ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Missuppfattning att flumskolan bygger företag

  • Det kräver att vi förändrar alltifrån läroplaner till synen på lärarens uppdrag i klassrummet. Det krävs även ordentliga strukturförändringar i allt ifrån skolsystemets finansieringsmodell till hur de svenska lärarutbildningarna är uppbyggda, skriver Isak Skogstad. Foto: Ernst Henry Photography

Det är den gamla skolan som betonade mer traditionell undervisning och inlärning av rigorösa ämneskunskaper som har fostrat de generationer som lyckas skapa lönsamma företag och exportera tjänster och produkter i hela världen, skriver ISAK SKOGSTAD, författare och gymnasielärare.

Det brukar säga att kunskap är lätt att bära. Det är visserligen sant, men på andra sätt väger det tungt – exempelvis i plånboken. Den välrenommerade Stanfordekonomen Eric Hanushek har publicerat ett stort antal studier som visar att välfungerande skolor och skickliga lärare inte enbart är bra för den samhällsekonomiska utvecklingen, utan även att god undervisning har omfattande effekter för individens framtida inkomster. 

När sambandet mellan en välfungerande kunskapsskola och ekonomisk utveckling påtalas är det många inom det pedagogiska etablissemanget som vänder sig mot idén att man över huvud taget kan mäta värdet av kunskap i termer av kronor och ören. Vissa går ännu längre än så och ifrågasätter på sann postmodern grund huruvida kunskap över huvud taget är något mätbart. 

Ett vanligt förekommande argument mot oss som hävdar att det visst är viktigt med en välfungerande skola för den samhällsekonomiska utvecklingen är att vår tes inte håller då den svenska skolans kunskapsresultat har fallit under samma tid som vi har sett framväxten av ett flertal svenska bolag som nått internationell framgång. De undrar varför man oroar sig över fallande kunskapsresultat samtidigt som företag som Mojang, Spotify och Klarna tycks växa och frodas som aldrig förr.

Som jag kan visa i min nya bok bygger idén om att kunskapsresultat inte är av betydelse för välstånd och företagsamhet baserat på ett logiskt felslut. I själva verket är det den gamla skolan, som i en högre utsträckning betonade mer traditionell undervisning och inlärning av rigorösa ämneskunskaper, som har fostrat de generationer som lyckas skapa lönsamma företag och exportera tjänster och produkter i hela världen. 

De glömmer helt enkelt av att det inte var länge sedan svensk skola presterande i den internationella toppen. Konsekvenserna av de kraftigt fallande kunskapsresultaten i den svenska skolan som avslöjats i och med de senaste årens internationella kunskapsmätningar kommer först att bli märkbara på sikt, eftersom de individer som genomgick det undermåliga skolsystemet precis har börjat etablera sig på arbetsmarknaden.

Kunskap har så klart ett egenvärde i sig, men att bortse från de ekonomiska konsekvenserna av ett dåligt fungerande skolsystem gynnar ingen. Om vi inte tar frågan om de fallande resultaten i den svenska skolan på allvar kommer det att drabba oss alla i slutändan. Även den förändrade lärarrekryteringen, vilket tar sig till uttryck på så sätt att allt sämre rustade studenter väljer läraryrket i Sverige, ger oss anledning till oro. Hanusheks beräkningar visar exempelvis att en mycket lågpresterande lärare påverkar inkomsterna negativt för en skolklass med tjugo elever med nästan fyra miljoner kronor jämfört med en lärare som presterar på medelnivå.

Med detta i beaktande måste ett omfattande reformarbete för den svenska skolan initieras med omedelbar verkan. Det kräver att vi förändrar alltifrån läroplaner till synen på lärarens uppdrag i klassrummet. Det krävs även ordentliga strukturförändringar i allt ifrån skolsystemets finansieringsmodell till hur de svenska lärarutbildningarna är uppbyggda. Som jag visar i min nya bok finns det gott om länder som faktiskt har lyckats vända år av fallande resultat och bristfällig likvärdighet i skolsystemet. 

Den gemensamma nämnaren för skolsystem som lyckas vända ett skolsystem åt rätt håll är att man har vågat ifrågasätta etablerade pedagogiska sanningar, att man accepterar att kunskap är något som går att mäta och att förväntningarna på eleverna är lika höga oavsett om de kommer från förorten eller innerstan. Det kräver också att man genast upphör med progressiva pedagogiska experiment och återupprättar den undervisande lärarrollen. Lektionstiden måste vara helig och disciplin en dygd. Inlärning kräver helt enkelt hårt jobb – vilket gäller för alla, men vissa kommer alltid att behöva anstränga sig mer än andra. 

Den svenska framgångssagan med exportsuccéer och en välfungerande industrisektor är helt enkelt beroende av ett skolsystem som utbildar den stora massan på ett effektivt sätt. Det finns inget motsatsförhållande mellan att värna bildning och samtidigt se betydelsen av kunskapsinlärning för samhällets utveckling. Tvärtom så är det länder som värnar bildning högt som också har skolsystem i vilket kunskap står i huvudfokus. Den svenska framgångssagan måste fortleva, och för att det inte ska vara något som eleverna läser om i historieböckerna måste reformarbetet för att rädda den svenska skolan inledas omedelbart.

Isak Skogstad

Gymnasielärare, skribent och författare. Aktuell med boken ”Isak Skogstad obekväma sanningar om skolan” som ges ut av Natur och Kultur. 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer