rigorösa ämneskunskaper, som har fostrat de generationer som lyckas skapa lönsamma företag och exportera tjänster och produkter i hela världen. 

De glömmer helt enkelt av att det inte var länge sedan svensk skola presterande i den internationella toppen. Konsekvenserna av de kraftigt fallande kunskapsresultaten i den svenska skolan som avslöjats i och med de senaste årens internationella kunskapsmätningar kommer först att bli märkbara på sikt, eftersom de individer som genomgick det undermåliga skolsystemet precis har börjat etablera sig på arbetsmarknaden.

Kunskap har så klart ett egenvärde i sig, men att bortse från de ekonomiska konsekvenserna av ett dåligt fungerande skolsystem gynnar ingen. Om vi inte tar frågan om de fallande resultaten i den svenska skolan på allvar kommer det att drabba oss alla i slutändan. Även den förändrade lärarrekryteringen, vilket tar sig till uttryck på så sätt att allt sämre rustade studenter väljer läraryrket i Sverige, ger oss anledning till oro. Hanusheks beräkningar visar exempelvis att en mycket lågpresterande lärare påverkar inkomsterna negativt för en skolklass med tjugo elever med nästan fyra miljoner kronor jämfört med en lärare som presterar på medelnivå.

Med detta i beaktande måste ett omfattande reformarbete för den svenska skolan initieras med omedelbar verkan. Det kräver att vi förändrar alltifrån läroplaner till synen på lärarens uppdrag i klassrummet. Det krävs även ordentliga strukturförändringar i allt ifrån skolsystemets finansieringsmodell till hur de svenska lärarutbildningarna är uppbyggda. Som jag visar i min nya bok finns det gott om länder som faktiskt har lyckats vända år av fallande resultat och bristfällig likvärdighet i skolsystemet. 

Den gemensamma nämnaren för skolsystem som lyckas vända ett skolsystem åt rätt håll är att man har vågat ifrågasätta etablerade pedagogiska sanningar, att man accepterar att kunskap är något som går att mäta och att förväntningarna på eleverna är lika höga oavsett om de kommer från förorten eller innerstan. Det kräver också att man genast upphör med progressiva pedagogiska experiment och återupprättar den undervisande lärarrollen. Lektionstiden måste vara helig och disciplin en dygd. Inlärning kräver helt enkelt hårt jobb – vilket gäller för alla, men vissa kommer alltid att behöva anstränga sig mer än andra. 

Den svenska framgångssagan med exportsuccéer och en välfungerande industrisektor är helt enkelt beroende av ett skolsystem som utbildar den stora massan på ett effektivt sätt. Det finns inget motsatsförhållande mellan att värna bildning och samtidigt se betydelsen av kunskapsinlärning för samhällets utveckling. Tvärtom så är det länder som värnar bildning högt som också har skolsystem i vilket kunskap står i huvudfokus. Den svenska framgångssagan måste fortleva, och för att det inte ska vara något som eleverna läser om i historieböckerna måste reformarbetet för att rädda den svenska skolan inledas omedelbart.

Isak Skogstad

Gymnasielärare, skribent och författare. Aktuell med boken ”Isak Skogstad obekväma sanningar om skolan” som ges ut av Natur och Kultur. 


Debatt: Politiska bråket om kraftslag måste få ett slut

Vi, företrädare för såväl vind- som kärnkraft, vill ha ett slut på det politiska bråket i energidebatten, skriver Daniel Badman, VD Svensk Vindenergi, och Johan Svenningsson, VD Uniper Sverige.

Foto:Heiko Junge

Det finns ingen motsättning mellan de båda kraftslagen vind- eller kärnkraft. Det handlar inte om att välja det ena eller det andra. Efterfrågan på el växer så snabbt och stort att det finns utrymme för alla sorters fossilfri elproduktion att vara med och möta behovet. Svensk politik måste samlas, med målet att skapa förutsättningar för marknaden att producera all den el som vårt land Sveriges elanvändning på 140 terawattimmar (TWh) har länge varit relativt konstant. Men nu har en snabb och dramatisk ökning inletts. Vi väntas behöva dubbelt så mycket el redan inom 20 år. 

Den huvudsakliga förklaringen är klimatomställningen av industrin och transporterna. Stora satsningar görs nu för att tillverka bland annat fossilfritt stål, vätgas och batterier. Det här är marknader där Sverige kan bli världsledande. Med stärkt industriell konkurrenskraft både stoppar vi klimatutsläpp och skapar tillväxt av jobb och skatteintäkter från norr till söder. De länder som lyckas bäst med industrins elektrifiering är framtidens vinnare. Sverige bör ta chansen att gå i täten.

Samtidigt visar det tragiska kriget i Ukraina på vikten av trygg och inhemsk försörjning av energi. Rysslands export av olja och naturgas till Europa finansierar kriget man inlett. EU har därför tagit fram en plan för att göra Europa oberoende av ryska bränslen till 2030. Unionen vill se snabba investeringar i ny elproduktion, och Sverige både kan och måste vara med och bidra.

Vår elproduktion måste nu byggas ut snabbt och stort. För att möta det växande elbehovet krävs en utbyggd produktion på omkring 10 TWh per år. Det är en mycket stor utmaning, men som är fullt möjlig att klara. Vindkraften ensam byggs ut med 7 TWh per år 2022–2024.

Däremot är den framtida utbyggnaden av elproduktionen hotad. Dagens utbyggnad av vindkraft sker genom tillstånd från tidigare år, men att få tillstånd blir allt svårare och det tar lång tid. En aktuell sammanställning visar till exempel att kommunerna stoppade 8 av 10 vindkraftverk i fjol. Även för ny kärnkraft skulle tillståndsprocesserna sannolikt vara ett problem. Därtill får nya reaktorer, enligt nuvarande lagstiftning, endast byggas på befintliga kärntekniska anläggningar – vilket stoppar utbyggnad av små modulära reaktorer (SMR).

Och trots att det krävs snabba och kraftfulla åtgärder har svensk politik annat för ögonen. Inför valet i september fokuseras det återigen på positioneringar och låsningar istället för lösningar. Det ges en bild av att Sverige nu står inför ett val mellan att bygga vindkraft eller kärnkraft. Men behovet av el ökar så snabbt och mycket att det finns utrymme för alla fossilfria kraftslag. Vi kommer under lång tid framöver behöva producera el från kärnkraft, vindkraft och alla de andra kraftslag som vi använder i dag som bidrar till att vi når klimatmålen, samtidigt som vi är öppna för att släppa fram nya tekniker. Tillsammans kan alla kraftslagen bidra till att Sverige även framöver har tillgång till el till konkurrenskraftiga priser – en av våra starkaste konkurrensfördelar i dag.

För att nå dit krävs politisk samling. Målet ska vara att i bred enighet skapa förutsättningar för marknaden att producera all den el som vårt land behöver. Fokus behöver ligga på vilka egenskaper elsystemet som helhet ska leverera för att möta samhällets behov. Svensk energi- och klimatpolitik måste tas på största allvar. Riksdagsvalet i september handlar inte bara om de kommande fyra åren, utan om landets välfärd och industriella framtid. 

Politikens viktigaste roll i relation till energisystemet är att ha en vision om ett klimatneutralt Sverige som också är en ledande industrination. Och därtill långsiktiga regelverk med incitament som styr i rätt riktning. Bara då kommer marknadens aktörer att investera i den mycket stora skala som vi nu måste för att klara omställningen. 

Kortsiktiga opinionsmässiga vinster på energiområdet sker på bekostnad av Sveriges möjligheter att uppnå klimatmålen och att vara den ledande industrinationen. Låt gärna denna insikt bidra till det mod och den politiska handlingskraft som krävs för att skapa förutsättningar för ett fossilfritt Sverige genom en långsiktig och bred energiöverenskommelse.

Daniel Badman, VD Svensk Vindenergi

Johan Svenningsson, VD Uniper Sverige


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?