1515

Migrationspolitiken har satt det kommunala självstyret ur spel

DEBATT. Mindre kommuner som tog emot många nyanlända 2015 klarar inte sina åtaganden när staten drar in etableringsersättning och andra statliga bidrag. Nu krävs kraftiga resurstillskott från staten om integrationen inte ska haverera, skriver Stig Bertilsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Bengtsfors.

Den svenska kommunsektorn är ekonomiskt illa utsatt. Det gäller särskilt de små landsbygdskommuner som ligger långt från storstäderna och som under flera år kämpat i motvind. 

Bengtsfors är en sådan kommun. Som många andra brottas vi med negativ befolkningsutveckling men också konsekvenserna av regerings- och riksdagsbeslut som inte tar hänsyn till kommunernas ekonomiska förutsättningar. Vi får därför allt svårare att tillgodose medborgarnas krav på grundläggande service och välfärdstjänster.

I korthet: statsmakten lägger ut uppdrag på kommunerna eller stimulerar kommunerna att åta sig dem genom att inledningsvis kompensera kommunerna för kostnaderna som uppstår. När staten i ett senare skede drar in stödet trots att kostnaderna kvarstår hamnar kommunerna i knipa.

Etableringsersättningen som betalats ut i form av statsbidrag efter flyktingvågen 2015 är ett tydligt exempel. Den upphör i regel flera år innan nyanlända kommer i egen försörjning. Ansvaret lämpas i stället över på kommuner som i många fall redan går på knäna.

Andra exempel är riktade statsbidrag för skola och barnomsorg. Kommuner som likt Bengtsfors har lite pengar och krympande ekonomi är i realiteten de som först blir av med stimulansmedel för ökad personaltäthet. Detta då villkoret för att beviljas stimulansmedel är att besparingar inte får göras på de kommunala anslagen, vilket ju oftast blir en nödvändighet när kommunens intäkter krymper.

Stimulansmedel i äldreomsorgen och förändrade principer för fördelning av ”välfärdsmiljarder” är två andra exempel.

Detta agerande bryter mot den grundläggande finansieringsprincipen, som stipulerar att full kostnadstäckning ska gälla när staten lägger ut uppgifter på kommunerna. I praktiken sätts därmed det kommunala självstyret – en av det svenska statsskickets grundprinciper – ur spel.

I den nuvarande regeringen är det civilminister Ardalan Shekarabi (S) som har ansvaret för insatser riktade mot kommunsektorn. I hans programförklaring – den finns att läsa på regeringens webbsida – står:

”Genom att förbättra kommuner och landstings förutsättningar att utföra sitt välfärdsuppdrag och fortsätta att öka statlig närvaro i hela landet stärker vi tilliten i samhället. Konsumenter ska också få bättre möjligheter att ta tillvara sina rättigheter.”

Vackra ord, men utan täckning. Situationen är i själva verket ohållbar.

Vad Bengtsfors och andra kommuner behöver är kompensation för de stora kostnader som följer av hög arbetslöshet, arbetsmarknadsåtgärder, krav på samhällsintroduktion, utbildning, försörjningsstöd och kostnader för individ- och familjeomsorg.

Vi har tagit ett enormt ansvar för samhällsutvecklingen på senare år, långt utöver vad man kan begära. Belöningen är en stat som inte håller sin del av avtalet när kostnaderna skenar.

Ta skolan, som ställs inför stora utmaningar när nyanlända – som verkligen behöver skola och utbildning för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden och i samhället – ska slussas in. På en av våra låg- och mellanstadieskolor talades under det gångna läsåret sammanlagt 24 olika språk. Vi skulle behöva kraftigt ökade resurser för att hantera det. I stället tvingas vi dra ned.

Nedrustningen av polisen och Arbetsförmedlingens är andra exempel på kontraproduktiva åtgärder som på sikt medför ökade kostnader för kommunerna.

Med ett redan högt skattetryck är lösningen inte höjda skatter. Kommunens kostnader måste klaras på andra sätt. En naturlig dellösning är ett reformerat skatteutjämningssystem. Regeringen måste ta ett rejält grepp och se till så att kostnads- och inkomstutjämningen mellan kommunerna blir rimlig och rättvis.

Faktum är att landsbygdskommunerna i allt högre utsträckning levererar ”färdig” arbetskraft till storstäderna. Hos oss föds barnen, här går de i skola, får utbildning och blir anställningsbara. Vi bär kostnaderna för det.

Det leveranssystemet kommer att klappa ihop om allt färre genom höjt skatteuttag ska svara för de kostnader som följer av beslut som ofta fattats på nationell nivå. Verksamheten måste gå ihop. Det gör den inte.

Stig Bertilsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Bengtsfors


Innehåll från PayerAnnons

Så minskade ekonomiavdelningen sin tid för betalningsprocesser med 80% tack vare Payer

2019 valde United Spaces att skriva avtal med Payer, en startup inom B2B-betalningar, för att lösa betalningar för sina medlemmar på coworking-kontor i Sverige. Nu expanderar United Spaces med fem nya kontor i landet och i centrum finns en betalningslösning som kraftigt har reducerat kostnaderna för finansavdelningen.

Samarbetet mellan de två bolagen startade när United Spaces sonderade marknaden för en partner som både kunde designa men också processa betalningsflöden inom B2B. Kravet var att göra kundupplevelsen riktigt bra för sina medlemmar men också att lösa den manuella hanteringen av fakturering på ekonomiavdelningen.

Den tekniska lösningen var en integration av Payers API-plattform med United Spaces mobila medlemsapp men också med deras bokföringssystem Fortnox. Resultatet efter ett års samarbete överraskade Joakim Helbig, CFO på United Spaces.

– Det fanns en tid innan och efter Payer. Resultatet efter att vi implementerade Payers plattform har varit fantastiskt för ekonomiavdelningen. Vi spenderar nu 80% mindre tid på betalningshantering och inkassering. Utöver det betalas fakturor av våra medlemmar 30% fortare. Det är ett klart bevis att vi har lyckats lyfta betalningsupplevelsen till en riktigt hög nivå, säger han.

Blir långsiktig partner

Nu när United Spaces expanderar över landet, från fyra till totalt nio kontor har, de valt Payer som en långsiktig partner. Det tionde coworkingstället öppnar under hösten.

– Jag tror att det här systemet som vi har byggt tillsammans med Payer kan fungera som en mall för framtidens finansavdelning. Digitalisering och automatisering är menat att göra arbetslivet enklare och effektivt. Vi har uppnått just det och mycket mer med Payer. Det finns ingen anledning att hålla fast vid manuella processer för att fakturera, monitorera och bokföra när det kan skötas helt automatiskt. Nu när vi expanderar vill vi fortsätta resan med Payer, säger Joakim Helbig.

Peder Berge är VD och grundare av Payer.

– Vi är förstås otroligt glada att vi har fått utökat förtroende av United Spaces i deras fortsatta expansion. Vi har jobbat hårt för att få till detaljerna i betalningslösningen och det har burit frukt. Magi skapas genom hårt arbete och resultaten som vi har uppnått med United Spaces talar för sig själv. Vi ser fram emot att hjälpa flera svenska bolag att bli mer effektiva, få bättre kassaflöde och få högre marginaler, säger han. 

 

Mer från Payer

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Payer och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?