Annons

Massarbetslöshet kan kosta 900 miljarder

DEBATT. Hela världen och Sverige lider stor skada av Coronapandemin. Liv har släckts och människor har mist anhöriga. Många har förlorat jobbet och företagare har fått se sitt livsverk gå under. Alla har drabbats, om än på olika sätt och i olika grad.

Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv.
Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv.Foto:Petronelle Halvorsen

I krisen visas också prov på sammanhållning. Människor hjälper sina grannar. Företag ställer upp för varandra och för sjukvården. Kunder och medarbetare stöttar sina företag. Vi påminns alla om vikten av förstklassig vård och omsorg.

Ingen av oss vet i dag hur länge pandemin kommer att pågå. Vi måste lita på sakkunskapen och på de råd och förhållningsregler som ges.

Ingen vet heller hur stora skadorna på ekonomi, jobb och näringsliv blir i pandemins spår. Det påverkas i hög grad av inriktningen och omfattningen på de åtgärder som regering och riksdag genomför, samt av hur lång tid det tar att få kontroll över smittspridningen, i Sverige och globalt.

Men vi vet att detta är en av de mest dramatiska försämringarna av ekonomi och sysselsättning Sverige någonsin har upplevt. Det finns en uppenbar fara för massarbetslöshet.

En erfarenhet av tidigare kriser är att det tar lång tid att komma tillbaka till en normal sysselsättningsnivå när arbetslösheten har stigit kraftigt.

Det är tyvärr inte osannolikt att arbetslösheten – trots de redan aviserade krisåtgärderna – ökar till hela 15 procent. I så fall väntar en mycket lång och svår återhämtning. Baserat på erfarenhet från 90-talskrisen kan det komma att ta fem år att komma tillbaka till 7 procents arbetslöshet.

Om andelen arbetslösa ökar till 15 procent så kan den statliga kostnaden för arbetslösheten bedömas bli upp till 870–900 miljarder kronor sammanlagt under de kommande fem åren. Kostnaden består av transfereringar och bortfall av skatteintäkter. Kostnaden är som högst första året och avtar i takt med att en återanpassning sker till den svenska relativt höga jämviktsarbetslösheten.

Till det kommer stora kostnader för andra aktörer än staten, framför allt förstås för alla de enskilda människor som drabbas. En så hög arbetslöshet får dessutom en lång rad negativa effekter på hela samhället.

Därför är det nu helt avgörande att vi lyckas undvika massarbetslöshet. Det klarar vi bara om företagen finns kvar efter krisens akuta fas. 

De insatser som regering och samarbetspartierna hittills enats om är bra – men de räcker inte. Att inte göra mer nu kommer att leda till långt större kostnader för hela samhället framöver. Den insikten har fått andra länder att göra betydligt större insatser för att rädda sina företag. Danmark och Norge är två exempel som regeringen borde inspireras av.

Vad vi gör i den akuta krisen kommer att påverka vårt välstånd under lång tid framöver.  Många av de företag och jobb som slås ut kommer aldrig tillbaka. Ju fler företag och jobb vi kan övervintra krisen desto snabbare kommer återhämtningen gå.

Ett viktigt redskap vore en effektivare räddningsersättning till företag som tappat en stor del av intäkterna men som har kvar de fasta kostnaderna.

Idag kan de statliga stödåtgärderna som mest uppgå till drygt 30 procent av stilleståndskostnaderna, resten måste betalas av företagen. Med en räddningsersättning av dansk modell skulle ett normalt företag kunna minska sina kostnader med ungefär 75 procent. En sådan åtgärd skulle kunna halvera antalet anställda som riskerar att bli av med jobbet på grund av konkurser. I så fall blir återhämtningen lättare. Vår bedömning är att det med ytterligare åtgärder går att hålla nere arbetslösheten flera procentenheter. Det är bra både för människor och svensk ekonomi. Kostnaden för insatser nu överskrids vida av kostnaderna för att inte sätta in insatserna omgående.

