Migrationen en fortsatt förlustaffär för Sverige

Situationen på arbetsmarknaden gör att flyktinginvandringen innebär en kostnad för de offentliga finanserna även lång tid efter det att flyktingarna invandrat till Sverige, skriver Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi.

Den pågående pandemin har förvärrat situationen för grupper med svårigheter på arbetsmarknaden, skriver Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi.
Den pågående pandemin har förvärrat situationen för grupper med svårigheter på arbetsmarknaden, skriver Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi.Foto:Marcus Ericsson/TT

Fem år har gått sedan det som brukar benämnas som flyktingkrisen. Det ökade antalet utrikes födda och den pågående Covid-19 pandemin gör att behovet av åtgärder för att förbättra integrationen av utrikes födda är större nu än tidigare. 

Den bristande integrationen av utrikes födda på arbetsmarknaden är väl dokumenterad och situationen har varit i stort sett oförändrad under de senaste årtiondena. En rad vetenskapliga studier har ägnats åt frågan om invandringens påverkan på Sveriges offentliga finanser, och resultaten är i hög grad samstämmiga. Varje år omfördelar den offentliga sektorn resurser från inrikes födda till utrikes födda, och den långa tid det tar för flyktinginvandrare och deras anhöriga att etablera sig på arbetsmarknaden gör att flyktinginvandringen innebär en kostnad för de offentliga finanserna även lång tid efter det att flyktingarna invandrat till Sverige.

”Den invandring som gör att vi klarar integrationen, det är den vi ska ha”, uttryckte sig Stefan Löfvén i SVT:s partiledardebatt i oktober. Några aspekter är speciellt värda att uppmärksamma när vi blickar mot framtiden. Enligt Migrationsverkets statistik beviljades cirka 25 000 respektive cirka 17 000 personer uppehållstillstånd av asylskäl åren 2018 och 2019. Detta är avsevärt färre än de 71 000 personer som beviljades uppehållstillstånd av asylskäl år 2016 men höga siffror historiskt sett, och fler än vad som årligen beviljades uppehållstillstånd av asylskäl vid 2010-talets början. 

Gruppen utrikes födda från länder utanför Europa har vuxit avsevärt i storlek under senare år. Vid 2000-talets början var omkring 55 000 personer av Sveriges totala befolkning födda i länder i Afrika och omkring 220 000 födda i länder i Asien. Motsvarande antal år 2010 hade ökat till 115 000 respektive 410 000. År 2019 var drygt 230 000 personer av Sveriges totala befolkning födda i Afrika medan omkring 780 000 var födda i länder i Asien.   

För människor födda i Afrika och Asien (i åldern 15 till 75 år) uppgick arbetslösheten år 2010 till 26 respektive 24 procent. År 2019 uppgick andelen arbetslösa i dessa grupper till nästan exakt samma nivåer (26 procent respektive 22 procent). Alltså i stort sett oförändrad andel arbetslösa i dessa grupper under en period då grupperna i det närmaste fördubblats i storlek. De senaste årtiondenas utveckling gör således att gruppen arbetslösa i Sverige i allt större utsträckning utgörs av personer som är födda i länder utanför Europa.

Under lång tid användes påståendet att ”initialt innebär invandring en nettokostnad för de offentliga finanserna, men på lång sikt leder invandringen till vinster” flitigt i debatten. Detta kan dock bara sägas vara sant om integrationen fungerar. Det är förvisso korrekt att den enskilde individen förbättrar sina möjligheter på arbetsmarknaden i takt med att vistelsetiden i Sverige ökar. Men med omfattande invandring och hög arbetslöshet i de grupper som växer i storlek är risken uppenbar att det som brukar benämnas ”lång sikt” aldrig infinner sig för samhället. Istället riskerar problemen att förvärras på sikt eftersom nya människor hela tiden ska integreras och arbetslösheten i de växande grupperna i stort sett är oförändrad.  

Utrikes födda från länder utanför Europa är överrepresenterade i arbetslöshet och speciellt besvärlig är situationen för människor med kort utbildning, bristande språkkunskaper och svaga kontaktnät. Den pågående pandemin har dessutom förvärrat situationen för grupper med svårigheter på arbetsmarknaden. En stor del av den framtida integrationsutmaningen ligger i att göra nyanlända med kort utbildning anställningsbara. Med det konstaterat bör diskussionen fokusera på vilka åtgärder som är mest effektiva för att förändra situationen.

Mats Hammarstedt

Professor i nationalekonomi

Linnéuniversitetet i Växjö och Institutet för Näringslivsforskning


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från EnergiEngagemangAnnons

Så kan företag säkra el till ett stabilt pris på lång sikt – och samtidigt bidra till ett mer hållbart samhälle

Priset på solcellsanläggningar har sjunkit kraftigt. Nu öppnas en möjlighet för företag att enkelt investera i solcellsparker.
Priset på solcellsanläggningar har sjunkit kraftigt. Nu öppnas en möjlighet för företag att enkelt investera i solcellsparker.

Genom att investera i en solcellspark kan företag framtidssäkra sin el-leverans till ett stabilt pris, bidra till samhällets energiomställning och signalera till kunder att man aktivt arbetar för ökad hållbarhet.

– Företag har länge varit frikostiga med att sätta sitt namn på arenor och idrottslag. Här öppnar sig en ny möjlighet att kunna visa sitt miljöengagemang och hållbarhetstänk. Det har ett enormt marknadsföringsvärde som kan gynna företagets affärer, säger Jonas Helander, tf VD på solcellsföretaget EnergiEngagemang.

Utbyggnaden av solenergi i Sverige och framförallt i världen går fort. Det gör att priserna på solceller kraftigt har sjunkit samtidigt som forskning och utveckling har gett högre effekt.

IEA, Internationella Energimyndigheten, utnämnde nyligen solenergi som den nya kungen av den globala elmarknaden i sin senaste rapport, vilket är inte är förvånande då solceller har många fördelar jämfört med andra metoder att producera el. 

Den tar inte slut, till skillnad från kol, olja och naturgas. Solel har minimal miljöpåverkan efter uppbyggnadsfasen, driften är tyst, panelerna är diskreta och en färdig solcellsanläggning är näst intill underhållsfri, vilket håller driftskostnaderna nere.

Solceller - framtidens energilösning

Hittills har diskussioner om solpaneler oftast handlat om mindre anläggningar som villaägare eller företag monterar på sitt tak. Nu öppnas en möjlighet för företag att på ett enklare sätt helt eller som delägare investera i större solcellsparker.

– Att ett företag bygger en egen solcellspark visar att man är en del av någonting nytt och tar en aktiv del i energiomställningen. Det finns också konkreta fördelar som att solenergi är det snabbaste och billigaste kraftslaget när det kommer till att bygga ny energiproduktion. Solenergi är ett bra komplement till det svenska elsystemet som till stor del består av vind-, vatten-, och kärnkraft, säger Jonas Helander.

Elpriset i Sverige kan variera väldigt mycket och bestäms av tillgång och efterfrågan på en marknad med flera hundra aktörer. Denna osäkerhetsfaktor kan bli kostsam för företag.

Med en egen solcellspark blir priset betydligt mer stabilt. 

– Många är oroliga över att el-priset går upp och ner. Det är oförutsägbart och det blir svårt att planera sin verksamhet. Med en egen solcellspark säkrar man alltså upp en del av sin förbrukning till ett långsiktigt fastställt elpris eftersom man vet vad anläggningen kostar över tid, säger han och fortsätter:

– Genom ett upplägg med en solcellsentreprenör som oss tillsammans med ett elhandelsbolag, kan vi erbjuda ett långsiktigt stabilt elpris. Det kommer att gynna företagets verksamhet.

EnergiEngagemang har stor kunskap och erfarenhet av att bygga större solcellsparker. Bland annat har företaget byggt Sveriges största solcellspark längs E20 utanför Strängnäs. Den består av 41600 solpaneler och levererar el åt bostadsrättsföreningar inom HSB Södermanland.

– Det här upplägget är speciellt lämpligt till företag med många mindre filialer eller som har verksamhet där det helt enkelt inte lämpar sig att bygga solcellsanläggningar på befintligt tak. Det finns gott om lågproduktiv jordbruksmark som ligger i träda och som med fördel kan användas för att bygga en större solcellspark, säger han.

Stort PR-värde med solcellspark

För ett företag har en solcellspark ett stort marknadsföringsvärde som kan gynna affärerna.

– Bygger man en solcellspark längs en motorväg skapas ett visuellt intryck för förbipasserande. Det blir som en stor reklamskylt som visar att företaget är en del av energiomställningen till ett mer hållbart samhälle och att man jobbar för framtiden, säger Jonas Helander.

Även om en solcellsanläggning kräver en hög initial investeringskostnad räknar man med att få tillbaka kostnaden på betydligt kortare tid än solcellsparkens livslängd.

– Återbetalningstiden på en solcellspark är drygt 10 år, men parken är gångbar i minst 35 år. Det man bör tänka på är att om man inte gör något alls har man samma osäkra elkostnader kvar. Passivitet har ett pris även det. En solcellsanläggning kan skapa trygghet för ett företag, avslutar han.

Fakta EnergiEngagemang 

EnergiEngagemang har sina rötter i Sörmland men installerar solcellsanläggningar i hela Sverige. Sedan starten 2012 har de varit en av Sveriges ledande solcellsinstallatörer för lantbruk, industri, fastighetsbolag och BRFer. EnergiEngagemang är en Certifierad installatör av solel enligt krav från Energimyndigheten, är registrerade hos Elsäkerhetsverket och Di Gasell för andra året i rad.

Läs mer på www.energiengagemang.se

 

Mer från EnergiEngagemang

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EnergiEngagemang och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?