1515
Annons

Miljöpartiet: Vi behöver inte fler flygplatser

REPLIK. Jag bor inte längre på landsbygden, men jag växte upp där. Och jag vill hävda att friheten man upplever på landsbygden inte främst mäts i hur lång tid det tar att komma till Stockholm.

Malöga flygplats i Trollhättan.
Malöga flygplats i Trollhättan.

Friheten där handlar mycket om närheten till naturen, bristen på trängsel, lugnet, att få göra vad man vill och ha lite längre till storebror. Det är mycket ett storstadsperspektiv det där – "hur kan man inte bara vilja åka därifrån hela tiden?"

Den frihet det här snarare handlar om är friheten att mötas. Men idag kan möten ske på många sätt, det vanligaste är via sociala medier. Det är inte så att de mötena helt går eller bör ersättas med den personliga kontakt som ett verkligt möte betyder, men det bör kunna innebära att man när man verkligen behöver ses kanske har lite mer tid att resa, och då kan resa hållbart.

Därmed inte sagt att en avsaknad av snabba kommunikationer inte är ett problem. Men vi måste också vara medvetna om andra problem, som våra åtaganden i Parisavtalet, alltså de gentemot kommande generationer. Och de dikterar att vi minst måste minska våra utsläpp från dagens 10 ton per person till 2 ton.

Johan Wiklund föreslår att man ska se detta på systemnivå, det gör jag gärna. Men jag vill hävda att man måste gå ovan systemnivån och titta på hur systemen samverkar. Gör man det inser man att kravet vi har på oss gör att vi måste minska alla våra utsläpp, och ser vi över tiden inser vi att vi måste minska dem nu, inte i framtiden. Absolut inte öka dem.

För att lyckas med det kan vi helt enkelt inte gå runt och undanta alla grupper och system. Då får man kanske goda effekter på enskilda system, men samhället i stort kommer inte att klara sina åtaganden.

Om vi föreställer oss att inrikesflyget går vägen via biobränsle, så är det fyra till fem gånger dyrare än fossilt bränsle, och då måste man tänka på att inrikesflyget kommer att behöva konkurrera med andra som vill använda samma resurser. Det är inte bara den mycket större konkurrenten utrikesflyget som är svår att elektrifiera. En ironi och ett exempel är att producenten, skogsbruket, också har ett behov av biobränsle om det skall bli hållbart. Det finns inte några laddstolpar i skogarna, batterityngda maskiner förstör marken mer och att skumpa hem långa sträckor på landsvägar varje dag är knappast önskvärt. Bland annat.

Dessutom vill vi bygga mer i trä och importera mindre mat, för vi vill att Sveriges bioekonomi skall växa avsevärt och att vårt land skall bli mer stabilt när omgivningen svajar. Och eftersom 149 andra länder också skrivit på Parisavtalet har vi också en världsmarknad som påverkar biomassans värde.

Detta gör sammantaget att marknadskrafterna kommer att göra det mycket svårt för inrikesflyget att klara sig utan att staten skjuter till inte bara subventioner, utan mycket stora subventioner för att stimulera inrikesflygandet, inte bara på bekostnad av andra färdsätt och höftledsoperationer etc, utan rena klimatsatsningar. Man kan tänka sig överföringar från beskattning av utlandsflyget, men när de skatterna når sitt syfte, att minska långdistansbadandet, så kommer flödet att minska med det.

Den här typen av flyg kommer alltså till slut inte bli ekonomiskt hållbart om det inte elektrifieras. Och innan stora framsteg görs, inom främst batteritekniken, ter det sig varken ekonomipolitiskt eller klimatpolitiskt ansvarsfullt att bygga ut med en massa mindre flygplatser.

Men Miljöpartiet är ett frihetligt och decentralistiskt parti och vi är såvitt jag vet inte omöjliga, det kan finnas tillräckliga systemvinster, men då i enskilda fall. Jag vill dock snarare se regeringen satsa på andra lösningar för de här platserna, som bättre integrerad busstrafik, utökad nattågstrafik och högre tillförlitlighet. Det beskedet gör inte invånarna i Jokkmokk som måste sitta 14–17 timmar på buss och tåg för att komma till Stockholm så mycket gladare, det inser jag.

Jag hoppas i stället att Miljöpartiet kommer att kunna glädja dem med satsningar på bioekonomin och märkbara förbättringar av de existerande kommunikationerna, fram till verkligt hållbara lösningar för den “aerodynamiska bron” blir ekonomiskt rimliga. Och vid det laget är det dessutom ganska sannolikt att förutsättningarna har förändrats drastiskt med helt nya tekniker och tankar, vilket kan göra den här typen av investeringar ännu mer kortsiktiga. Då till slut kommer vi kanske även kunna glädja kapten Wiklund.

Nicklas Börjesson, initiativtagare till Miljöpartiets ekonomiska nätverk, kandidat till riksdag och kommunfullmäktige


Läs Johan Wiklunds debattinlägg här.

Läs svar från Per Andersson, ADB Safegate, här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från Open PaymentsAnnons

Svensk Open Banking-plattform för smidiga transaktioner redo att erövra Europa

Louise Brandt, vd på Open Payments.
Louise Brandt, vd på Open Payments.

Det svenska företaget Open Payments har byggt en öppen plattform där bolag kan koppla upp sig mot banker och andra finansiella aktörer för bättre och säkrare transaktioner.

Bland annat möjliggörs konto-till-konto-betalningar direkt i affärssystemet.

– Vi anpassar oss till kundernas befintliga system och har djupgående integrerat finansiella tjänster för att erbjuda den funktionalitet som efterfrågas inom B2B betalningar,

säger Louise Brandt, vd på Open Payments.

Medan många andra aktörer i branschen digitaliserat gamla system och rutiner har Open Payments byggt hela sin plattform utifrån PSD2-direktivet.

PSD2-direktivet har tvingat banker att öppna upp och tillgängliggöra konto- och betaltjänster för tredje part. Syftet med direktivet är bland annat att öppna upp marknaden för andra aktörer än bankerna för att få fram nya och innovativa lösningar för finansiella tjänster.

– Vi integrerar bankernas tjänster i vår plattform och tillgängliggör kontoinformation och betalningar i realtid för våra kunder, enkelt och smidigt via ett API, säger Louise Brandt.

Open Payments öppnar upp för nya lösningar

Plattformen möjliggör konto-till-konto-betalningar som i kombination med kontoinformation och kontohistorik skapar sömlösa och kostnadseffektiva lösningar direkt i kundens affärssystem eller gränssnitt. 

– Affärssystemen kan nu erbjuda betaltjänster utan komplexa integrationer med bankerna eller andra aktörer. Dessutom kan man enkelt hämta kontoinformation för att förbättra kundresan, eller  säkerställa identiteten på kontoinnehavaren vid onboarding. Detta är basen i det vi gör, säger Louise Brandt och tillägger: 

– De lösningar som vi nu ser skapas hos våra kunder ersätter avancerade och komplexa processer till fördel för bland annat snabba och kostnadseffektiva leverantörs- och löneutbetalningar.

Open Payments erbjuder redovisning- och ERP-system integrerade betallösningar som underlättar för SME-segmentet där de till stor del själva sköter sin finansiella hantering. Bland kunderna finns bland andra Björn Lundén, Aspia och Prioritet Finans med mycket höga krav på stabilitet och tillförlitlighet för de miljontals transaktioner som utförs.

– B2B-marknaden är fortfarande eftersatt där den digitalisering som skett har varit riktad mot konsumenter. Vi såg tidigt behovet att utveckla moderna, digitala lösningar för företag, där vi nu är ledande och har ett fortsatt stort fokus, säger hon.

Open Payments expanderar 

Hittills har Open Payments fokuserat på den svenska marknaden, men nu siktar man på att stärka sin position utanför landets gränser – och med fler tjänster i sin plattform.

– Med nya investeringar går vi nu in i Norden och norra Europa. Vi kommer också att skala upp produkten och utveckla plattformen ytterligare för att fortsätta ligga i framkant. Vi växer in i nya länder med både befintliga och nya kunder. Just nu är trycket på Norden stort och marknaden är redo, avslutar Louise Brandt.

Läs mer på: www.openpayments.io 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Open Payments och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?