Efter krisen behöver vi göra Sverige starkt igen genom bättre konkurrenskraft, entreprenörskap och återställd framtidstro.

Krisen har tvingat oss alla att agera med snabbhet. Vi har sett att omställning faktiskt kan ske över dagen om så behövs. Den andan kommer vi att ha nytta av när vi ska tackla framtidens utmaningar efter den akuta krisfasen. Det handlar inte minst om hur vi ska klara av en ekonomisk återhämtning, stärka vår internationella konkurrenskraft och rädda klimatet.

Ambitionen måste vara att snabbt återställa det som har gått förlorat, men också att bygga ett ännu starkare och mer hållbart näringsliv än det vi hade före krisen.

 

Jan-Olof Jacke, vd, Svenskt Näringsliv

Innehåll från KIAAnnons

Upptäck den laddbara friheten

Från räckviddsångest och långa laddtider – till en helt ny elektrisk frihet.

Utvecklingen av elbilar har gått fort och nu lanseras modeller som suddar ut de sista frågetecknen kring omställningen.

Det här är dock bara början.

EV6 GT – en modern och kraftfull elektrisk prestandabil

Utvecklingen av elektrifierade fordon har gått snabbt. Och marknaden växer stadigt: I dag är mer än hälften av alla nya bilar laddbara – alltså laddhybrider eller rena elbilar – enligt statistik från branschorganisationen Bil Sweden.

Det finns biltillverkare som kommit ännu längre i omställningen till den nya laddbara friheten. Ett exempel är Kia i Sverige, där 83 procent nyregistrerade bilar är laddbara och målsättningen är att enbart sälja laddbara bilar år 2024.

Kia ligger också i framkant när det kommer till låga koldioxidutsläpp med sitt snitt på 35 g/km CO2 jämfört med genomsnittet i branschen på 74 g/km under januari till oktober, enligt Vroom.

Innovation och teknik i framkant

För Kia handlar den laddbara friheten bland annat om innovation och teknik i framkant, om en möjlighet att till exempel att använda bilen som som en strömkälla för att ladda elektrisk utrustning eller till och med en annan elbil.

Företagets laddbara rörelse strävar efter att så många som möjligt ska kunna ställa om och köra på el och sedan 2013 har företaget lanserat åtta laddbara bilmodeller.

En del i detta är den nya specialutvecklade elbilsplattformen E-GMP som i dag ligger som grund för andra generationens elbilar. Plattformen möjliggör den senaste tekniken, med ultrasnabb laddning och lång verklig räckvidd.

Familjebil med 585 hästkrafter

Kia EV6 GT är det senaste tillskottet på elbilsplattformen. Det handlar om en familjebil med dubbla motorer med totalt 585 hästkrafter och ett vridmoment på 740 Nm. Räckvidden för EV6 GT är upp till 424 kilometer (enligt WLTP) och med bilens 800-voltsteknik laddar batteriet från 10–80 procent på ner till 18 minuter med en >250 kW snabbladdare.

Interiört har EV6 GT, som är en crossover mellan en personbil och en suv, en panoramaskärm (dubbla välvda 12,3-tumsskärmar), skålade sportstolar med neongröna sömmar och en tvåekrad sportratt.

På ratten sitter dessutom en särskild neongrön knapp för att aktivera extremläget My GT, som är en av fem olika körinställningar som ger olika respons från bland annat elmotorer, bromsar, styrning, fjädring och antisladdsystem.

– Elbilar kan verkligen prestera. Från det omedelbara vridmomentet som gör att den accelererar väldigt snabbt, till hur tyst den är. En del beklagar sig över att förbränningsmotorn försvinner, men eldrift kan göra bilfärden till en upplevelse. Ta till exempel Kia EV6 GT, som har 585 hästkrafter, vridmoment på 740 Nm och kan gå från 0-100 km/h på bara 3,5 sekunder, säger Alex Papapetropoulos, director of product and pricing på Kia till tidningen Kia Story.

Se bilderna på nya kraftfulla EV6 GT.

 

Mer från KIA

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KIA och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera